Et dansk verdensbillede krakelerer, diis.dk

Hans Mouritzen, seniorforsker

Donald Trumps trusler mod Danmark udgør i dansk diplomatisk historie hvad meteorologerne ville kalde en ’100-årshændelse’. Grønland har haft tilknytning til Danmark længere end USA har eksisteret. Det danske monarki vil blive frataget ca. 98% af sit territorium. Og vi vil miste indflydelse i verden: efter den Kolde Krig har Rigsfællesskabet givet Danmark indflydelse gennem Arktisk Råd samt status i bredere forstand. […]

Efter den Kolde Krig har goodwill-tankegangen været helt dominerende i dansk sikkerhedspolitik. Som ’superatlantister’ har vi deltaget i militæroperationer fjernt fra danske kyster uden relevans for egen sikkerhed – udadtil legitimeret værdipolitisk (pigeskoler til afghanerne, f.eks.) Vi har frivilligt stillet os op i kugleregnen i Helmand i det sydlige Afghanistan. Når det er gået mindre heldigt, som i Irak og Afghanistan, har man fra officiel side altid haft en solid tilbagefaldsposition – at deltagelsen var for at være en god allieret til USA (jf. Krigsudredningen). Den skulle give goodwill, sat ind på ’kontoen’ i Washington; investeringen skulle komme os til gode engang i fremtiden. Den har måske også givet nemmere access i det daglige for danske diplomater i Washington.

For en realist er denne teori imidlertid naiv: stormagter agerer, i hvert fald når det gælder større ting, ud fra deres egne strategiske hensyn i en given situation, ikke ud fra en allieret småstats ’gode gerninger’ i det forgangne. Den naive goodwill-teori har nu endegyldigt fået dødsstødet. Som Frankrigs præsident de Gaulle sagde: ’en stat har ingen venner.’  Läs artikel

 

 

ÖB lovar militär hjälp till Finland på oklara grunder, dn.se

Lars-Gunnar Liljestrand

För den finska tidningen Iltalehti har Sveriges ÖB Michael Claesson nyligen (den 19 januari) gjort bestämda utfästelser till Finland om militär hjälp. ÖB uttalar sig inte bara som militär befälhavare, utan säger sig tala på hela svenska nationens vägnar. Om Ryssland oväntat anfaller Finland hänvisar ÖB till Natos artikel 5 ”en för alla, alla för en”, och då menar han kommer vi till er hjälp.

Nu är det så att artikel 5 aldrig utlöses automatiskt. Det fordrar konsensus bland Natos medlemmar. Om ett land säger nej blir det inget. Om konsensus nås innebär det inte nödvändigtvis att Sverige skall lämna militär hjälp. Vi väljer själva vilken form av stöd vi ger (historiskt har vi stött insatser med FN-mandat med fältsjukhus och vi kan också bidra med olika former av humanitärt stöd).

ÖB säger i intervjun att de svenska trupperna skulle försvara Finland omedelbart, till och med snabbare än Nato. Detta långtgående löfte ger han utan att ange vilket avtal eller annan överenskommelse han syftar på. […]

Svenska politiker har under en längre tid, senast under konferensen Folk och försvar, närmast försökt bjuda över varandra med krigsretorik, hotbilder och rustningskrav inför vad man anger vara ett direkt ryskt militärt hot. ÖB kan då kanske tycka att han kan ge vidlyftiga löften om militär hjälp, oavsett vilket konstitutionellt stöd han har för det.  Inte ens ÖB och heller inte regeringen kan själv fatta beslut om Sverige skall gå med i krig. Avgörandet ligger hos riksdagen.[…]

Sverige måste återuppbygga ett eget territorialförsvar. Vi kan inte ha som politik att skicka de fåtaliga förband vi har utomlands och lämna egna territoriet tomt förutom hemvärn. Ett eget territorialförsvar ger oss möjlighet att stå emot hot, provokationer och angrepp. Läs artikel

Största stödpaketet till Ukraina presenterat, regeringen.se

Med ett värde på 13,5 miljarder kronor presenterar regeringen det hittills största militära stödpaket till Ukraina. Stödpaketet stärker också Ukrainas långräckviddiga förmåga. Avsikten är avsätta ca 1 miljard till produktion av ukrainska långräckviddiga robotar och långdistansdrönare. Paketet innehåller också bland annat en dubblering av tidigare 16 donerade Stridsbåt 90 samt pansarvärnsrobotar. Investeringar till stöd för Ukrainas försvarsindustri inkluderas också i paketet. Läs pressmeddelande

