Mali/France: Investigate French Airstrike Killing 19, hrw.org

The Malian and French governments should promptly and impartially investigate the French airstrike on January 3, 2021, in central Mali that killed 19 people alleged by local residents to be civilians, Human Rights Watch said today. In a January 7 statement, the French armed forces said the attack was carried out at about 3 p.m. by two Mirage 2000 fighter jets that delivered three bombs on “a group of about 40 adult men,” killing about 30 they claim were armed Islamist fighters, north of the village of Bounti. […]

The three Bounti residents who spoke with Human Rights Watch each said independently, however, that there was a wedding and that the men had gathered separately from the women and children due to gender segregation restrictions imposed by armed Islamist groups active in the area.
They said that the wedding had been planned over a month earlier and that people had come from other towns and villages to attend. The marriage, which the family had arranged several years earlier, was between a 16-year-old girl and a 25-year-old distant relative. Child marriage is lawful in Mali and 54 percent of girls in Mali marry before age 18. A sheep had been slaughtered and prepared in the village and women were about to deliver the meal when the attack occurred, the residents said. […]
A statement by Medecins Sans Frontieres (Doctors Without Borders or MSF) an international nongovernmental health organization, said that most of the eight men they treated were elderly. An ambulance with an MSF logo carrying three gravely injured attack survivors was forcibly held for several hours by unidentified armed men on January 5, leading to the death of one of the patients. Läs artikel

Niinistö ringde Putin för att prata om Navalnyj, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö och president Vladimir Putin har i telefon diskuterat fängslandet av Aleksej Navalnyj och vilka effekter det har på relationerna mellan europeiska länder och Ryssland.

Presidenterna talade också om relationerna mellan stormakterna och om vapenkontroll. Finland tog initiativ till samtalet.

Niinistö säger att det var en hård åtgärd att fängsla Navalnyj. De ryska myndigheterna har motiverat åtgärden med att Navalnyj brutit mot reglerna för en tidigare villkorlig dom. […]

Niinistö kommenterade också kort det faktum att det var statsminister Sanna Marin som var först ute med att kräva att Navalnyj ska släppas.

– Vi förde inga förhandsdiskussioner, konstaterade Niinistö om tågordningen.

Enligt grundlagen leder presidenten utrikespolitiken i samråd med regeringen. Läs artikel

Experten om avtalet: Det är nu eller aldrig, stromstadstidning.se

Vad innebär Nya Start-avtalet egentligen? Och räcker det i tider av omvärldspolitisk turbulens?
TT ringde upp Jan Hallenberg, forskningsledare och expert på USA:s säkerhetspolitik vid Utrikespolitiska institutet, för att bringa klarhet.

– Då det gamla avtalet löper ut i februari så var det lite nu eller aldrig. Att Biden förnyar avtalet var enligt min mening förväntat. Men det är också glädjande då han förefaller vilja förlänga avtalet en längre period, det gjorde inte Trump utan särskilda villkor som ryssarna inte gick med på.[…]

– En stabil kärnvapensituation är bättre för Sverige, och för hela Europa. Det kan hända att den svenska regeringen hade velat se ytterligare nedrustning och steg mot en kärnvapenfri värld men i nuläget kan detta vara det bästa man kan åstadkomma. Läs artikel

Norge inlåst i Nato-strategin

Utgivarna

I Norge pågår en skarp debatt om försvarets inriktning.

Landet har med beslutet om att anskaffa 52 stycken amerikanska F-35-plan låst in sig i en Nato-strategi som syftar till strategisk avskräckning och möjlighet att slå mot mål i Ryssland. Beslutet innebär att det inte finns mycket kvar för ett territorialförsvar. Den beräknade livscykelkostnaden för F-35-flottan är 277 miljarder norska kronor. Till det kommer stora kostnader för luftvärnsrobotar föra att skydds F-35-baserna.

Dessutom har Nato krävt att Norge gör en miljardsatsning på att anskaffa tankflyg för att fylla F-35-planen i luften. Resultatet av försvarsbeslutet är att Norge knappast har några markstyrkor. Särskilt känsligt är att Finnmark som gränsar till Ryssland är något av ett militärt vakuum.

Vissa debattörer i Norge menar att en satsning på en brigad för placering i Nordnorge vore i linje med önskemål från Nato. Detta tillbakavisas med bestämdhet av general Sverre Diesen, tidigare Norges försvarschef, i en artikel i stratagem.no.  Nato har en för medlemsstaterna gemensam plan för militär kapacitet. Planen syftar inte till att stärka medlemsstaternas eget nationella försvar utan är till för Nato.

Läs mer

Forventer økt spenning i norske nærområder under Biden, forsvaretsforum.no

– Det er ingen grunn til å forvente en mindre spent situasjon med Russland under Biden enn ved Trump – snarere tvert i mot, sier oberstløytnant Tormod Heier.

Professor Tormod Heier fra Forsvarets høgskole mener også det er grunn til å tro at det kan bli flere amerikanske soldater på norsk jord under Biden.

