Efter ett drygt år på jobbet är det ”back to basics” för utrikesminister Ann Linde som vill ha en hård linje mot Ryssland och ser inte något problem med att ”vi tjänar en massa pengar på att handla med Kina”.[…]

Ann Linde svarar med det som på UD-språk kallas ”tvåspårspolitik”.

– Det handlar dels om att ha en principfast och hård linje mot Ryssland, där vi tillsammans med EU har sanktioner för brott mot den euroepiska säkerhetsordningen. Samtidigt som vi på vissa områden har samarbete. Det kan gälla hälsofrågor, miljöfrågor och vissa brottsfrågor. Plus att det är viktigt att vi upprustar vårt försvar, vilket vi gör nu.

Är det inte svårt att driva två linjer samtidigt?

– Jag skulle säga att balansgången är där hela tiden. I relationen till Ryssland, i relationen till Kina, i relationen till Turkiet. För mig är det viktigt att se att det både finns utmaningar och möjligheter. Det går inte att säga att nu ska vi helt isolera Ryssland eller nu ska vi helt isolera Kina, säger hon.

Den senaste tiden har relation till stormakterna hamnat allt högre upp på EU:s dagordning. Efter förgiftningen av den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj var det flera länder som ville se tuffare tag mot Ryssland. Och kinesiska företagsjätten Huawei har stött på hårt motstånd i utbygganden av 5G-nätet i Europa, med hänvisning till nationell säkerhet. Men utvecklingen har även visat hur smärtsamt beroende Europa är: Av rysk energi. Av turkisk flyktingpolitik. Och av handeln med Kina. Läs intervjun

The General Staff of Russia’s armed forces has noted the outspoken anti-Russian nature of NATO’s training activities and growing provocations near Russia’s borders, the chief of the General Staff of Russia’s armed forces, First Deputy Defense Minister Valery Gerasimov told a news briefing for foreign military attaches.

”The training of the alliance’s forces is developing an outspokenly anti-Russian bias, with non-NATO countries getting increasingly involved. Provocative activities near Russia’s borders are growing,” Gerasimov said.

He pointed to the considerable growth of NATO countries’ defense budgets and further buildup of their military potential.

”The unbridled buildup of the missile defense potential is continuing, which considerably affects the balance of forces and gives one side the edge in using strategic weapons. The role of non-nuclear means of attack with long range, high accuracy and great destructive potential is increasing,” Gerasimov said. Läs artikel 

Hopes that soldiers behind Mali’s coup would swiftly restore civilian rule and tackle jihadism and ethnic violence are fading fast as the army expands its role. Many in the large Sahel country hailed the August 18 putsch as the precursor of a “new Mali” — a nation that would emerge stronger and more stable, its institutions better placed to confront the country’s many ills. Young army officers toppled president Ibrahim Boubacar Keita after weeks of protests sparked largely by his failures to roll back a jihadist insurgency and root out perceived corruption. […]

The most basic principle is that of trust, and we have already stumbled over it,” he said. The military now virtually has a stranglehold over the institutions of transition. Among the coup leaders, Colonel Assimi Goita obtained a tailor-made role as powerful vice president of the transitional government; Colonel Malick Diaw was promoted president of the CNT; and Colonel Sadio Camara and Colonel Major Ismael Wague respectively took charge of the strategic ministries of defence and of reconciliation. hirteen of Mali’s 20 regional governors are now soldiers following a spate of nominations in November. Läs artikel

The war in Afghanistan began in 2001 and has cost the U.S. $978 billion through fiscal year 2020.1 The George W. Bush administration launched the war in Afghanistan and the War on Terror in response to the 9/11 terrorist attacks by al-Qaeda. The United States attacked the Taliban in Afghanistan for hiding al-Qaeda’s leader, Osama bin Laden.

he number grows even more when taking into account increases in the base budgets for the Department of Defense and the Department of Veterans Affairs. In addition to the $978 billion in Overseas Contingency Operations funds specifically dedicated to the war, the base budget for the Department of Defense (DOD) increased by about $343 billion since FY2000, to $633 billion for FY2020.23The Department of Veterans Affairs (VA) budget has increased by more than $175 billion in that same time frame.45 Some of these costs also are attributable to the War in Iraq. Läs artikel

Malis militär har begått krigsbrott – och jihadistgrupper som härjar i det västafrikanska landet har gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten.
Det slår FN-utredare fast i en rapport.

