We, the Heads of State/Government of the Member States of the Association of Southeast Asian Nations (ASEAN), Australia, the People’s Republic of China, the Republic of India, Japan, the Republic of Korea, New Zealand, the Russian Federation, and the United States of America, met via videoconference on 14 November 2020, under Viet Nam’s 2020 ASEAN Chairmanship, on the occasion of the 15th Anniversary of the East Asia Summit; {…]

Recognising women’s important role in peace and security, and in ASEAN community building, and emphasising  the shared commitment of the East Asia Summit community to advance the Women, Peace and Security (WPS) agenda across the region; recalling the Beijing Declaration and Platform for Action, the 2030 Agenda on Sustainable Development, in particular the intersection of Sustainable Development Goal (SDG) 5 and SDG 16, and the UN Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination Against Women (1979); Reaffirmming support for United Nations Security Council Resolution (UNSCR) 1325 (2000) on Women, Peace and Security and subsequent UNSCRs on the Women, Peace and Security agenda; Läs resolutionen

[…] En konsekvens av nedbyggingen av Norges territorielle forsvar er at norsk sikkerhet er blitt gjort fullstendig avhengig av at solidariteten i NATO er absolutt. Det er to problemer knyttet til dette. For det første, solidariteten mellom NATOs 30 medlemsland er ikke absolutt. Den er tvert i mot svekket.

For det andre har vi nå som uttalt politikk at en eventuell krise skal trappes opp slik at det oppstår en utvetydig artikkel 5-situasjon for at våre allierte (les: USA) skal komme oss til unnsetning. En slik strategi kan virke avskrekkende, men den er også risikabel. Den er risikofylt fordi en krise som innebærer en konfrontasjon mellom stormaktene eller mellom NATO og Russland lettere kan komme ut av kontroll. Mens det er i Norges interesse at en eventuell krise eskalerer slik at vi unngår et ”fait acommpli”, kan det være i det internasjonale samfunns, våre allierte og verdensfredens interesse at den ikke eskalerer. Det kan etterlate Norge isolert slik som for Ukrainas vedkommende ved Russlands intervensjon på Krim-halvøya i 2014. […]

Norsk sikkerhet er best tjent med en forsvarsdoktrine som bidrar til størst mulig stabilitet og forutsigbarhet i våre nærområder. Dette inkluderer å gjenoppbygge den nasjonale forsvarsterskelen på en hensiktsmessig og kostnadseffektiv måte slik at den sammen med NATO-medlemskapet kan bidra til nødvendig avskrekking. Samtidig bør vi søke å etterleve de selvpålagte sikkerhetspolitiske restriksjonene mht. øvelse-, base- og atomvåpenpolitikken for i størst mulig grad bidra til beroligelse og for å opprettholde norsk territorium som en fredelig, forutsigbar og stabil buffersone mellom stormaktene. Vi må imidlertid aldri etterlate tvil om at vi vil forsvare hver kvadratcentimeter av norsk territorium med alt vi har. Läs artikel

Forsvarsminister Christopher Miller skriver i sin første melding til militæret at han kan sette opp tempoet for amerikansk tilbaketrekking fra Midtøsten.

– Vi møtte utfordringen. Vi ga alt. Nå er det på tide å komme hjem, skriver Christopher C. Miller (55) i en melding som ble publisert lørdag.

Miller ble fungerende forsvarsminister 9. november, da Mark Esper ble sagt opp på dagen.

Han nevnte ikke noen bestemte konfliktområder han ville trekke USA ut fra i meldingen, men skrev at USA er på randen av å beseire al-Qaida, som synes å være en referanse til Irak og Afghanistan. Läs artikel

[…] Kina representerer en spesiell utfordring. Jeg har tilbrakt mange timer i selskap med deres ledere, og jeg forstår konflikten vi står overfor. Kina bedriver et langsiktig spill ved å utvide sin globale rekkevidde, ved å fronte sin egen politiske modell, og ved å investere i framtidens teknologi. I mellomtiden har Trump utpekt USAs nærmeste alliertes importvarer – fra Canada til EU – som nasjonale sikkerhetstrusler, med sikte på å ilegge en ødeleggende og ugjennomtenkt toll. Ved å avskjære oss fra den økonomiske innflytelsen til våre partnere, har Trump tatt strupetak på vårt eget lands evne til å håndtere den egentlige økonomiske trusselen.

