En tid för konkreta analyser och ställningstaganden när Trump trappar upp

av
Utgivarna

Ledarsidor och kultursidor fylls nu av röster som är upprörda över allt som den oberäknelige Trump tycks vara på väg att driva igenom eller riva ner i kompanjonskap med sin något aparta krets av medarbetare.  Med tanke på Sveriges nära förbindelser med och starka beroende av USA är oron sannerligen befogad. Så är fallet inte minst mot bakgrund av att vi är nyblivna medlemmar i det av USA dominerade Nato och genom DCA-avtalet har öppnat vårt territorium för amerikansk militär. Är det den bekymmersamma belägenheten, med konsekvenser som är svåröverblickbara men kan komma att involvera riskfyllda scenarios, som skribenterna i ledande media tar upp?

Förre arméchefen Anders Brännström skriver i DN (11/2) en artikel med rubriken ”Utan USA som världspolis går vi mot en ny farlig tid”. I den bild av läget i världen som han tecknar har balansen och respekten för den ”internationella rättsordningen” rubbats genom förändringen i den amerikanska politiken. Det är oklart om han i detta inkluderar Trumps krav på att ta över Grönland, Gaza, Panamakanalen och Kanada. Det är möjligt att dessa projekt ligger vid sidan om den förändring han talar om, eftersom han framhåller att ”USA ger självvalt upp delar av rollen som stormakt och världspolis.”

Läs mer

Pausa DCA-avtalet så länge Trump styr USA, aftonbladet.se

av
Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson Vänsterpartiet

[…] I juni förra året godkände Sveriges riksdag det så kallade DCA-avtalet. Ett militärt avtal som ger USA rätten till amerikansk närvaro på sjutton militära baser runt om i Sverige. Avtalet saknar helt garantier för att amerikansk militär inte ska föra in kärnvapen på svenskt territorium.

Vänsterpartiet varnade då för riskerna med avtalet om Donald Trump skulle komma att bli president. Regeringen viftade nonchalant undan frågan. Nu står vi inför att en auktoritär och nyckfull president med högerextrema vänner har makt över Sveriges nationella suveränitet.

Statsminister Ulf Kristersson har visat stöd för Danmarks och Grönlands självbestämmande. Det är bra, men får närmast betraktas som en självklarhet för en nordisk statschef. Annars är han påtagligt tyst om Trumps imperialistiska ambitioner.

Det tycks som att den svenska regeringen inte vill stöta sig med Trump. Den transatlantiska länken har blivit ett koppel som Trump kan dra i för att få Kristersson-regeringen att lyda. […]

Den svenska regeringen måste skicka en tydlig markering till Donald Trump och till omvärlden. Jag och Vänsterpartiet menar att DCA-avtalet måste suspenderas så länge som Trump sitter vid makten. Med honom som president utgör USA ett direkt militärt hot mot våra grannländer Danmark och Grönland. Sveriges militära samarbeten ska öka tryggheten för svenska medborgare och säkerheten i vårt närområde, inte tvärt om.

Därför måste avtalet pausas omgående. Läs artikel

Lapland Stone 25 – Försvarsmakten övar i gränsområdet, forsvarsmakten.se

av

Hemvärnets gränsjägarbataljon samövar med finska styrkor i området runt Haparanda, Torneå, Keminmaa och Kemi 18-23 februari. Det innebär en ökad militär aktivitet i området under övningsdagarna.

Målet med övningen är framför allt att utveckla samarbetet mellan det svenska hemvärnsförbandet och de finländska trupperna.  Övningen syftar också till att stärka förmågan till samverkan mellan olika myndigheter och – på finsk sida – även näringslivet.

I övningen deltar Hemvärnets gränsjägarbataljon, den finska Jägarbrigaden och ett flertal andra finska förband och enheter samt myndigheter från Sverige och Finland. Läs pressmeddelande

Trump indfører told på 25 pct. på import af stål og aluminium, finans.dk

av

USA’s præsident, Donald Trump, indfører en toldafgift på 25 pct. på import af stål og aluminium i USA.

Det siger han mandag aften.

»I dag forenkler jeg toldsatserne på stål og aluminium,« siger Trump i Det Ovale Kontor, hvor han underskrev dekreterne om toldafgifterne.

Han understreger, at tolden gælder for importen på stål og aluminium fra alle lande.

»Det er 25 pct. uden undtagelser eller dispensationer,« siger han.

De nye toldafgifter træder i kraft den 12. marts. Det fremgår af Trumps præsidentielle dekret. Trump varslede søndag, at han mandag ville annoncere den nye toldafgift.