Skrivelsen omfattar 338 sidor och har sammanställts av Internationella utredningskommissionen för Mali, som leds av den svenska diplomaten Lena Sundh.

”Kommissionen har skälig anledning att tro att de maliska försvars- och säkerhetsstyrkorna har begått krigsbrott, däribland dödligt våld mot civila och andra icke-stridande misstänkta för samröre eller samarbete med väpnade extremistgrupper”, lyder ett stycke i rapporten, som nyhetsbyrån AFP har tagit del av. […]

”Kommissionen anser att väpnade extremistgrupper har begått brott mot mänskligheten och krigsbrott”, fortsätter rapporten, och nämner bland annat mord, lemlästning, våldtäkt och andra attacker mot hjälporganisationer och FN:s fredsstyrka Minusma. Läs artikel

Jacob Heilbrunn: What is your assessment of the state of U.S.-Russia relations?

Sergei Ryabkov: The current state of our bilateral relations is probably worse than we have experienced for decades preceding this current moment. I don’t want to compare this with Cold War times because that era was different from what we have now—in some ways, more predictable; in some ways, more dangerous. From Moscow’s perspective, the Trump era is worrying because we move from one low point to another, and as the famous Polish thinker Jerzy Lec said once, “We thought we had reached the ground, and then someone knocked from beneath.” […]

One of the most troubling areas in this very dark and dull picture is of course arms control. There we see a downward spiral that is being systematically enhanced and intensified by the U.S. government. It looks like America doesn’t believe in arms control as a concept altogether. Instead, it tries to find pretexts to depart from as many arms control treaties, agreements, and arrangements that Russia is also a party to. This is very regrettable. But make no mistake: we will not pay any price higher than the one we would pay for our own security in order to save something or keep the U.S. within this system. It’s squarely and straightforwardly the choice that the American government may or, in our view, even should make—because we still think that the maintenance of these agreements ultimately serves American national interests. Läs intervjun

Listan över kinesiska bolag svartlistade av USA växer allt längre.

På tisdagen adderades dussintals kinesiska bolag inom flygindustrin, kopplade till Kinas militär. Även Hasselblads ägare DJI har sanktionerats.

Kinas ambition att skapa en utmanare till Boeing och Airbus för att tillverka förstklassiga passagerarflygplan har fått ytterligare en törn efter att USA har svartlistat dussintals kinesiska bolag kopplade till flygindustrin.  USA:s handelsdepartements nya sanktionslista omfattar 58 kinesiska och 45 ryska företag som antas ha direkt eller indirekt koppling till respektive militär.

”Departementet vill […] bekämpa Kinas och Rysslands försök att använda amerikansk teknologi för deras militära program”, sa handelsminister Wilbur Ross på måndagen.

Listan är tänkt att ”hjälpa exportörer i screeningen av kunder” gällande militäranvändning i slutledet, framhöll han vidare. […]

Bland de bolagen var Shenzhen-baserade drönarjätten DJI, storägare i svenska kameratillverkaren Hasselblad. DJI anklagas för att vara instrumentalt i Pekings massövervakning, inklusive av den muslimska minoriteten i provinsen Xinjiang, vilket Di har rapporterat om tidigare. Läs artikel

Som en kommentar till Donald Trumps beslut 10 december att USA erkänner Marockos rätt till Västsahara i utbyte mot att Marocko erkänner Israel publicerade diplomaten Christopher Ross, tidigare FN-sändebud för Västsahara detta inlägg på Facebook den 14 december.

Han beskriver beslutet som dåraktigt och ogenomtänkt, som bryter mot FN-stadgan och USA:s principer om folkrätt och våld och som leder till instabilitet, splittring och fortsatt spänning i Nordafrika.