USA behøver ikke å bli tøff mot Kina. Hvis Kina får viljen sin, vil de fortsette med å rundstjele teknologisk og intellektuell eiendom fra USA og amerikanske selskaper. De vil også fortsette å bruke subsidier for å gi sine statseide foretak en urettferdig fordel – og skaffe seg et fortrinn i kontrollen av framtidens teknologier og industrier. […]

USA er verdens største militærmakt, og som president vil jeg sørge for at dette forblir uendret, ved å foreta nødvendige investeringer for å utruste soldatene våre for dette århundrets utfordringer, ikke det forrige århundret.

Men bruk av militærmakt bør være siste vei ut, ikke første.

Den bør kun brukes til å forsvare USAs vitale interesser, når målet er klart og oppnåelig, og med det amerikanske folkets informerte samtykke.

Tiden er overmoden for å gjøre slutt på de evige krigene som har kostet USA usigelig med blod og kostnader. Som jeg lenge har argumentert for, burde vi hente hjem størstedelen av styrkene våre fra krigene i Afghanistan og Midtøsten, og begrense oppdraget vårt til å bekjempe al-Qaida og Den islamske staten (ISIS). Vi burde også avslutte støtten til den saudi-ledede krigen i Jemen. Vi må bevare fokuset vårt på kontraterrorisme, over hele verden og hjemme, men å bli sittende fast i konflikter som er umulig å vinne, reduserer kapasiteten til å lede på andre områder som krever vår oppmerksomhet, og det forhindrer oss i å bygge opp igjen andre grener av amerikansk makt.

Vi kan være sterke og smarte samtidig. Det er stor forskjell mellom storstilte og tidsuavgrensede utplasseringer av titusenvis av amerikanske kampsoldater, som det må bli en slutt på, og å bruke noen hundre spesialstyrkesoldater og etterretningsfolk for å støtte lokale partnere mot en felles fiende.

Disse småskala-oppdragene er militært, økonomisk og politiske bærekraftige, og de fremmer nasjonale interesser. […]

Han har tatt med seg en rambukk til Nato-alliansen, og behandlet den som en amerikansk-drevet borgerverngruppe.

Våre allierte bør bidra med deres andel, som er en grunn til at jeg er stolt over at Obama-Biden-administrasjonen forhandlet fram en garanti om at Nato-medlemmene skulle øke sine forsvarsbudsjetter (et trekk Trump nå påberoper seg æren for). Men alliansen er mer verdt enn dollar og cent; USAs forpliktelse til den er hellig, ikke en betalingsoverføring. Nato utgjør hjertet av USAs nasjonale sikkerhetspolitikk, og det er det liberaldemokratiske idealets bolverk – en allianse basert på verdier, som gjør den til langt mer hardfør, pålitelig og mektig enn partnerskap bygget på tvang eller penger.

Som president vil jeg gjøre mer enn å bare gjenopprette vårt historiske partnerskap; jeg kommer til å lede innsatsen i å tilpasse det til verden slik den ser ut nå. […]

Den historiske Iran-avtalen som Obama-Biden-administrasjonen forhandlet, hindret Iran fra å anskaffe atomvåpen. Likevel kastet Trump den dumdristig over bord, en anledning Iran brukte til å starte opp igjen atomprogrammet sitt og framstå mer provoserende, noe som økte risikoen for enda en katastrofal krig i regionen. Jeg har ingen illusjoner om det iranske regimet, som har deltatt i destabiliserende aktiviteter over hele Midtøsten, brutalt slått ned på hjemlige protester, og uberettiget fengslet amerikanere. Men det finnes en smart måte å slå tilbake trusselen som Iran retter mot interessene våre, i tillegg til den som virker mot sin hensikt – og Trump har valgt sistnevnte. Läs deklarationen

I tre år har försvarsminister Peter Hultqvist kämpat för att amerikansk militärindustri ska släppas in i EU:s försvarsprojekt. Det har satts upp för att stärka Europas oberoende i försvarsförmåga – inte minst från USA.

