Terrorismen: Krigen löser inte problemet utan förvärrar det

av

I de fransktalande länderna i Europa pågår en livlig debatt om militära interventioner som har till syfte att bekämpa terrorismen men istället göder denna. I Sverige och i andra delar av Europa saknas en motsvarande debatt. Utgivarna bad därför Marianne Hirdman att översätta nedan utomordentligt viktiga artikel från franska till svenska.

Utgivarna

Terrorisme : les guerres ne résolvent pas le problème, elles l’aggravent (nouvelobs.com)

Som svar på många inlägg som publicerats på BIBLIOBS uttalar ett fyrtiotal specialister sin övertygelse, baserat på flera studier, att militära interventioner göder terrorismen.

*”Kriget utgör inte ett strategiskt svar på terrorismen.

Utan att vara det enda skälet till den göder kriget det fenomen, som det gör anspråk på att bekämpa.” Sådan är den så kallade ofrivilliga ”brandman-pyroman” tesen, som försvaras av 60 personer, forskare, artister och intellektuella i ett inlägg som publicerats på Obs’ web-sida den 14 november 2020. Denna text, som begär att en offentlig och demokratisk debatt inleds om Frankrikes krig och militära interventioner och av västerländska koalitioner, har delvis nått sitt mål att få igång diskussioner.

Anhängare av ”brandman-pyroman”-tesen framhåller de fall som stöder deras argument: attentaten i Madrid 2004 och i London 2005 efter dessa två länders invasion av Irak; attentat utförda av Islamiska staten i Frankrike och Belgien, sedan dessa länder börjat bomba denna organisation i Irak september 2014, eller vidare de många attentaten mot USA, världens mest interventionistiska land.

Läs mer

Joe Biden och folkrätten

av
Mats Björkenfeldt

Den tillträdande presidenten Joe Biden har i Foreign Affair (March/April 2020) angett sin färdplan vad gäller utrikespolitiken. Han skriver bland annat att “the use of force should be the last resort, not the first. It should be used only to defend U.S. vital interests, when the objective is clear and achievable, and with the informed consent of the American people. It is past time to end the forever wars, which have cost the United States untold blood and treasure. As I have long argued, we should bring the vast majority of our troops home from the wars in Afghanistan and the Middle East and narrowly define our mission as defeating al Qaeda and the Islamic State (or ISIS). We should also end our support for the Saudi-led war in Yemen. We must maintain our focus on counterterrorism, around the world and at home, but staying entrenched in unwinnable conflicts drains our capacity to lead on other issues that require our attention, and it prevents us from rebuilding the other instruments of American power.”

Läs mer

Lad os bygge en ny flådebase i Grønland, berlingske.dk

av

Udenrigsminister Jeppe Kofod vil i løbet af det tidlige forår komme med en udenrigspolitisk strategi.

I den strategi er det nødvendigt at inddrage Arktis, Grønland og ikke mindst USA i overvejelserne. For kravene til Danmark både i spørgsmålet om at yde to procent af vores bruttonationalprodukt til forsvaret og i forholdet til USA i det arktiske område bliver mere og mere påtrængende.

Arktis er på NATOs ønskeliste over områder, hvor forsvarsalliancen skal træde mere offensivt ind, på grund af russernes optrapning af basekapacitet i området. Den seneste rapport fra Forsvarets Efterretningstjeneste opridser da også et forøget trusselsbillede med russiske kampfly, der kan true danske overvågningsfly og i det hele taget skærpe konflikten i dette område.[…]

Vi bør udvide landingsbanerne i Grønland, så vi ikke behøver at ombygge de dyre F-35-fly til overhovedet at kunne lande der.

Vi kan satse på en stor flådebase som den i Grønnedal i Sydgrønland og anskaffe flere skibe til Grønland – skibe, som opfylder NATOs mål for sådanne aktioner. Begge ting i et tæt samarbejde med den grønlandske regering. Naturligvis. Läs ledaren

Vår største fiende, forsvaretsforum.no

av
William Sætren, forsker og rådgiver

En ny debatt pågår om troverdigheten av Natos atomparaply. Bakgrunnen er at atomvåpenforbudet som ble fremforhandlet i FN har nådd terskelen for støtte som trengs for å tre i kraft som en del av folkeretten. Dette skjer allerede 22 januar 2021.

