I första hand amerikanska folkrättsexperter har en fäbless att lämna den strikt juridiska analysen av folkrätten, för att istället blanda ihop vad som är gällande internationell rätt med sina politiska tyckanden. Man kan då hävda att viss militär våldsanvändning kan vara ”legitim”, även om den objektivt är olaglig. Framför allt vill man legitimera humanitära interventioner, trots att man borde veta att sådana är olagliga utan beslut från FN:s säkerhetsråd. Och när folkrättsjurister politiserar ”folkrätten”, tar journalister efter, som här Aftonbladet.
Ännu bättre Visby och framtagande av nästa generation svenska korvetter, sempermiles.se
Våra Visbykorvetter var banbrytande när de för cirka tjugo år sedan gjorde entré och de håller fortfarande måttet. Sverige har totalt fem stycken fartyg i Visbyklass: Visby, Helsingborg, Härnösand, Nyköping och Karlstad. Härnäst kan samtliga av dem se fram emot att på bästa sätt halvtidsmodifieras, uppgraderas för fortsatt tjänst bortom 2040. ”Förutom modifiering av fartygens befintliga system ska LV-robot tillföras (ny förmåga), sjömålsrobotsystemet uppgraderas till senaste version, RBS 15Mk 3, och torpedsystemet till ny lätt torped 47.”
Det förberedande arbetet för detta går enligt uppgift igång direkt och beräknas pågå under ett antal år.
Helt nya korvetter! Vidare påbörjas en produktdefinitionsfas omfattande kravanalyser och underlag för nästa generations korvetter, ”Visby Generation 2”, med avstamp i senaste versionen, lång erfarenhet, senaste teknik, krav och mål av idag samt framgent. Generation 2 kommer ”bl a att bestyckas med modernt sjömålsrobotsystem, torpedsystem och luftvärnsrobotsystem”. Läs pressmeddelande
Amerikansk marineøvelse i Sør-Kinahavet, forsvaretsforum.no
Et amerikansk hangarskip med støttefartøy seilte inn i Sør-Kinahavet lørdag, som en del av en øvelse for å markere retten til fri ferdsel.
Det er den første øvelsen av denne typen under president Joe Biden. Skipene ankom samme dag som Taiwan meldte at flere kinesiske fly hadde krenket deres luftforsvarssone.
Kina hevder de har krav på nesten hele Sør-Kinahavet, til tross for at fem av nabolandene mener deler av farvannet tilhører dem. USA mener øvelsen er rutineartet, mens Kinas utenriksdepartement kaller den en «maktdemonstrasjon som ikke bidrar positivt til fred og stabilitet i området.» Läs artikel
After Huawei, Europe’s telcos want ‘open’ 5G networks, politico.eu
After a decade of fierce rivalry with China’s technology giant Huawei, Europe’s telecoms equipment champions Nokia and Ericsson could soon face myriad new competitors to contend with.
As Europe cuts back on using Huawei equipment in its 5G networks, mobile operators are looking far and wide for companies to replace it. The Continent’s ”big four” telcos Deutsche Telekom, Telefónica, Vodafone and Orange on Wednesday published a joint ”memorandum of understanding” pledging to prioritize the development of ”Open RAN” technology, a concept that would benefit smaller equipment and software makers.
Open RAN encompasses the idea of chopping up the 5G supply chain into smaller pieces and imposing standards on equipment and software firms so their products can work together — a ”Lego approach,” as one expert called it, to digital infrastructure. It would allow operators to procure specialized kit and services in smaller contracts with different players to piece together a 5G network, breaking the market power of “end-to-end” vendors like Ericsson and Nokia. Läs artikel
Soldater och jihadister döda i strider i Mali, bohuslaningen.se
Sex maliska soldater dödades i två angrepp i centrala Mali under natten till söndag. I ett motangrepp mot jihadistiska grupperingar uppges ett 30-tal personer ha dödats.
Det var militära posteringar nära gränsen till Burkina Faso som angreps. De har tidigare blivit attackerade under den våldsamma jihadistiska resning som pågått i området i flera års tid, bland annat i september 2019 då omkring 50 soldater blev dödade. 18 soldater skadades också i nattens attack, enligt ett besked från den maliska armén. Den säger att den svarade med ett anfall på malisk mark som resulterade i ”omkring 30 döda på terroristernas sida”. I samband med militärens räder beslagtogs också ett 40-tal motorcyklar och en del militär utrustning.
Svenska soldater är också på plats i Mali, i ett underrättelseförband som är del av FN-insatsen Minusma. Förbandet är inte stationerat i området där dessa attacker skedde utan omkring 25 mil nordost om det, vid staden Gao. Läs artikel
Från unikt tillstånd till ett års rätt att överflyga
För snart fem år sedan väckte det visst uppseende när det framkom att Natos AWACS-plan fått regeringens tillstånd att flyga över svenskt territorium.