I veckan som gick förlorade Hultqvist. Ett icke-europeiskt företag som vill in i EU:s försvarsprojekt måste hoppa över många hinder. De kan bara delta i enskilda projekt och får begränsad tillgång till möten, information och – självklart – till beslut.

Man hade kunnat tro att alliansfria Sverige skulle jubla över att grannar och partners inleder ett gemensamt arbete för att stärka Europas försvarsmässiga oberoende från alla stormakter.
I stället anslöt sig Sverige sent, och med uttalad tveksamhet. Läs artikel

Sverige deltar just nu i en avancerad militär flygoperation tillsammans med förband från USA och Nato. Svenska Gripenplan eskorterar och skyddar en amerikansk insatsstyrka som passerar över Sverige och Östersjön på väg mot Estland.

DN kan rapportera om en flygövning som i dag genomförs med amerikanskt militärflyg – till stora delar i svenskt luftrum.

– Vi kommer att ha jakteskort och se till att den här insatsenheten kan nå sina mål. Vi ser till att göra vårt jobb över svenskt territorium så att de får en säker passage, bekräftar överbefälhavaren Micael Bydén för DN.

Amerikanskt stridsflyg av typen F-15 E Strike Eagle har på förmiddagen lyft från sin bas i Lakenheath i England. Planen tankades i luften av amerikanska tankflygplan av typen KC-135 Stratotanker. När styrkan närmade sig Sverige möttes den av svenska Gripenplan.

I Sverige anslöt därefter specialförband från USA:s flygvapen. De är sedan i måndags baserade på flygflottiljen F 7 i Såtenäs med två avancerade flygplan av typen CV-22 B Osprey. I den styrkan ingår också transport- och tankplan av typen Hercules MC 130-J. […]

Gripenplanens eskort innebär att de ska skydda styrkan från angrepp av en övningsfiende som kan hota den med till exempel stridsflyg och luftvärnsrobotar. Över Östersjön blev de svenska Gripen-planen avlösta av flygplan ur Natos incidentberedskap Baltic Air Police. Det är tyska Eurofighter Typhoon som tog över eskorten av styrkan den sista biten över Estland. Där ska USA-planen luftlandsätta specialsoldater. Dessa ska i sin tur leda in flygangrepp med skarp ammunition från F-15-planen mot övningsmål i Estland.

På vägen tillbaka eskorteras de amerikanska planen åter av svenska Gripen-plan och Osprey-planen landar på F 7 i Såtenäs. […]

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger om flygövningen:

– Det är ett normalt förfarande att vi eskorterar genom svenskt luftrum. Den övning vi genomför med USA är en omfattande övning som handlar om försvaret av Sverige – men ingår i ett samlat säkerhetspolitiskt pussel när det gäller vårt närområde. Det handlar om att bidra till stabilitet och säkerhet i vår del av Europa, understryker Peter Hultqvist. […]

Försvarsministern vill inte spekulera om vad som kan ske i ett kris- eller krigsförlopp. Han avvisar att Sveriges nära samarbete med USA skulle provocera Ryssland.

– Det finns ingen som har någon anledning att vara provocerad av vår övningsverksamhet. Utan vår enda ambition är respekt för internationell lag och rätt för oss och de andra länderna i vårt närområde, svarar Peter Hultqvist. Läs artikel

Här länkas till en artikel på Kungliga Krigsvetenskapsakademins hemsida. Texten har tidigare lagts ut på den här sajten. (Utgivarna)

Göran Frisk och Malin Gunnesson ställer i en artikel på Kungl Krigsvetenskapsakademiens blogg frågan varför marinen under alla dessa år med återkommande ubåtsjakter aldrig lyckats sänka en främmande ubåt. De undrar om det är brist på viljan hos de politiskt ansvariga:

”Men hur är det med den politiska viljan att låta marinen göra sitt jobb? Det är klart att det skulle bli stelt och tråkigt i förhållande till Ryssland när vi sänker den första ubåten. Ryssland skulle bli mer hotfullt och aggressivt. Men det kan vara värt att betänka att det finns vissa konflikter som är värda att ta.”