Dags att gå en kurs i konsten att mima? advokaten.se

Nils Funcke

I juli 1888 släpptes August Palm från Långholmens fängelse. Han hade då avtjänat straff på en månad för att under en sammankomst ha smädat riksdagen, ”en usel regering och lagstiftare”. Han dömdes också att böta 100 kronor för att ha trotsat polisens order att avbryta en sammankomst. De som hurrade när han frigavs åtalades för förargelseväckande beteende. Hjalmar Branting friades dock eftersom flera poliser som vittnade inte hade hört honom ”hurra” utan bara noterat att hans mustascher rört sig. Mäster Palm själv fick böta 25 kronor för att ha hurrat.

Med stöd av 13 § i 1868 års ordningsstadga för rikets städer stoppade polismyndigheten många av Palms möten. Möten som ansågs strida ”mot sedlighet eller allmän lag eller orsakade svårare oordning” kunde upplösas av polisen. Läs artikel

Kritiken mot Landerholms organisation: ”Koloss”, svd.se

Den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm har lämnat sin tjänst. Orsaken är att han utreds för brott efter slarv med sekretessbelagda handlingar.
Oppositionen är kritisk mot Landerholms agerande, men även mot hur det gick till när han handplockades av statsminister Ulf Kristersson (M) och hur han sedan fick bygga upp en stor, ny avdelning på statsrådsberedningen, där statsministerns kansli finns.
Landerholm föreslog själv att den nya enheten skulle ha cirka 75 tjänster – runt 45 fanns redan på statsrådsberedningens krishantering, resten behövde rekryteras internt och externt för att till exempel arbeta med underrättelser och strategisk analys.
– Jag vet inte om någon, förutom statsministern, har någon politisk insyn i den här enheten på statsrådsberedningen, säger Peter Hultqvist.
– Så som konstruktionen är kan jag inte säga något om vad de gör eller vad resultatet av deras arbete är, om Sverige har bättre analyser av säkerhetsläget nu eller bättre underrättelser än vad vi hade tidigare.
Flera försvarspolitiker är inne på samma spår.
Mikael Larsson (C) lyfter att det är viktigt att försvarsutskottet får ta del av all information som går att dela.
– Det får ju självklart inte vara så att det finns ett kansli på statsrådsberedningen som ingen vet vad de gör, säger han.
Emma Berginger (MP) anser inte att utskottet fått tillräckligt med information.
– Vi har inte full insyn i hur det här kansliet fungerar. Det har blivit en väldigt stor koloss, säger hon.
– Jag är orolig för att det innebär ett dubbelarbete gentemot utrikesdepartementet och försvarsdepartementet som faktiskt har ansvar för de här frågorna. Läs artikel

Försvaret av Sverige är ett legitimt särintresse i Nato som ingen annan än vi själva lär bevaka

Utgivarna

Som medlem i Nato inlemmas Sverige i Natos försvarsplanering, som pågår och ska klubbas på Nordatlantiska rådets möte i juni 2025. Detta aktualiserar flera frågeställningar: Hur ska Sverige infogas i Natos styrke- och ledningsstruktur? Och hur ska Sverige anpassas till Natos förmågeplanering, där Nato identifierar vilka militära förmågor som alliansen i dess helhet och de enskilda medlemsländerna anses behöva för sina uppgifter. Ledande svenska militärer har klargjort att i och med medlemskapet måste en större översyn och anpassning av den svenska nationella försvarsplaneringen göras, från militärstragisk nivå ner till taktisk nivå.

Vilken linje ska Sverige driva i detta kinkiga läge, där trycket på inordning är starkt? En utgångspunkt är att Sverige, som har ett mycket blygsamt försvar, helt enkelt måste satsa på att bygga upp den egna värnkraften. Andra mål kan därför inte ges annat än låg prioritet. Stöd för en sådan hållning finns i artikel tre i Natos stadga, som innebär att medlemsstaterna ska upprätthålla sin individuella förmåga att stå emot väpnade angrepp. Sverige befinner sig mycket långt ifrån att ha sådan förmåga.

Vilka riktlinjer är officiellt redovisade som har bäring på planeringsförhandlingarna med Nato?

Ett styrdokument är regeringens förordning med instruktion till Försvarsmakten. Där anges följande i portalparagrafen: ”Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato.” Detta ger ingen bra plattform för en svensk linje. Skrivningen tar inte sin utgångspunkt i försvaret av Sverige. I stället bygger den på att försvaret av Sverige ska ta sin utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato. Vad innebär det och hur ska det gå till? Hur ska småstatens nationella intressen hävdas och få genomslag i ett sammanhang, där numera 32 medlemsstater ska komma överens och mejsla ut en gemensam strategi?