Senest i fjor vurderte Stortinget om Norge skulle støtte atomvåpenforbudet, men et flertall stemte imot. Argumentet var at forbudet er i strid med Norges rolle i Nato, hvor en betydelig del av alliansens forsvarsstrategi er basert på atomparaplyen. Nå som atomvåpenforbudet er i ferd med å bli en realitet, er det tegn på at flere av partiene som stemte nei i fjor, inkludert Arbeiderpartiet og KrF, vil vurdere saken på nytt.

Da er det er viktig at de rette spørsmålene stilles. Det er mindre relevant om atomparaplyen er troverdig eller ikke. Den viktigste vurderingen er om norske sikkerhetsinteresser ivaretas av den nåværende kjernevåpenpolitikken. […]

Norsk støtte for atomvåpenforbudet vil selvsagt ikke medføre nedrustning over natten. Men lik mineforbudet, som Norge er medlem av og USA fremdeles er imot, vil dette bidra til stigmatisering og nedrustning på lang sikt. Dette bør gjøres, ikke fordi atomparaplyen er mer eller mindre troverdig, men fordi den eksistensielle trusselen mot den norske staten er større med atomparaplyen en uten. Läs artikel

Svenskt medlemskap i NATO inte vägen framåt

av
Sven Hirdman, tidigare ambassadör i Moskva och statssekreterare i Försvarsdepartementet och Rolf Ekéus, tidigare ambassadör i Washington och High Commissioner on National Minorities, OSSE.

Det värsta hotet mot vår säkerhet är att ett nytt stormaktskrig utbryter i Europa som leder till ett ryskt angrepp på Sverige. Men ett isolerat, oprovocerat ryskt angrepp mot vårt land är inte sannolikt av följande skäl:

  1. Sverige utgör inte ett strategiskt mål för Ryssland, vårt territorium är inte ryskt irredenta, vilket betyder att Ryssland inte har några historiska territoriella anspråk på Sverige.
  2. Ett ryskt angrepp på Sverige, en stat som är och har varit alliansfri i 200 år, skulle kullkasta den säkerhetspolitiska ordningen i Europa och leda till kraftiga motreaktioner, inte minst från EU:s och NATO:s sida.
  3. Nackdelarna med ett militärt angrepp på Sverige överväger många gånger om fördelarna för Ryssland. Ryssland skulle bli ännu mer ekonomiskt och politiskt isolerat. Det går inte heller att urskilja något som helst stöd eller intresse i Ryssland för sådana anfallsplaner.
  4. Ryssland är inte Sovjetunionen. Det är märkligt att den icke-kommunistiska marknadsekonomiska Ryska Federationen, ledd av president Vladimir Putin, verkar skrämma Sverige mer än den kommunistiska diktaturen Sovjetunionen, ledd av Josef Stalin och hans efterträdare, som erövrat halva Europa.

Ett ryskt angrepp på Finland är i dagens läge högst osannolikt. Ryska angrepp på de baltiska staterna och Polen är osannolika bland annat eftersom de skyddas av NATO-medlemskap med NATO-förband stationerade på sina territorier. Att Ryssland avsiktligt utan att vara allvarligt hotat skulle anfalla västeuropeiska stater saknar verklighetsförankring. Det vore självmordspolitik av den ryska ledningen och ansatsen har inget stöd i den ryska befolkningen.

 

Läs mer

Den kalde klinsjen, forsvaretsforum.no

av

[…] – Historisk sett har Norge balansert mellom behovet for et godt naboskap og evnen til militær avskrekking mot naboen i øst. Men siden annekteringen av Krim har Norge i større grad knyttet seg opp mot Nato og deltatt i amerikansk aktivitet i nord. Det mener Julie Wilhelmsen, som er seniorforsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt.

– Jeg oppfatter at det har vært en økning i aktiviteten. USA har gitt tydelige signaler om at de vil satse mer i Nord-Atlanteren. Det fører til at Norge blir stående i midten mellom USA og Russland, sa Wilhelmsen i slutten av august.

– USA har en stor tro på å vise makt så nærme grensen til Russland som mulig. De tolker det slik at dersom de viser militære muskler så kommer Russland til å trekke seg unna.

