Önsketänkande Nato-liga

Anders Björnsson

Förenta staterna, världens ledande militärmakt, har inte vunnit ett endaste krig på två generationer. Men krigen, som denna stat har invecklat sig i, har varit både många och långa. Under Trump-eran avvecklades interventionismen, åtminstone partiellt, efter att ha ödelagt relativt stabila och välmående stater i fattiga delar av världen, som Irak och Libyen. I Afghanistan behåller USA fortfarande viss militär närvaro. I det sönderslagna, hungrande Jemen agerar man bakom scenen.

Är detta en makt att lita på, om Sverige skulle bli utsatt för angrepp från någon tredje part – det vill säga en part (läs: Ryssland) som förfogar över mycket starkare militära resurser än någon av dem som USA självt har överfallit? Inom den Amerikadominerade militäralliansen Nato är befolkningen i det näst mäktigaste landet, Tyska förbundsrepubliken, till sin överväldigande majoritet mot att inskrida militärt ”till bröders hjälp”. Tyskland är de facto en pacifistisk stat. Dess regering har avstått från att delta i flera amerikanska krigsäventyr. Frankrike verkar mera intresserat av Västafrika än av Arktis och Nordeuropa. Och vem tror på allvar, att polska stridskrafter skulle stå på svensk mark, om vi blev anfallna österifrån, trots alla deklarationer om solidaritet?

Läs mer

Opinionsmätning: Européernas förtroende för USA har sjunkit, dn.se

Joe Biden har en uppförsbacke i stora delar av Europa när han börjar sitt presidentskap. Visserligen gläds många åt att han vann valet. Men av drygt 15.000 tillfrågade i en opinionsmätning i elva europeiska länder anser en majoritet att USA:s politiska system är trasigt. Bara i Polen och Ungern anser en majoritet av de tillfrågade att USA:s politiska system fungerar.

Ett genomgående tema i mätningen är att européernas förtroende för USA har urholkats. Många litar inte på att USA hjälper Europa vid en militär kris och vill heller inte liera sig med amerikanerna i en konflikt med Kina eller Ryssland. En majoritet tror att inom tio år går Kina om USA som supermakt. […]

Statsvetaren Ivan Krastev, ordförande i Center for Liberal Strategies i Sofia i Bulgarien, är medförfattare till rapporten The crisis of American power: How Europeans see Biden’s America, som baseras på opinionsmätningen.

– Allmänhetens åsikter formar inte regeringars politik, men regeringar är väldigt försiktiga med att gå emot starka uppfattningar som rör säkerhets- och utrikespolitik. Det gäller särskilt när tiderna är osäkra, som de är nu, säger han.

Han tolkar främst mätningen som en kris för USA:s maktposition, snarare än en kris för amerikansk demokrati.

– Tvivlet handlar inte om nya administrationens intentioner, utan om dess möjlighet och kapacitet att kunna gå tillbaka till vad USA var tidigare, säger Ivan Krastev. Läs artikel

Sverige på väg in i krig utan slut i Västafrika

Utgivarna

Försvarsmakten meddelar att förberedelserna är i full gång med att överföra specialstyrkor i form av en helikopterburen insatsstyrka om 150 man till den franskledda Takubastyrkan. Uppgiften är  att bekämpa terroristgrupper och upprorsmän, och styrkan skall vara beredd att sättas in ”när och var den behövs”.

Försvarsmakten anger försiktighetsvis att ”mandaten är olika” för de skilda styrkor som opererar i Mali (förutom Takuba den Franskledda Barkhane, FN-insatsen Minusma och den regionalt bemannade Sahel 5 G). Vad man inte säger är att det saknas folkrättslig grund för Takubainsatsen. Det finns inget mandat från FN:s säkerhetsråd, endast en inbjudan från regeringen i Mali som dessutom störtades genom en militärkupp bara ett halvår efter det att Sveriges riksdag fattade beslutet att gå med i Takuba, vilket vi kommenterat tidigare på den här sajten.

Situationen i Mali är komplex med ett antal konflikter samtidigt mellan regeringsmakten och olika upprorsgrupper och terroristmiliser. Frankrike och den svenska regeringen vill beskriva konflikterna som enbart orsakade av islamistiska extremister, medan de flesta bedömare pekar på att motsättningarna till stor del handlar om strider mellan etniska grupper, boskapsuppfödande nomader å ena sidan och bofasta jordbrukare å den andra sidan, och om krympande resurser på grund av klimatförändringar.

