Marinens huvudkrigsövning Kaisla 20 kör i gång mot slutet av veckan och det kommer att märkas bland annat som oljud i Valkom.

Samøvelser mellom korvetter fra Skjold-klassen og F-35, bombardering mot landmål og elektronisk krigføring er noen av aktivitetene i Flotex 20, som startet 9. november.

Sjøforsvarets årlige øvelse, pågår fortsatt i Nordland, Troms og Finnmark, med hovedvekt i områdene Vågsfjorden, Andfjorden og Vestfjorden. […]

Fartøyer fra Natos stående maritime styrke (SNMG1) deltar. Søndag var den portugisiske fregatten NRP Corte Real et av fartøyene som simulerte ubåtjakt i Andfjorden. Helikopter deltok også. Michel Hayes, pressetalsperson i Sjøforsvaret opplyser at det har vært gjennomført flere antiubåt-øvelser i løpet av de siste ukene.

Det norske Sjøforsvaret har fartøyer fra de fleste klasser i Flotex 20. Blant andre bidrar ubåten Utsira, fregatten Fridtjof Nansen, korvettene Gnist, Skjold og Glimt. Støttefartøyet Magnus Lagabøte deltar også. I tillegg er flere norske fly med, blant annet maritime patruljefly, F-16, F-35 og DA-20. […]

Målet med Flotex er å bygge maritim kampkraft, samtidig som Sjøforsvaret skal øve og trene på operasjoner i nordlige farvann, sammen med allierte. En viktig del av øvelsen er å øve samhandling og koordinering mellom fartøyer og fly for å sikre sjøkontroll. Läs artikel

USA’s retræte fra sin position som international supermagt er accelereret under Trump, og der er sået tvivl om NATO. Det tyder imidlertid ikke på, at det har rykket de europæiske nationer tættere sammen på forsvarsområdet, selvom franske præsident Macron gang på gang lufter tanken. Men det er heller ikke sikkert, at det er nødvendigt – for hvor er den fælles fjende at rykke sig sammen imod?

Barack Obama slankede forsvarsbudgetterne og begyndte at fokusere mere på ukonventionelle trusler som terror mod USA selv, mens Donald Trump – på nogenlunde samme budgetter, men uden på noget tidspunkt at fravige den amerikanske exceptionalistiske retorik – formåede at blive den første amerikanske præsident til ikke at starte en ny krig siden Jimmy Carter. […]

Idéen trives ikke bare i lederspalter, debatindlæg eller på gruppemøder hos de Radikale, men kommer oftest fra den franske præsident Emmanuel Macron. Senest i et langt interview med den franske tænketank Groupe d’Etudes Géopolitiques, hvor han gik i rette med den tyske forsvarsminister, Annegret Kramp-Karrenbauer, der i en kronik i mediet Politico understregede, hvorfor det transatlantiske forsvarssamarbejde stadig er uhyre vigtigt – uanset hvem der er præsident. Emmanuel Macron mente, det var historieløst og uambitiøst.

For i Europa er vi ifølge ham allerede ved at vende os mod os selv og styrke vores egen autonomi og suverænitet, som han kalder det. Men denne storladne idé om et genforbrødret Europa er og bliver ikke andet end nostalgi – tilsat lidt fransk opportunisme. For hvor i alverden ser man pludselig al denne europæiske korpsånd? Läs artikel

Försvarsmakten har förbättrat sin beredskap för långräckviddig eld. Armén testade effekten och precisionen hos ammunitionen till tunga raketkastare i Rovajärvi den 16-17 november.

Armén utförde lyckade test av effekten och precisionen i fråga om GMLRS (GMRLS=Guided Multiple Launch Rocket System) Unitary-raketer med punktverkan och yttäckande GMLRS AW-raketer (AW=Alternative Warhead) till tung granatkastare vid långräckviddig eld.

Den tunga raketkastaren utgör en del av Försvarsmaktens gemensamma verkan som helhet på långa avstånd, där man påverkar lokaliserade mål från marken, havet och luften. Vid den skjutning som nu utfördes testades Arméns och Flygvapnets förmåga att genom långräckviddig eld gemensamt påverka samma mål. Vid skjutningen testades även eldledningen och konstaterandet av eldens effekt.
GMLRS-ammunitionen, som skjuts med tung raketkastare, kompletterar Försvarsmaktens verkan som helhet. En GMLRS Unitary-raket exploderar i målet och den yttäckande GMLRS AW-ammunitionen sprider splitter då den exploderar ovanför objektet. Raketernas räckvidd är över 80 kilometer. Läs pressmeddelande

Republikens president Sauli Niinistö talade vid tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace tisdagen den 17 november 2020. […]

Enligt presidenten har Europa, trots sin ekonomiska och militära potential, i dag förlorat sin plats vid det bord där viktiga geopolitiska beslut fattas. För att återfå sin plats bör Europa sträva efter bättre samarbete och sammanhållning.