– Men hvis man ser på uttalelser fra det russiske utenriksdepartementet eller utenriksminister Sergej Lavrov, så er ikke det tilfelle, sier Wilhelmsen. […]

8. september seiler en flåtestyrke inn i russisk økonomisk sone. Sammen med krigsskip fra USA og Storbritannia deltar fregatten Thor Heyerdahl. Det er første gang på mange år at et norsk fartøy seiler øst for Varangerfjorden uten en invitasjon fra den russiske marinen. Men britiske og amerikanske skip har vært her før. Også i mai seilte de i Barentshavet. I et intervju med VG sier sjefen for Forsvarets operative hovedkvarter, Rune Jacobsen, at operasjoner med amerikanske eller andre allierte styrker utenfor Russlands ubåtbaser på Kola bidrar til høyere spenning. […]

I høst har Norge og USA forhandlet om å modernisere våpenhjelpsavtalen «Mutual defence assistance agreement between Norway and USA». Avtalen gjelder alt fra øving til forhåndslagring og tilgang på norske havner. Kontreadmiral Ole Morten Sandquist er Norges forsvarsattaché i Washington D.C. Han mener at Arktis og Nordområdene har fått en fornyet aktualitet og betydning for USA.

– Dette har vi sett gjennom utgivelser av ulike forsvars- og arktis-strategier den senere tid, som igjen har blitt fulgt opp med trening, øving og tilstedeværelse i våre nærområder. Mye av denne aktiviteten må også ses på som et bidrag til alliansen og økt sikkerhet i nord.

– Hvilke signaler ønsker amerikanerne med dette å sende til Russland, slik du tolker det?

– Arktis fremstår som et satsningsområde for USA og det amerikanske forsvaret. Dette ser vi gjennom økt tilstedeværelse, men også gjennom reetableringen av USAs Second fleet og opprettelsen av ny Nato-kommando i Norfolk med ansvar for Nordområdene. Läs artikel

Cyniskt och blåögt att fortsätta i Afghanistan

av
Utgivarna

Riksdagen behandlade den 9 december regeringens proposition om fortsatt svensk trupp i Afghanistan. (Propositionen har tidigare kommenterats på den här sajten.)

Av riksdagspartierna var det Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som motsatte sig, medan övriga stödde propositionen. Liksom tidigare, under hela den långa tid som Sverige deltagit i kriget från februari 2002 till idag, framhävde regeringen genom försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige måste stanna kvar av lojalitet med de övriga stater som ingår i den Nato-ledda koalitionen RSM:

”Sverige är en liten bidragare i RSM till numerären just nu. Men vårt bidrag kännetecknas av lojalitet och hög professionalism. Sverige är en partner att lita på. Vi spelar roll, vi är med och vi gör skillnad.”

Hultqvist fortsatte med att koppla den svenska insatsen till att vi som tack från USA och Nato kan räkna med stöd om Sverige angrips:

Läs mer

”Vill ni göra Kina till er fiende så kommer Kina att vara er fiende”, svenska.yle.fi

av

Förhållandet mellan Kina och Australien har försämrats avsevärt under det här året. Kina har gjort Australien till ett varnande exempel för hur dåliga diplomatiska relationer med Kina kan leda till stora ekonomiska konsekvenser.

Australien anklagar nu Kina för att underminera deras frihandelsavtal ChAFTA, som slöts mellan länderna 2015.

Scott Morrisons regering säger att Kina verkar bryta mot sitt handelsavtal med Australien genom att vidta en serie ”störande och restriktiva åtgärder” mot australiska exportvaror. Regeringen påpekar också att Kinas agerande i flera fall brutit mot världshandelsorganisationen WTO:s regler. […]

Bakom Australiens och Kinas allt sämre relation finns en rad utlösande faktorer som sträcker sig flera år bakåt.

Australiens diplomatiska inblandning i dispyten om Kinas territoriella anspråk i det Sydkinesiska havet 2016 tros ha varit en startpunkt för nedgången.

Den riktiga vändpunkten kom ändå 2017, när Australien introducerade en ny säkerhetslagstiftning som ämnade förhindra utländsk inblandning i Australiens politik.

Lagstiftningen kom efter att landets säkerhetstjänst varnat för växande kinesiskt inflytande i Australiens parlament. Flera fall hade uppdagats, där australiska politiker låtit sig korrumperas av kinesiska affärsmän med kontakter i toppskiktet av Kinas kommunistiska parti. Läs artikel

Uppbåden inleds, maavoimat.fi

av

Försvarsmaktens regionalbyråer ordnar uppbåd i enlighet med värnpliktslagen 17.8 – 15.12.2020. Covid-19-coronavirusläget ger upphov vissa förändringar i uppbådsarrangemangen.