Läs mer

Veckans citat

”Ett starkt Europa måste formulera sin egen roll i världen och sin egen relation till Kina, Ryssland och USA. Den ska bygga på regelbaserat samarbete och på starka gemensamma institutioner. Det ligger inte i EU:s intresse att odla ideologiska konflikter. Vi är helt beroende av samarbete med Kina för att klara klimatmålen. Vi är beroende av samarbete med Ryssland för att klara den europeiska freden. Och vi är beroende av USA för att hålla ihop världens demokratier i försvaret av värden och intressen. Men Europa kan inte luta sig mot USA och USA kan och ska inte behöva ta ett så stort ansvar för europeisk fred. Förhållandet måste bli mycket mer jämlikt. Det innebär ökat europeiskt försvarspolitiskt ansvarstagande och ökad utrikespolitisk självständighet gentemot USA.”

PM Nilsson i Dagens Industri den 18 januari

Uppgång och fall i historien om imperier

Mats Björkenfeldt

“On Wednesday, July 28, 1954, Foreign Secretary Anthony Eden announced in the Commons that a draft agreement had finally been reached to end Britain’s seventy-two-year-long military presence in Egypt. ‘Those in Britain who see the agreement as a surrender to prestige and safety should consider soberly the alternatives,’ editorialized The Times. Gamal Abdel Nasser, now thirty-six, initialed the document for Egypt.”

Det var slutet på en historia som började 1798 när admiral Nelson besegrade Napoleon vid slaget om Nilen, varefter britterna ockuperade Egypten 1882.  Trots att det brittiska imperiet tillhörde segrarmakterna, var man nu på väg att falla sönder, liksom romarriket på 400-talet och de Osmanska- och Habsburgska rikena under det första världskriget. Derek Leebaert, tidigare professor vid Georgetown University, skildrar ingående, hur det brittiska imperiet inte steg åt sidan för den allt mäktigare supermakten USA, i boken Grand Improvisation. America Confronts the British Superpower, 1945–1957 (Farrar, Straus and Giroux 2018), från vilken ovanstående citat är hämtat.

Läs mer

In Search of a Point: The Blob at War, stratagem.no

David Betz, professor of War in the Modern World in the Department of War Studies, King’s College London and Senior Fellow of the Foreign Policy Research Institute

[…] I mean, consider that the greatest military power in the world today has not won a war in seventy-five years. So accustomed now is the world to this fact that it seems unremarkable when statesmen and commanders regularly voice the most astonishing garbage. ‘There is no military solution’, they say while deploying military force somewhere to do something, with a fig leaf of ‘whole of government’ other means—almost always badly-organised, ill-conceived, and under-skilled, though surprisingly often well-funded.

When asked in 2009 to define ‘victory’ in Afghanistan, President Obama demurred. The word worried him, he said.[iii] It’s not as though Obama was talking out of school, either. The irrelevance of ‘victory’ in contemporary conflict is in fact the orthodoxy taught in the staff colleges and university departments of international affairs where the foreign policy establishment (aka the ‘Blob’) is trained. Perhaps no one should be surprised at this since as far as the academy is concerned the simple question ‘what is war?’ is also a matter of debate.[iv].

Recently, ex-Secretary of Defence James Mattis, also by reputation one of the toughest and most capable of modern American generals, co-wrote a pre-emptive rebuke of whoever should take over the presidency in January 2021, Donald Trump or Joe Biden. American involvement in Afghanistan, Iraq, and elsewhere must not be dismissed as ‘endless’ or ‘forever’ wars. The ‘work’ of building the capacity of other nations to govern themselves in ways that suit the Blob is neither ‘quick’ or ‘linear’ but is an ‘investment’ in ‘security’.[v] For readers not fluent in Blobbish, that means ‘forever wars’, just don’t you dare call them that. Läs artikel

 

Vem får ha en åsikt om jaktplansaffären? svenska.yle.fi

Den generation som föds på 2040-talet kommer fortfarande att betala för det jaktplansköp som görs i år. Inför Finlands största affär någonsin diskuteras nästan ingenting. Kan man låta bli att diskutera så omfattande beslut och vem får egentligen höras? Vi frågar fyra personer som har följt processen.