”Jag tjänstgjorde som FN: s generalsekreterares personliga sändebud för Västsahara från 2009 till 2017.

Därför har jag flera gånger fått frågan om vad jag anser om president Trumps senaste beslut, som erkänner Marockos suveräniteten över den tidigare spanska kolonin Västsahara.

Detta dåraktiga och illa genomtänkta beslut går tvärs emot USA:s principer att inte ta ett territorium med våld samt folkets rätt till självbestämmande. Båda principerna är inskrivna i FN-stadgan. Läs artikel

Det började med att Spaniens vice regeringschef Pablo Iglesias i ytterkantsvänsterpartiet Unidas Podemos sa att Marocko förtrycker folket i Västsahara och förespråkar en folkomröstning om självständighet. Varpå Marocko har svarat med att låta migranter från Nordvästafrika lämna den marockanska kusten för Kanarieöarna. Under helgen sa Marockos premiärminister att de spanska enklaverna Ceuta och Melilla är marockanska precis som Västsahara.

Det är alltså en rejäl diplomatisk kris eller snarare storm som tilltagit i styrka de senaste dygnen. Under tisdagen kommer den spanske statssekreteraren för utrikesfrågor, Cristina Gallach, att kalla till sig Marockos ambassadör i Spanien som får förklara utspelet från den marockanske premiärministern. Ett inplanerat bilateralt toppmöte mellan Marocko och Spanien var inplanerat i förra veckan i Marockos huvudstad Rabat. Det mötet sköts upp för att hållas någon gång i februari.

Den officiella hållningen först var att mötet sköts upp på grund av covid-19-pandemin. Den har senare ändrats till ”schemaläggningsproblem”.

Pablo Iglesias utspel om en folkomröstning om Västsaharas självständighet kom samtidigt som den amerikanska regeringen och Trumpadministrationen nyligen erkände den tidigare spanska kolonin som marockansk.

FN har sedan 2007 undvikit att göra antydningar om en folkomröstning om självbestämmande i Västsahara och Spanien följer det beslutet. Läs artikel

Swedish Foreign Minister Ann Linde had an interview with TASS about the 2020 achievements.

”As neighbors, Sweden and Russia in 2020 were discussing cooperation in a range of political areas and not the least in ecology, climate, education and healthcare. In 2020, I met my [Russian] counterpart Sergey Lavrov in Moscow and also spoke with him on the phone. Therefore, the pandemic has not disrupted our ties. During my visit to Moscow, I lauded opportunities to communicate with representatives of the Russian civil society,” the minister stressed, adding that she had ”inspiring conversations with Russian students who take interest in Sweden.”

”We had particularly productive cooperation of regional organizations on the issues of the Baltic and Barents Seas and the Arctic. We are hoping for more development of these areas of cooperation where we have common interests next year. Our goal is to expand interpersonal exchanges with Russia,” Linde pointed out. Läs intervjun

Germany is against Greece’s demands of imposing an arms embargo on Turkey due to tension in the Eastern Mediterranean, the German foreign minister said Tuesday.

Heiko Maas told the DPA news agency that he finds the arms embargo on Turkey ”strategically incorrect”.

It is not easy to do this to a NATO member, he said, adding that Turkey easily purchased missiles from Russia when it could not get them from the US.

Sharing his hopes that the dispute in the Eastern Mediterranean could be solved through diplomatic channels, Maas said: ”Of course, we continue to believe that there is a solution to the conflict and that we do not have to permanently remove a NATO partner from the arms cooperation.”

Greece called for an EU arms embargo on Turkey due to recent tensions in the Eastern Mediterranean ahead of the EU leaders summit on Dec. 10-11. But a majority of the European leaders opposed the idea of an arms embargo or economic sanctions, opting instead for a softer line.

Turkey, which has the longest continental coastline in the Eastern Mediterranean, has rejected maritime boundary claims of Greece and the Greek Cypriot administration, and stressed that these excessive claims violate the sovereign rights of both Turkey and the Turkish Cypriots. Läs artikel