– Men dette skyldes ikke nødvendigvis at det har kommet en ny administrasjon til makten. Snarere er det fordi den nye «kalde krigen» med Russland vil fortsette i nord, og at USA vil gjøre mer bruk av norske områder for å holde Nordflåten ute fra Atlanteren. Her vil det bli vanskelig for norske myndigheter å si nei, sier Heier.

Han sier at det delvis kommer som følge av at Solberg-regjeringen har et nært verdifellesskap med Biden-administrasjonen. Heier mener også at Solberg-regjeringen ikke ønsker å bruke mer penger på Forsvaret enn at grunnleggende nasjonale forsvarsoppgaver opprettholdes.

– Da må noe «outsources» til USA, i hvert fall så lenge den militære aktiviteten på russisk og amerikansk side er høy, sier Heier.

Heier påpeker at USA fortsatt ser på Russland som sin fremste fiende og trussel. Dette er fordi det bare er Russland som har en kjernefysisk «andreslagsevne» som kan true USA. Det innebærer at Russland er i stand til å svare med et ødeleggende angrep selv om de blir rammet først. Läs artikel

Jaktplansbeslutet måste omprövas, hbl.fi

Gustav Wickström, Åbo

Pilotstyrda jaktplan har redan i dagens värld allt svårare att värja sig för missilangrepp och redan inom en snar framtid kommer den tekniska utvecklingen att leda till att bemannade jaktplan är chanslösa i luftstrid mot obemannade, datorstyrda plan.

Försvarsmakten har som uppgift att med militära medel skydda vårt land mot yttre hot med de resurser regeringen och riksdagen förser den med. När omvärlden förändras i snabb takt är det svårt att vara säker på vilken utrikespolitisk linje det är bäst att följa och vilka beslut om vapenköp som ger oss de bästa möjligheterna att försvara vår självständighet i olika framtida situationer. […]

Flygvapnets ledning vill ha lika många jaktplan som hittills och önskar köpa amerikanska jaktplan för att de har den mest avancerade tekniken. De är de dyraste, men man framhåller att kostnaderna för dem fördelar sig över en längre tid, eftersom de skulle skydda vårt luftrum i tiotals år framöver.

Det framstår emellertid som ett önsketänkande från flygvapnets sida eftersom det med jaktplan inte är möjligt att förhindra angrepp med missiler. Det framgick med all önskvärd tydlighet för några år sedan då Saudiarabien, med långt över hundra hypermoderna jaktplan, inte kunde förhindra den attack med några kryssningsmissiler som satte landets största oljeraffinaderi i brand. Den saudiska regeringen kunde endast konstatera att de fina jaktplansflottiljerna inte förmått hindra attacken. Läs artikel

Förr gällde alliansfrihet – nu är det tvärtom, dalademokraten.se

Helge Sonntag, Sågmyra

När Margot Wallström avgick som utrikesminister i september 2019, markerade det slutet på en process som pågått en längre tid.

Tidigare hade Utrikesdepartementet, med minister och tjänstemän, en hög status och var tongivande i regeringen. Margot Wallström förklarade vid en tidigare Folk och Försvarskonferens att det var ”osannolikt” att Sverige skulle kunna bli ett militärt förstahandsmål från Rysslands sida.

Numera styr Försvarsdepartementet, med minister och tjänstemän, Nato-lobbyister och svensk krigsindustri både utrikes- och försvarspolitiken.

Kalla kriget har trollats fram igen och Ryssland är det stora hotet. USA med en förskräckande lista av undergrävande verksamhet i andra länder, statskupper, militära interventioner och blodiga krig, ses som den trygga hamnen. Läs artikel

Osäkerhet farligt, sydostran.se

Thage G Peterson, fd Försvarsminister och tidigare talman i Sveriges riksdag

Tidpunkten för förslaget kunde inte vara sämre vald. I en tid när osäkerhet råder över hela världen med regeringskriser. I ett läge när USA befinner sig i en akut ledarkris så skall vårt land passa på att underordna sig USA och NATO ännu mer.

Det borgerliga inhoppet skapar osäkerhet i vår omvärld. Det är farligt med osäkerhet i försvars- och säkerhetspolitiken. Man får inte sitta på två stolar samtidigt. Sveriges försvarspolitiska linje förpliktigar – att Sverige talar samma språk i samma tonläge både till USA och Ryssland.

Om vi inte gör det så är vi inte neutrala och militärt alliansfria. Vi måste vara lika tydliga och konsekventa mot både öst och väst. Gammaldags rysskräck eller en överdriven tro på USA:s demokratiska stabilitet får inte göra oss blinda. Eller påverka oss till ett äventyrligt agerande.

Närmandet till USA:s försvarsorganisation har under senare år skett i en rasande fart. Och detta utan att man presenterat några anledningar till varför Ryssland skulle angripa Sverige.