Den største andel af den stål, der indføres i USA, kommer fra Canada, Mexico og Brasilien. Det viser data fra den amerikanske regering og sammenslutningen af amerikanske stålproducenter, AISI. Läs artikel

Sweden’s Shift in Global Security: Ambassador Urban Ahlin on NATO, EU Challenges, and Freedom of Expression, gjia.georgetown.edu

av
As the Russo-Ukrainian War brings conflict to Europe’s doorsteps, GJIA sits down with Sweden’s Ambassador to the United States Urban Ahlin to discuss Sweden’s security challenges at home and abroad, its North Atlantic Treaty Organization (NATO) accession, and its growing role within the European Union (EU) and United Nations (UN). […]
GJIA: Switching to the topic of NATO, it seems clear the Russian invasion of Ukraine played a big role in Sweden’s ascendency. However, I think there are two dimensions to that: domestic and foreign policy. How much of the decision came from concerns over domestic security, and how much did it come from denouncing Russia’s attack in Ukraine as a part of Sweden’s foreign policy?
Ambassador Ahlin: I would say there is a third option, and that is when the Russians said, “We want to change the European security architecture, and we don’t want Finland and Sweden to become members of NATO.” At that point, the Finnish and Swedish people responded that it is not up to the Russians to dictate what kind of decisions sovereign countries make. In my view, that was the tipping point. To your point, of course, we joined NATO because we wanted to be security providers and to establish that kind of defense agreement with other countries. If something happens to Finland, then naturally, Sweden will want to have defense agreements in place to support them. Still, I would say this decision was more of a reaction to the prevailing Russian stance that Sweden and Finland should not be allowed to join NATO. That gave us the incentive to tell Russia, “It’s not up to you to decide, and we can join NATO if we choose to.” To be clear, all three factors contributed to this decision, but Russia’s stance was the defining moment. Läs artikel

USAs eks-hærsjef for Europa: – Tror Nato vil forsvare Svalbard mot Russland

av
Kommentar
Ben Hodges som var högsta chef för de amerikanska styrkorna i Europa åren 2014 – 2018 besökte i veckan Norge för att delta i en paneldebatt om säkerhetspolitik. I anslutning till den intervjuades han av den norska Nettavisen:
”Nettavisen spør Hodges om hva sannsynligheten er for at Russland vil gjøre noe militært på Svalbard for å teste Natos vilje til å forsvare den norske øygruppen.
– Jeg er veldig trygg på at Norge er forberedt på å forsvare sitt suverene territorium, selv før de andre allierte kommer for å hjelpe dem. Og jeg forventer at de andre allierte vil være der for å hjelpe Norge hvis Russland skulle bestemme seg for å bruke makt for å prøve å ta Svalbard, sier Hodges til Nettavisen.”
Detta är inte ett orimligt svar. Hodges kan ju bara spekulera om vad som skulle hända i det tänkta läget. Några garantier för hjälp finns det inte. Och skulle i alla fall hjälp komma kan den vara begränsad till leveranser av ammunition och annan utrustning som i fallet med Ukraina. (Utgivarna)

[…] Ben Hodges var øverste sjef for de amerikanske styrkene i Europa fra 2014 til 2018. Den pensjonerte generalløytnanten deltok i en paneldiskusjon på Oslo Sikkerhetskonferansen denne uken.

Nettavisen spør Hodges om hva sannsynligheten er for at Russland vil gjøre noe militært på Svalbard for å teste Natos vilje til å forsvare den norske øygruppen.

– Jeg er veldig trygg på at Norge er forberedt på å forsvare sitt suverene territorium, selv før de andre allierte kommer for å hjelpe dem. Og jeg forventer at de andre allierte vil være der for å hjelpe Norge hvis Russland skulle bestemme seg for å bruke makt for å prøve å ta Svalbard, sier Hodges til Nettavisen. Läs artikel

Speaking Truth to Trump on the International Rule of Law, ejiltalk.org

av
Mary Ellen O'Connell , Robert and Marion Short Professor of Law and is Professor of International Peace Studies, University of Notre Dame

Oxford historian Margaret MacMillan asked in the pages of Foreign Affairs whether our troubled world order would be able to survive the disruptive Donald Trump. She wrote that “today’s order appears to be stronger and more resilient than its 1930s counterpart” but, clearly, “norms that were long considered inviolable have been flouted.” She means flouted long before Trump returned to the White House.

Evidence supports both observations. The rules on the use of force, human rights, the environment, and the economy are deeper and more comprehensive than a century ago. People around the world know they have human rights and are not going to forget regardless of the level of violation and disrespect. But disregard has been significant. The normative barriers to conquest, genocide, and catastrophic environmental damage have been declining for decades. One reason for the decline has been a strategy of flexible interpretation. International lawyers present a version of the rules that leaves national leaders free to pursue lawless policies while claiming to be law-abiding. The rationale is that it is better to have thin law than no law at all.