I april 2016 kunde Sveriges Television avslöja verksamheten, vilket vi rapporterade om på den här sajten:
”Natos så kallade AWACS-plan som nyligen fått utökat tillstånd att passera genom Sverige kan göra teknisk signalspaning. Det avslöjar en av deras högsta befälhavare för SVT. Men ingen radar eller signalspaning sker under passagerna – trots en spaningsräckvidd på minst 400 kilometer, säger befälhavaren. Det är överstelöjtnant Ed Spinelli som avslöjar för SVT att Natos AWACS-flygplan även kan signalspana. Han är befälhavare för en av Natos AWACS-divisioner. Det är tidigare känt att planen har stridsledning ombord och att de spanar med radar. Den officiella räckvidden för spaningen är minst 400 kilometer.
– Den är väldigt ingående. Hur långt vi kan se är hemligstämplat, men det handlar om avsevärda avstånd. Den elektroniska spaningen handlar delvis om att ge möjlighet till identifikation, säger Ed Spinelli.”
Efter det var det tyst igen om AWACS.
Alliansfriheten.se skickade därför en skriftlig förfrågan till Försvarsdepartementet om vad som gäller idag.
U.S. Navy Conducts Interoperability With NATO in Black Sea, navy.mil
The U.S. Navy and NATO Air Command conducted 2021’s first joint maritime and air training mission in the Black Sea Jan. 23.
The Arleigh Burke-class guided-missile destroyer USS Donald Cook (DDG 75); one U.S. Navy P-8 Maritime Patrol Reconnaissance Aircraft from VP-46 out of Sigonella, Italy,; and NATO Air Command aircraft E-3A Airborne Warning and Control System (AWACS) aircraft based in Geilenkirchen Air Base, Germany, participated.
“Integrated maritime operations demonstrate our ability to seamlessly combine capabilities to provide multi-layered defense across all warfare domains,” said Vice Adm. Gene Black, Commander, U.S. Sixth Fleet. “We operate in an incredibly complex security environment, which demands high-level cooperation and commitment to ensure regional stability.” Läs artikel
FN:s kärnvapenförbud – verklighetsflykt eller ett hoppfullt tecken i en mörk tid? signum.se
I dag, fredagen den 22 januari 2021, träder FN:s fördrag om förbud av kärnvapen i kraft. Det antags under sommaren 2017 med stöd av 122 stater i FN:s generalförsamling i New York. Mer än 80 länder har hittills undertecknat fördraget, däribland också Heliga stolen, men inte av några av kärnvapenmakterna och inte heller av Sverige. Likväl handlar det om en folkrättsligt bindande internationell överenskommelse. De fördragsslutande staterna förbinder sig att inte sätta in, stationerna eller skaffa kärnvapen. Påven Franciskus har personligen vid flera tillfällen ställt sig bakom dessa krav, senast i encyklikan Fratelli tutti, nr 262, där han än en gång kräver ett globalt avskaffande av alla massförstörelsevapen. […]
FN:s icke-spridningsavtal, som trädde i kraft 1970, har råkat i kris. Det skulle begränsa antalet länder som innehar kärnvapen till fem och därigenom minska risken att militära konflikter eskalerar till kärnvapenkrig. 190 av världens länder har anslutit sig till denna konvention, som många utvecklingsländer uppfattar som diskriminerande, och som inte har förhindrat att antalet kärnvapenmakter under tiden har växt till nio (inklusive Israel och Nordkorea). Inom några år kan också Iran och Saudiarabien höra till denna exklusiva klubb.
Heliga stolens uppfattning om fördraget om kärnvapenförbud har inget med verklighetsflykt att göra, tvärtom. Världen söker desperat efter en möjlighet att gå emot utbredningen och den tekniska vidareutvecklingen av kärnvapen. Den moderna krigföringens fasor, som ständigt visar världen självförintelsens hot, är i stort behov av ett rättsligt bindande korrektiv. Fördragets historiska ikraftträdande i dag är därför ett hoppingivande tecken. Desto mer beklagligt är det att den svenska regeringen hitintills har avstått från att underteckna detta fördrag. Läs artikel
FN:s förbud mot kärnvapen nu i kraft – en vinglig milstolpe eftersom strategiska länder inte ansluter sig, svenska.yle.fi
Idag träder ett unikt avtal i kraft: FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Det ses som ett historiskt steg mot avlägsnandet av ytterst dödliga vapen. Men kruxet är att de stora kärnvapenmakterna har vägrat att ratificera avtalet. Inte heller de nordiska länderna har anslutit sig till det.