Vårt land är inte, som jag ser det, ett strategiskt viktigt mål för Ryssland. Ett isolerat ryskt krig mot Sverige är inte sannolikt. Att Ryssland upprustar är inte ett skäl nog. Läs artikel

USA-fixeringen som verklighetsflykt, gp.se

Håkan Boström, ledarskribent på Göteborgs-Posten

Med Joe Biden installerad i Vita huset får USA inte bara en mindre omedgörlig och nyckfull president – utan också en mindre fantasieggande sådan. Förhoppningsvis slipper svenska mediekonsumenter därmed höra om USA varje dag framöver (ja, ni slipper inte undan helt i den här krönikan).

Den svenska fixeringen vid USA är lite apart. Trots att vårt land faktiskt ligger i norra Europa och är en del av den europeiska – inte den amerikanska – unionen slås det på stort vid varje amerikanskt primärval. Enskilda senatorers göranden och låtanden i den amerikanska kongressen rapporteras i detalj. […]

Hur ska man annars förstå att en del svenska debattörer på fullt allvar hävdar att en moderat-ledd regering med stöd av SD skulle leda till scener liknande dem vid Kapitolium tidigare i januari? På något underfundigt sätt lyckas de glömma bort att alla våra nordiska grannländer redan haft sådana regeringar utan nämnvärd dramatik.

Att Sverige i sådan ovanligt hög grad identifierar sig med USA – trots stora kulturella skillnader mellan länderna – beror nog i hög grad på att vi klippt av bandet med vår egen historia. Vi anser oss, precis som många amerikaner, bo i världens modernaste land. Inte minst är det en stark föreställning i tongivande kretsar. Med Annie Lööfs ord ska vi ”framåt”. Då blir Norden och Europa lätt lite för tråkigt och stelt – ja helt enkelt för realistiskt. Läs artikel

Germany’s ‘malign’ Nord Stream 2 problem won’t go away, politico.eu

Gazprom’s Russia-to-Germany pipeline under the Baltic Sea is threatening to erupt into a geopolitical storm just as U.S. President-elect Joe Biden takes office. On Monday, the German economy ministry said it had been informed by the U.S. of plans to impose sanctions as of Tuesday on the Russian pipelaying ship finishing the final sections of the pipeline. The ministry was “taking note of the announcement with regret,” a spokesperson said.

Nord Stream 2 has secured permission from both Germany and Denmark to finish construction of the last 75 kilometers of the 1,200-kilometer route. […]

The U.S. State Department has been spreading the word. ”We can confirm that the Department has been reaching out to companies to update them on the passage of additional mandatory sanctions … and the sanctions risk of continued association with the NS2 project,” a spokesperson said via email, adding: ”Those who are aiding and abetting this Russian malign influence project must get out now or face the consequences.”[…]

Berlin’s careful stance is unlikely to change after Germany’s governing Christian Democratic Union party on Saturday elected a new leader, Armin Laschet, who favors maintaining ties with Russia and currently leads the state of North Rhine-Westphalia, home to Germany’s energy giants RWE, E.ON and Uniper. Läs artikel

Iraqi political bloc confirms commitment to withdrawing foreign forces, xinhuanet.com

An Iraqi leading parliamentary bloc of al-Fatih Coalition confirmed on Monday that it would not retreat from demanding the Iraqi government to implement the parliament decision to withdraw foreign forces from the Iraqi soil, a local media reported.

The insistence of al-Fatih bloc, headed by Hadi al-Ameri, came because ”the decision of ending the presence of foreign forces from Iraq was already passed in the Iraqi parliament and approved by the government of resigned Prime Minister Adel Abdul-Mahdi,” spokesman of al-Fatih (Conquest) Coalition, Ahmed al-Asadi, told the Iraqi NINA news agency.

Al-Asadi said that Prime Minister Mustafa al-Kadhimi included the implementation of the decision to withdraw foreign forces from Iraq in his political program when he assumed the post.

On Jan. 5, 2020, the Iraqi parliament passed a resolution requiring the government to end the presence of foreign forces in Iraq, two days after a U.S. drone strike on a convoy at Baghdad airport which killed Qassem Soleimani, commander of the Quds Force of Iran’s Islamic Revolution Guards Corps, and Abu Mahdi al-Muhandis, deputy chief of Iraq’s paramilitary Hashd Shaabi forces. Läs artikel

Vart är vi på väg? smp.se

Björn Lindberg, Åseda

Under coronaåret har det givits tid och att fundera över hur vi har det i vårt fina land och tyvärr så påminns man allt oftare om med vilken flathet allvarliga tillstånd hanteras. […]

Utan politiska ambitioner eller kvalifikationer har jag några förslag till förändringar som jag tror kan göra skillnad inom sina områden och som ganska snart frigör pengar i statsbudgeten.

Allmän värnplikt för samtliga medborgare, där man efter grundutbildning delar upp utbildningen i tre, fyra grenar, försvar, samhällsskydd, beredskap och vård. Efter grundutbildning gör de tre senare sin utbildning delvis civilt hos företag och myndigheter och kan också bidra med samhällsnytta. Samma regler som i lumpen.

Finansieras av Försvaret, AF, skolan, sjukvården och MSB. Skapar sysselsättning och ger arbetslivserfarenhet. Läs  insändare