Läs mer

Åpner for endringer i norsk Russland-politikk, vg.no

Den av Norge självpåtagna restriktionen att inte tillåta militärövningar närmare den ryska gränsen har sin grund i att man från norsk sida vill hålla spänningarna nere.

Att norska ledare inte vill att landet dras in i en konflikt mellan de två största kärnvapenmakterna, USA och Ryssland, uppe i norr kom tydligt fram med budskapet från Norges statsminister Jonas Gahr Støre på High North Dialogue-konferensen den 19 april 2023:

“Detta är inte en bilateral konflikt mellan länderna i norr och Ryssland. Den härrör från konflikten med Ukraina. Norge har haft fred med Ryssland i 1000 år. Och vi kommer att hålla en förutsägbar, ansvarsfull och fast linje även på lång sikt och under svåra tider.”

Nu kommer signaler från regeringen att man kan komma att ändra den politiken. Det skulle kunna medföra ökade risker för konfrontationer i norr då USA nu har sammanlgt 47 baser i de nordiska länderna genom DCA-avtal. Artikeln i VG nedan. (Utgivarna)

Helt siden 50-tallet har norske myndigheter hatt en rekke egne restriksjoner på militær aktivitet i grenseområdene mot Sovjetunionen, og mot Russland etter at unionen ble oppløst.

Norge har ikke tillatt Nato-øvelser øst for 24-graderen, en nord-sør linje som går øst for Hammerfest. De norske begrensningene har vært en del av Norges Russland-politikk, ofte omtalt som avskrekking og beroligelse:

Avskrekkingen har vært Norges medlemskap i Nato. Den viktigste delen av «beroligelse» var at den store naboen i øst ikke skulle føle seg truet av militær aktivitet tett opp til sin grense – og i hvert fall ikke soldater fra USA og andre Nato-land.

Dette er nå i endring, bekrefter utenriksministeren:

– Frem til Finland og Sverige ble medlemmer, var vi alene i Nato i nord. Vi var det eneste allierte landet som grenset mot Russland i nord. I de gamle forsvarsplanene skulle vi forsinke en eventuell invasjon fra øst, og så skulle vår reelle forsvarslinje stå i Lyngen og Skibotn hvor det var fjord og fjell. Vi skulle heller ikke provosere naboen unødig, sier han. […]

– Og da vil Norge også justere sitt selvpålagte forbud mot Nato-aktivitet lengst øst i Finnmark?

– Jeg har ingen nyheter om det nå. Men det er naturlig å vurdere endringer innenfor de prinsippene om beroligelse og avskrekking. Läs artikel

Busch: Trumps utspel ”fullkomligt bisarra”, efn.se

Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD) besökte under tisdagen LKAB i Luleå, där bygget av en demofabrik för jordartsmetaller och fosfor ska göra Sverige självförsörjande. EU saknar i dagsläget egen produktion av sällsynta jordartsmetaller, skriver DI.

Busch beskriver det som betydande för svensk säkerhetspolitik att minska beroendet av omvärlden vad råmaterial beträffar och beskriver maktskiftet i Washington DC som en orsak till turbulens.

Hon kallar Donald Trumps uttalanden om Grönland ”fullkomligt bisarra”.
– Då ska vi inte ta lätt på vårt oberoende, säger hon om det rådande läget, säger Busch till DI. Läs artikel

Mørkets fyrste, klassekampen.no

Bjørgulv Braanen, politisk redaktør i Klassekampen

Innsettelsen av Donald Trump som USAs 47. president 20. januar var et illevarslende vardøger om hvilke mørke, politiske krefter som har tatt roret i verdens største militærmakt. Vestlige land har regnet USA som garantisten for egen sikkerhet, men nå krakelerer dette arrangementet. Europeerne må passe på seg selv. Trump henviser til amerikansk «eksepsjonalisme», der det gjelder helt andre regler for USA enn for alle andre. Fundamentet for særstillingen er massiv militærmakt, som skal styrkes ytterligere. Trumps krav om landområder i Panama er en direkte speiling av hvordan Putin legitimerer Ukraina-krigen. […]