Ett tak på 10 miljarder i anskaffningskostnader och hundratals miljoner per år i uppdateringar och reparationer. Regeringen har gett den här vägkosten till de experter på Försvarsministeriet som ansvarar för beredningen. […]

Ahti Lappi är pensionerad överste med en lång karriär inom luftvärnet. Han har undervisat i luftförsvar vid Krigshögskolan (nuvarande Försvarshögskolan). Han kritiserar den förstudie, som gjordes för över fem år sedan vid Försvarsministeriet.

– Jag anser att man i den utredningen borde ha gjort en helhetsbedömning av luftförsvaret. Utredningen svarade inte på frågan om hur man ersätter planens prestationsförmåga. Man har bara tänkt att planen ersätts med nya plan, säger Lappi.

Han har tittat närmare på vilken roll som jaktplan har haft under de senaste årens krig i Afghanistan, Irak och Syrien. Av 250 plan, helikoptrar och drönare som har skjutits ner, har bara fem skjutits ner av jaktplan.

– Alla andra har förstörts av luftvärn, på marken eller i olyckor. Jaktplanens roll i luftförsvaret är mycket liten, säger Lappi.

Lappi tillägger att om man hade haft en bredare beredning så kunde Finland, liksom många andra länder gå in för att inhämta information med drönare. Obemannade luftfarkoster har fått en allt större del i försvaret ute i världen. Man kunde satsa på luftvärnet och köpa färre jaktplan, anser Lappi. […]

Kimmo Kiljunen sitter i utrikesutskottet och representerar statsministerpartiet Socialdemokraterna. Han konstaterar att det inom varken den rödgröna regeringen, riksdagen eller pressen finns någon större diskussion om den kommande jätteaffären. […]

– Vi för inte diskussioner med försvarsindustrin utan direkt med Pentagon, som fattar beslut om de ger planen åt oss. Det betyder att vi möjligen har de bästa planen i världen, jag kan säga bara möjligen. Men ur amerikansk synvinkel är det en annan sak. De investerar sina jaktplan i Finland. Och Finland kommer i framtiden att vara en del av deras försvarspolitik, anser Kiljunen. Läs artikel

The Blob Is Back and It’s Ready for War, cato.org

Doug Bandow, senior Fellow at the Cato Institute

Be very afraid: Joe Biden plans to set the world right. Expect a return to the past. Not so much to Barack Obama, but to Bill Clinton. Biden says America is back, which likely means as sanctimonious nanny wielding a metaphorical AK-47 to enforce its wishes. The ride will be dramatically different, and potentially much worse, than the experience over the last four years. […]

Biden would replace the Trump administration’s costly fixation on Iran with an even more dangerous focus on Russia. Yet the latter is a declining great power that could be held in check by Europe and should be aligned with the West rather than China. Biden said surprisingly little about China, which he called a “competitor” in his article but addressed more critically in the campaign, and North Korea, with which he wants to negotiate but would set conditions of uncertain realism.

Tony Blinken, set to be secretary of state, admitted that the Obama administration, in which he served as national security advisor, bungled Syria. But instead of recognizing that the U.S. should have avoided the multi‐​sided civil war, he believes America should have gotten more deeply involved, presumably meaning direct military invention. Ronald Reagan tried that with disastrous results in Lebanon’s civil war more than three decades ago. Moreover, Blinken was heedless of the Constitution, arguing that the president should have attacked Syria without congressional authorization. Läs artikel

Mali to maintain support for French troops amid threats, aa.com

A top Malian official has said the country would continue supporting the French military presence in the West African nation amid threats of attacks against the troops engaged in anti-terror operations.

In a statement Friday, the head of the country’s National Transition Council Malick Diaw vowed to provide support to all the partners who work alongside Mali in the fight against terrorism. […]

Following days of rumors and conflicting reports that the strike targeted local civilians, France confirmed on Jan. 7 that fighter planes dropped bombs on a gathering of at least 40 members of armed terror groups. Defense Minister Florence Parly reiterated that the strike ”eliminated several dozen” militants.”There was neither a marriage, nor women nor children. It was men, exclusively,” she told France Inter radio station. ”You can say lots of things […] These are facts, exact, proven, cross-checked, certified.”