Som exempel lyfte presidenten fram Kina och Förenta staterna. Han anser att det är viktigt att Europa även i fortsättningen kan bilda sig en självständig uppfattning. ”Vi får inte automatiskt stå på någons sida trots påtryckningar. ”Även framöver måste vi kunna hålla fast vid våra egna värderingar och principer – vara självständiga”, sade presidenten. Läs referatet

The eight-year Islamist insurgency in the West African nation of Mali shows no sign of ending and after an August coup toppled President Ibrahim Boubacar Keita. The country’s transitional government has indicated it is willing to open dialogue with all armed groups. France, which has more than 5,000 troops in the country, has warned against any discussions with jihadists.

“With terrorists, we do not discuss. We fight.” The statement made recently by French President Emmanuel Macron in an interview is — to some analysts —  a clear rebuke of the strategy initiated by transitional Malian authorities who are willing to open discussions with jihadists. […]

Nicolas Normand says Macron’s remarks show a growing gap between the Malian population and the former colonial power.

“In 2013, when the French army intervened in Mali to combat the armed groups, they supported the separatists and fought only the jihadists,” he said. ”After eight years, there is no real improvement in the security situation despite many jihadists killed. Eight years is too long for the former colonial power’s army to stay in the country. The population  does not understand.” […]

With more than 50 French troops killed and little progress to report since the deployment, observers say France is considering pulling back its forces and encouraging other European nations to commit more forces to the region. Läs artikel

Storbritanniens regering offentliggjorde en ökning av försvarsutgifterna med 16.5 GGBP på fyra år, eller i snitt drygt 4 GGBP om året, och menar att det bryter en nedåtgående trend. Pengarna ser främst ut att handla om industristöd och går till bygge av örlogsfartyg och stridsflygsprojektet Tempest. Bedömningen är att satsningen ska skapa upp till 10 000 arbetstillfällen om året inom försvarsindustrin.

China’s unilateralism and growing belligerence have led many “like-minded” countries to come together to uphold a proactive yet cautious stance toward the Indo-Pacific region, and the Quad 2.0, comprising the US, Australia, Japan and India, has been especially prominent in this regard.

This trend has enabled robust bilateralism to take center stage and lay the groundwork for successful multilateral collaborations. The rising ties among the Quad 2.0 members have come to play a prime role in their foreign-policy overtures, with the latest example being the “in principle” agreement on a long-anticipated defense pact, the Reciprocal Access Agreement (RAA), by “special strategic partners” Australia and Japan.

Predictably, Chinese state media and experts have perceived the RAA as a prelude to a multilateral mechanism with the core objective of containing China – an “Indo-Pacific NATO” – and therefore detrimental to regional stability. […]

The landmark pact will permit the Australian Defense Force (ADF) and the Japanese Self-Defense Forces (SDF) to operate in each other’s countries, allowing greater interoperability, military-to-military cooperation and multilateral venture of military exercises and understanding. Läs artikel

Säkerhetspolisens chef Klas Friberg bröt mot grundlagen när myndigheten kom med kravet att stänga ute Huawei från den svenska 5G-utbyggnaden, avslöjar Dagens Industri.

Enligt lagen får inte en myndighetschef agera på ett sätt som kan påverka relationen till ett annat land, utan att först informera utrikesministern – vilket Säpochefen inte gjorde.

– Det är just det som den här regeringsformsbestämmelsen är till för att förhindra, att någon myndighet bedriver utrikespolitik på egen kammare, säger Vilhelm Persson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.

DI har inte kunnat hitta något i kommunikationen mellan Säpo och UD som tyder på att utrikesministern blev informerad. Läs artikel

[…]Sedan några år tillbaka spelar svenska media okritiskt på rysskräcken igen. Nu hävdas att krigen i Ukraina och Georgien bevisar att Ryssland bedriver en aggressiv politik och att Sverige kan stå närmast på tur för en rysk invasion. Detta används som skäl för värdlandsavtal och allt mer intimt militärsamarbete med Nato och USA. Samma främmande makts soldater som härjade här på 80-talet finns nu igen i de svenska skärgårdarna men nu på inbjudan av den svenska regeringen. Sverige har helt slutit upp kring USA och Nato. Borta är den självständiga utrikes-, nedrustnings- och avspänningspolitiken. Nu drivs den hårda linjen med sanktioner mot Ryssland.