Trump omskriver alle regler, bryter ned samfunnskontrakten, truer folkeretten med sin ekstreme eksepsjonalisme og autokratiske barbari. Det er den nedadstigende supermaktas siste halvfascistiske krampetrekninger, med en imperator som elsker å se undersåttene krype for seg. Oppgaven for verdens folk og nasjoner – og alle demokratiske krefter – er å bygge en brei koalisjon mot dette brutalistiske regimet. Läs artikel

Därför vill Trump ha Grönland – och kanske får det, svt.se

[…] Danska regeringen har lovat att höja de militära anslagen till Grönland med 15 miljarder danska kronor, något som Donald Trump spelat ned i en intervju med BBC och kallat för ”två hundspann”. Men när den danske utrikesministern, Lars Lökke Rasmusen, talade med sin amerikanske kollega, Marco Rubio, stod inte Grönland och Arktis på agendan. Det skulle man ta vid ett annat tillfälle, något Lökke tolkade som positivt.

Att Trump framhärdar med Grönland kan tyda på att den nuvarande amerikanska administrationen planerar att ”släppa” Europa, en tanke som han luftat tidigare. Genom att få kontroll över Grönland säkrar man även sin kontroll över Nordatlanten och Arktis som blivit allt viktigare när det gäller naturtillgångar, handelsvägar och säkerhetspolitik. USA:s inflytande på Grönland i dag är beroende av EU-landet Danmark som styr över utrikes- och säkerhetspolitiken på ön.

Det är här som den grönländska önskan om självständighet kommer in. Om Grönland blir självständigt ligger makten över utrikes- och säkerhetspolitiken i dess händer. Tidningen Economist menar till exempel att USA skulle kunna peka på flera ekonomiska fördelar för de 57 000 grönländarna vid ett köp av ön, istället för att vara hotfullt aggressiv. Läs artikel

Nvidia shares sink as Chinese AI app spooks markets, bbc.com

US tech giant Nvidia lost over a sixth of its value after the surging popularity of a Chinese artificial intelligence (AI) app spooked investors in the US and Europe.

DeepSeek, a Chinese AI chatbot reportedly made at a fraction of the cost of its rivals, launched last week but has already become the most downloaded free app in the US.

AI chip giant Nvidia and other tech firms connected to AI, including Microsoft and Google, saw their values tumble on Monday in the wake of DeepSeek’s sudden rise. […]

The DeepSeek chatbot was reportedly developed for a fraction of the cost of its rivals, raising questions about the future of America’s AI dominance and the scale of investments US firms are planning. Last week, OpenAI joined a group of other firms who pledged to invest $500bn (£400bn) in building AI infrastructure in the US.

President Donald Trump, in one of his first announcements since returning to office, called it ”the largest AI infrastructure project by far in history” that would help keep ”the future of technology” in the US.

DeepSeek is powered by the open source DeepSeek-V3 model, which its researchers claim was trained for around $6m – significantly less than the billions spent by rivals. But this claim has been disputed by others in AI. Läs artikel

Vi kan ikke fortsette med MAGA-Trumps baser nord

Einar Sørensen, internasjonal rådgiver

Norge – og de andre nordiske land – er bastet og bundet til et USA som alene er i full gang med å ta knekken på NATO. Behandlingen Trump har gitt Danmark og statsminister Mette Frederiksen er slik at det ikke lenger er mulig å trøste seg slik norske politiske ledere har gjort, at det Trump sier er en ting, men la oss vente til vi ser hva han virkelig gjør i praksis. Det svarer foreligger nå.

Derfor må viuten å nøle gi oss i kast med en grundig gjennomgang av de spesielle forsvarsavtalene USA har inngått bl.a. med Norge. De som heter Supplementary Defence Cooperation Agreement (SDCA). På 16 særdeles viktige strategiske steder i Norge har USA fått anledning til å etablere egne baser. Blant disse er Andøya, Ramsund, Evenes, Bardufoss og Setermoen. For ikke å snakke om USAs ønsker om Olavsvern og Tromsø som fotfeste.

Her skal bygges ut installasjoner øremerket amerikanske styrker. Formålet var og er å styrke det felles allierte forsvar mot Putin-Russland. Legg så til de 17 tilsvarende baser i Sverige, 15 i Finland og fire i Danmark – så ser vi straks hvordan Norden som helhet nå står foran en felles enorm utfordring. Hele 15 av disse spesielle USA-basene ligger på Nordkalotten.

Det spesielle med SDCA er at USA-Trump er gitt total styringsrett der disse basene ligger. Amerikansk personell, inkludert såkalte private «kontraktører» skal kunne reise fritt og uten pass eller annen legitimasjon til og fra basene. Läs artikel