Sammanlagt 444 uppbåd ordnas på totalt 245 orter. I år är det sammanlagda antalet uppbådspliktiga värnpliktiga män cirka 35 000. Uppbåd ordnas för alla män som fyller 18 i år, d.v.s. som är födda 2002, dem som förordnats att delta i årets uppbåd för ny granskning samt för dem som är under 30 år och som inte deltagit i tidigare uppbåd och som inte genomgått separat granskning. Läs informationen

Handbok för Hemvärnet, HvH 2018, hemvarnet.se

av

Den nya utgåvan av handbok för Hemvärnet, HvH 2018, har fastställts. Handboken syftar till att ge en samlad bild av Hemvärnets verksamhet och ska ge anvisningar och handledning kring många förekommande frågor.

Handbok Hemvärnet innehåller anvisningar med förklaringar och beskrivningar avseende Hemvärnets utbildningssystem och hur hemvärnsförbanden i krigsorganisationen övas och vidmakthålls. […]

Vidare är handboken som en allmän informationskälla för den som har behov av faktauppgifter kring hemvärnsförbandens uppgifter och verksamhet samt Hemvärnets utbildningssystem. Läs artikel

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast – punkt slut, expressen.se

av
Ann Linde (S), Utrikesminister och Peter Hultqvist (S) Försvarsminister

En riksdagsmajoritet bestående av Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna avser att driva igenom ett uttalande i riksdagen om behovet en av så kallad ”Nato-option”. Det är regeringen som formulerar den säkerhetspolitiska linjen. Den är en del av regeringens politik. Regeringen anser inte att en Nato-option bör läggas till i den säkerhetspolitiska linjen. Den linje som gällt hittills fortsätter att gälla. Det är viktigt för såväl det svenska folket som för grannländer, för samarbetspartners och andra säkerhetspolitiska aktörer att detta är fullständigt tydligt.

Regeringen framhåller liksom tidigare regeringar värdet av en bred parlamentarisk förankring av säkerhetspolitiken. Det finns olika former för att säkerställa insyn för riksdagen i utrikespolitiken. Detta ändrar dock inte att den säkerhetspolitiska linjen är en del av den säkerhetspolitik som formuleras av regeringen. […]

Regeringen kommer inte att förändra grunderna för den militära alliansfriheten. Någon process där Sverige ska ansöka om Nato-medlemskap kommer inte att inledas. Regeringen värderar samarbetet med Nato högt och kommer fortsätta att fördjupa det, men vi har valt en samarbetslinje och inte en medlemskapslinje. Samarbete tillsammans med andra skapar säkerhet och förutsägbarhet. Där står regeringen. Men att ändra den säkerhetspolitiska grunden för en nation under forcerade former, skapar förvirring och osäkerhet i stället för stabilitet. Läs artikel

Ledare: Nej till Nato, sydostran.se

av
Stig-Björn Ljunggren

Den grundläggande principen för svensk säkerhetspolitik är att vi ska vara alliansfria i fred för att kunna stå strikt neutrala i händelse av krig. Och för att detta ska vara trovärdigt har vi ett utifrån vårt lands förutsättningar, starkt försvar.

Detta bör vi påminna om när nu en majoritet av riksdagens partier krävt att Sverige ska göra sig beredd att ansöka om Natomedlemskap.

Socialdemokraterna har besvarat framstöten från riksdagspartierna genom att betona traditionen att stora utrikespolitiska beslut ska tas med maximal enighet mellan partierna.

Det är ett viktigt påpekande. Det gäller vårt nuvarande ökade samarbetet med Nato, liksom med Finland, förstärkningen av försvarsmakten. […]

Frågan är då hur vi ska förhålla oss till lede fi?

Vi på Sydöstran vill ge vårt bidrag till det förebyggande fredsarbetet genom att föreslå svenska politiker några talepunkter nästa gång de träffar våra grannar i öst:

– Vi kommer inte att medverka till några angrepp på er. Vi har varit stygga mot varandra under historiens gång – men vi har lärt oss läxan. Under 200 år har vi lyckats slippa direkta konflikter. Bra så!

– Vi har viss förståelse för att ni är misstänksamma mot omvärlden. Vi vet att ni inte har för avsikt att vara tvåa på bollen nästa gång det drar ihop sig. Eller inte tänker utkämpa nästa krig på hemmaplan. Men vi vill inte bli indragna. Läs ledaren