The strategy has backfired. Trump cares little for any law that might restrain him, even minimally. Läs artikel

China Is Not Seeking To Remake World Order, nationalinterest.org

av
[…] a new book by Brookings Institution Fellow Melanie Sisson entitled The United States, China, and the Competition for Control. In this slim volume (less than 100 pages of text before the endnotes), Sisson persuasively refutes the notion that China is seeking to supplant the United States as the global hegemon.[…]
On balance, Sisson asserts that China, “far from opting out or of seeking to obstruct or overturn the post-war order’s institutions,” has “integrated itself into them and, from there, worked within their procedures to gain and exercise influence.” Although openly critical of some of the rules, Beijing’s emphasis has been on advocating reform from within the system and “strengthening its bargaining position” in the process. It is certainly true that China—like the United States—engages in “diplomatic dissembling, economic and military coercion, and selective interpretations of history to pursue its interests.” But Sisson concludes that “what China has said, and done, over time and into the present day suggests that China is more in support of than opposed to” the founding principles and institutions of the post-war order. Läs artikel

Är Sverige blåögda idealister i Nato? vlt.se

av
Markus Erosson, socionom, Mälardalens Universitet

Sedan den 7 mars 2024är Sverige medlem av Nato och sedan den 15 augusti är det militära samarbetsavtalet med USA (DCA) i verkställighet. Det är fullt möjligt att vara medlem i Nato utan att ingå DCA-avtal. Sverige har dock – utan någon bredare debatt – valt att ha ett fördjupat samarbete med USA utöver Natosamarbetet.

DCA-avtalet innebär bland annat att USA har tillgång till 17 militära baser i Sverige samt möjlighet att placera militära förbindelseofficerare på amerikanska ambassaden. I avtalet regleras att de svenska lagarna och suveräniteten ska garanteras, men vad som inte är klargjort är tolkningen av dessa paragrafer. […]

USA har startat handelskrig mot sina närmaste allierade Mexico och Kanada och hotar EU och Norden med handelskrig och med svårbegriplig kriticism. Vad innebär det att militärt samarbeta med ett USA som hävdar att de utnyttjas av sina allierade samarbetspartners och väljer att kriga i ekonomisk handel med dessa? […]

Statsministern menade också att Sverige har haft för vana att ”vara en lite för blåögd idealist vid sidlinjen” och att vi nu i stället blir ”en realist i händelsernas centrum”. Min uppfattning är att statsministern och regeringen framstår som just blåögda idealister när man undviker att problematisera den komplexa och i allra högsta grad realistiska situation som nu uppstått i försvarssamarbetet. Läs artikel

Midt i højspændt konflikt: Om lidt kan Trump placere amerikanske soldater på dansk jord, dr.dk

av

Bekymringen begyndte allerede, da regeringen først gang i 2022 foreslog, at der skulle udstationeres amerikanske soldater i Danmark. Men med den nuværende situation mellem Danmark og USA, er Trine Pertou Mach, udenrigsordfører hos Enhedslisten, blevet markant mere bekymret.

Om få måneder skal Folketinget stemme en historisk aftale igennem, der giver USA lov til at udstationere soldater i tre jyske byer i en nær fremtid. Det falder sammen med den højspændte udenrigspolitiske krise mellem Danmark og USA, hvor præsident Trump har gjort det klart, at han ønsker amerikansk kontrol af Grønland.

Og det anspændte forhold mellem Danmark og USA får nu Enhedslisten til endnu engang at opfordre regeringen til at droppe aftalen med amerikanerne.

– Jeg mener, at regeringen skal trække stikket på den aftale og konstatere, at det simpelthen ikke er tiden at indgå en forsvarspolitisk aftale med et USA, som opfører sig på den måde, USA gør lige nu, siger partiets udenrigsordfører, Trine Pertou Mach.

Også Alternativet har længe været kritisk overfor aftalen, men med den nuværende situation er en aftale om amerikanske soldater på dansk jord helt uholdbar, mener partiet.

– Vi er i den situation, at amerikanerne jo mere eller mindre har meldt sig ud af at være allieret med Danmark, når man truer med et angreb. Så har jeg svært ved at se, at man fortsat er venner.  Läs artikel

Självbestämmanderätten i Nato

av
Rolf Andersson

Vilka möjligheter har en stat att föra en självständig säkerhets- och utrikespolitisk linje som medlem av Nato? Den frågeställningen har flera aspekter. En är vilka begränsningar som följer av Natos stadga. En annan är realiteterna, det vill säga om en medlemsstat vågar och förmår föra en självständig politik genom att utnyttja det manöverutrymme som faktiskt finns. Ytterligare en aspekt är hur andra medlemsstater som tänjt på gränserna har agerat och hur det fallit ut.

 Natos stadga anger i preambeln att medlemsstaterna är fast beslutna att trygga sina folks frihet, gemensamma arv och civilisation, vilka grundar sig på demokratiska principer, principen om den enskilda människans frihet och rättsstatsprincipen. Enligt artikel 2 ska de stärka sina fria institutioner. Och enligt artikel 8 förbinder de sig att inte ingå några internationella åtaganden som står i strid med fördraget.

Historiskt sett har dessa allmänt hållna teser knappast haft någon praktisk betydelse. De hindrade inte att diktaturen Portugal var ett av grundarländerna. Grekland och Turkiet tvingades inte att lämna alliansen, trots de militärkupper som genomfördes där. Det är inte svårt att ge exempel på auktoritära medlemsstater, till vilka man numera får räkna USA. Att Nato deltagit i operationer i strid mot FN-stadgans våldsförbud står klart. Vissa medlemsstater har gjort det i stor omfattning.

Läs mer