However, local groups like Tabital Pulaaku Mali Youth, a local Fulani tribal association, provided the names of 19 civilians allegedly killed in the strike, as well as seven more who had been injured, maintaining that they had been attending a wedding and demanding an independent investigation by international agencies into the operation.

Medecins Sans Frontieres (MSF), also known as Doctors Without Borders, operating in Mali were verified to be treating injured civilians. Läs artikel

That $2.6 trillion stimulus was one heck of a holiday bonus to defense contractors, responsiblestatecraft.org

Ross Marchand, senior fellow for the Taxpayers Protection Alliance

[…] The dysfunctional budgeting process was on full display during the last week of 2020 when lawmakers crammed through a $740 billion defense funding deal as part of a massive $2.3 trillion spending bonanza. This included $696 billion for the Pentagon, and the rest for non-DoD spending like the nation’s nuclear weapons program under the Department of Energy. Members of Congress didn’t have all that much time to speed read through the bill’s more than 5,500 pages, allowing special interests to insert massive giveaways to the military-industrial complex. One government watchdog called the overstuffed stimulus package “a sweetheart deal for defense contractors.” Läs artikel

Besked från Finlands försvarsminister – inget Patriotköp, frivarld.se

Yrsa Grüne-Luoma, frilansjournalist och tidigare utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator i Hufvudstadsbladet i Helsingfors

[…] Regeringens utrikespolitiska redogörelse är avbetad, i turen står den försvarspolitiska redogörelsen som borde vara klar att överlämnas till riksdagen om några veckor. Mycket lite har avslöjats om innehållet, trots att försvarsminister Antti Kaikkonen ofta låtit sig intervjuas av Yle.

I en av dessa sändningar i början av december ställde Yle-journalisten en fråga om de Patriot-missiler som Sverige kommer att skaffa kan bli aktuella att ingå i samarbetet mellan Finland och Sverige inom ramen för det finsk-svenska integrerade försvarssamarbetet. Kaikkonen sade att Finland för tillfället har brister när det gäller att bemöta hot från till exempel fientliga missiler men att Patriot inte är aktuella för Finlands del. Kaikkonen nämnde dock att försvaret som bäst håller på att utveckla luftvärnssystemet som helhet.

Det fick undertecknad att reagera och ställa en fråga om saken till Kaikkonen. Försvarsministern ställde inte upp på en intervju men svarade på följande fråga per e-post:

Sverige skaffar Patriot-missiler. Finland ersätter uttjänta BUK-missiler med en luftvärnsförmåga på hög höjd. Enligt tidningen Iltalehti är alternativen 5. Stämmer detta och när ska detta system vara klart? Varför har här blivit/lämnats en öppning, eftersom denna förmåga för tillfället helt och hållet finns bara hos Hornet-planen?

Och så här svarar försvarsministern (något förkortat, hänvisningarna till regeringsprogrammet har lämnats bort):

”Jaktplan med multipel avvärjningsförmåga och luftvärnsförmågan på hög höjd kompletterar varandra. Ingendera kan ersätta den andra inom den helhet som luftvärnet består av. […]

På frågan om Patriot-missilerna svarar försvarsministern alltså inte. I tv-intervjun i början av december sade Kaikkonen att Finland inte har några som helst planer på att skaffa Patriot-missiler. Det är för dyrt, den förmåga man nu satsar på ryms inom försvarsbudgeten. Läs artikel

 

NATO open for transparency dialogue with Russia over its withdrawal from Open Skies Treaty, tass.com

NATO is ready for dialogue with Russia on military transparency and risk reduction within the Russia-NATO Council following Russia’s decision to withdraw from the Open Skies Treaty, NATO’s deputy spokesperson Piers Cazalet told TASS on Friday.

”We have taken note of Russia’s stated intention to withdraw from the Open Skies Treaty.” He said. ”Allies continue to consult closely on the future of arms control. We also remain open to dialogue in the NATO-Russia Council on risk reduction and transparency.”[…]

For years, Washington had been accusing Moscow of exercising a selective approach to the implementation of the Open Skies Treaty and violating a number of its provisions. Russia had been laying counter claims. In 2017, Washington imposed a number of restrictions on Russia’s observation flights over the US territory. Moscow gave a tit-for-tat response. In November 2020, the United States withdrew from the treaty. Läs artikel