Det är knappast klarläggande, och författarna reder inte ut frågan om hur den stående ordern till försvaret att möta kränkningar är utformad. Läs artikel

USAs påtroppende president ringte onsdag Australias statsminister Scott Morrison, Sør-Koreas president Moon Jae-in og Japans statsminister Yoshihide Suga.

– Sikkerhetssituasjonen er i økende grad alvorlig i regionen, var Sugas budskap til Biden.

Biden svarte med å understreke at USA skal oppfylle sine internasjonale forsvarsforpliktelser, noe president Donald Trump skapte usikkerhet rundt.

Biden understreket flere ganger også viktigheten av å bekjempe klimaendringer. Läs artikel

Svenska och amerikanska soldater övar i Sverige just nu. För första gången avslöjar nu Försvarsmakten vad det egentligen handlar om.

Hemliga amerikanska och svenska specialförband ska lära sig att samarbete i händelse av en konflikt i vårt område.

– Vi har övat med specialförband från USA tidigare, men inte alls på den komplexa nivå som vi nu har nått, säger Anders Löfberg, som är chef för Försvarsmaktens specialförband. […]

Den övning som nu pågår understöds av bland annat marinen och flygvapnet och handlar till stora delar om att amerikanska specialförbandssoldater ska bekanta sig med svenska terrängen, exempelvis den unika skärgårdsmiljön.[…]

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anser att den här typen av övning stärker vårt lands försvarsförmåga.

– Det här samarbetet är en resurs som innebär att om man väljer att agera i en krissituation så kan man göra det väldigt tidigt och på ett effektivt sätt. Det är också en mycket tydlig signal om en förmågeutveckling som vi nu genomgår i svensk försvarsmakt och som höjer oss i jämförelse med hur det har sett ut tidigare, säger Peter Hultqvist.

Det underliggande budskapet tycks vara att om en främmande makt överväger att ta sig in i Sverige så ska den makten också vara medveten om att amerikanska specialförband som nu också kan den svenska terrängen kan komma till Sveriges undsättning och göra en sådan operation ännu mer kostsam. Läs artikel

Under de senaste åren har Försvarsmakten satsat mycket på att utveckla beväringarnas utbildning. Nu skulle det också vara nödvändigt att anslå resurser till utbildning av reservister, deras förmåga samt att bättre utnyttja dem för akuta uppgifter”, sade kommendören för försvarsmakten, general Timo Kivinen, i sin hälsning 9.11.2020 vid öppnandet av 235:e Riksomfattande försvarskursen i Helsingfors.

Försvarsmakten kommer att förstärka alla former av övning i reserven: repetitionsövningar, frivilliga övningar som anordnas av Försvarsmakten, frivillig nationell försvarsutbildning och självutveckling av reservisternas kompetens. I enlighet med regeringsprogrammets riktlinjer kommer vi att öka antalet repetitionsövningar under de kommande åren. Nästa år kommer vi att bjuda in mer än 19 000 till repetitionsövningar, och samma mål kommer att finnas kvar under de kommande åren, konstaterade kommendören.

Förutom repetitionsövningar förbereder vi oss för att utbilda cirka 12 000 reservister i frivilliga övningar runt om i Finland nästa år. Övningarna kommer att genomföras i nära samarbete med reservistutbildare som rekryterats och utbildats av Försvarsutbildningsföreningen.

Dessutom kommer mer än 40 000 utbildningsdagar att erbjudas reservisterna i Försvarsutbildningsföreningens utbildning nästa år. Denna utbildning stärker reservens krisberedskap, kompetens och operativa förmåga”, sammanfattade Kivinen. Läs pressmeddelande