Avtalet om förbud mot kärnvapen (Treaty to Prohibit Nuclear Weapons, TPNW) förbjuder tillverkning, innehav och bruk av kärnvapen samt hot om användning av kärnvapen. Att kärnvapenförbudet nu träder i kraft i en rad länder kan ses som kulmen på åratals kamp mot kärnvapen. Målet är att det som USA gjorde i Hiroshima och Nagasaki i slutet av andra världskriget inte upprepas. Atombomber ska inte fällas ner över städer. […]
Trots att kärnvapenförbudet nu trätt i kraft i flera länder står alltså strategiska kärnvapenländer utanför det. Också de nordiska länderna har tackat nej till avtalet. Laura Lodenius säger att hon alltid har sett det som självklart att de nordiska länderna ska ansluta sig till förbudsavtalet men att de pressas att inte skriva på ett avtal om förbud mot kärnvapen.
– De ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd är stora och mäktiga, och de har påverkningsmöjligheter. Vi vet att USA har sagt att om man vill vara en god vän och få stöd så ska man inte underteckna avtalet. Inom Nato har det i gemensamma ställningstaganden sagts att det här avtalet är dåligt, säger Lodenius. Läs artikel
Det är freden Sverige ska satsa på! sla.se
[…] Stormakterna grälar och har kärnvapen i spetsen på sin politiska makt – märk, de har även taktiska kärnvapen för punktinsatser. Stormaktspolititiken ska vi inte lägga oss i. Vi tvingas dock att följa deras politik och uttalanden med hänsyn till USA:s och Rysslands nära positionering till Sverige. Deras militära styrkor gränsar intill varandra, sprider oro och är ett säkerhetsdilemma. Båda parter vet vad en förebyggande militär attack kan innebära.
Sverige ska satsa på defensiva arméstridskrafter; inte flyg och patriotluftvärn, utan armén som kan organisera ett krigsavhållande försvar till stöd åt vår säkerhetspolitik. Läs artikel
Tankar kring krig
Redaktionens anmärkning: Nedanstående artikel är skriven av en av Sveriges mest framstående och erfarna diplomater och har tidigare varit införd i Nya Sällskapets vinterbrev. Berner har tidigare varit ambassadör i Warszawa, New Delhi, Moskva, Bonn, Paris och Helsingfors, med en tidig placering på svenska ambassaden i Peking. Artikeln bygger på hans bok Krig eller fred. Ödesdigra beslut i kristider (Carlssons, 2020).
**
Det blir sällan som man tänkt sig – det gäller också för den som startar ett krig. Den visshet som kan finnas i beslutsögonblicket förbyts i tvivel och ruelse allteftersom striderna fortsätter, övergår i destruktiva gerillaoperationer eller utdragna ställningskrig. Hur krig skall sluta går nästan aldrig att förutsäga. Vad som däremot, tyvärr, kan förutsägas är att krig fortsatt kommer att utkämpas även mellan stormakter. Skeden av samarbete och konfrontation kommer att avlösa varandra med korta eller långa intervaller där politiska ledare lockas använda väpnad makt mot andra stater för att lösa tvister, utvidga sitt inflytande och driva igenom sin vilja. Propagandan talar om ädla syften bakom stormakters agerande, men i verkligheten gäller realpolitiska resonemang om makt, nationell säkerhet, intressesfärer, allianser, ekonomisk vinning, prestige och trovärdighet. Hur dessa faktorer vävs samman varierar inför varje beslut om att börja ett krig, eller att avstå från att gå in i väpnade strider.
Mali police and army repress anti-French army protest, north-africa.com
Malian security forces fired tear gas at dozens of demonstrators in the capital Bamako on Wednesday during an unauthorised rally against France’s military role in the country. The protesters, who were in a central square in the West African city, fled before the gas canisters fired by a large number police and gendarmes. Police roadblocks also stopped motorbike convoys of protesters making their
way towards the square from different parts of the city, according to AFP journalists. […]
But France’s military presence in Mali is frequently criticised on social media and by civic leaders. Activists also stage occasional demonstrations in Bamako against French troops. Their role was placed in the spotlight earlier this month when several residents in the village of Bounti said about 20 people in a wedding party had been killed in a strike by a helicopter. It occurred on January 3, they said, near where French forces said they carried out an airstrike on jihadists using a fighter jet.
France’s military has insisted it struck jihadists, ruling out the possibility of any mistake. Several organisers of Wednesday’s banned protest are members of Mali’s interim legislature, set up after the August 18 coup that toppled president Ibrahim Boubacar Keita. Läs artikel