Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) bekrefter overfor NRK at regjeringen vurderer å sende en fregatt til omstridte havområder.

Ifølge kanalen vurderer regjeringen om Norge skal delta med én fregatt i en flåtegruppe som ledes av USA. Fartøyene skal gjennomføre treningsoperasjoner som en del av øvelsen Cooperative Deployment.

Forsvarsministeren sier at hensikten med øvelsene er at den amerikanske marinen skal bli bedre på å utføre operasjoner med sine allierte, og at hovedaktiviteten vil legges til Atlanterhavet og Middelhavet. Bakke-Jensen bekrefter samtidig at det kan bli aktuelt med operasjoner i andre havområder. […]

Bjørnar Moxnes og Rødt krever at Norge ikke sender fartøy til havområder i Midtøsten for å delta i USA-ledede operasjoner.

– Dette er feil bruk av knappe forsvarsressurser. Det er direkte i strid med norske sikkerhetsinteresser. Ved å sende soldater og fartøy til Midtøsten øker vi spenningen i området. Vi har ingenting der å gjøre, sier Moxnes.

I fjor ble Norge bedt om å bistå i militære operasjoner i Persiabukta, men valgte da å avstå fra deltakelse. Läs artikel

Når Folketingets partier skal forhandle om en milliardstor investering til forsvaret i Arktis, sker det med USA på sidelinjen.

»Lige nu sidder Folketingets partier og skal starte forhandlingerne på en ny, stor kapacitetspagt til 1,5 mia. kr., og det har jeg en rigtig god dialog med USA om,« siger forsvarsminister Trine Bramsen.

Hun tilføjer, at også Færøerne og Grønland inddrages, og at kontakten til USA skyldes, at »der ikke er grund til, at vi har kapaciteter, der overlapper hinanden«.

Meldingen kommer, samtidig med at den øverste chef for USA’s flådestyrke i Europa, admiral Robert P. Burke, er på rundrejse i rigsfællesskabet for at finde havne, hvor amerikanske flådefartøjer kan anløbe. Tirsdag besøgte han Danmark, onsdag Færøerne, og senere skal han til Grønland.

Robert P. Burke lægger ikke skjul på, at USA vil være markant mere til stede i Arktis, og at man leder efter mulige anløbshavne:

»USA skal øge tilstedeværelsen i Arktis. For at kunne være der skal vi have steder, hvor man kan tanke og få forsyninger og reparere vores skibe, så de kan operere.« […]

Militæranalytiker ved Forsvarsakademiet Anders Puck Nielsen siger, at det er helt oplagt, at USA, som er Danmarks vigtigste allierede, ser med, når Danmark skal bruge flere penge på forsvaret i Arktis:

»Investeringerne handler ikke om at forsvare Grønland, men om at koble os på USA. Det er dem, som vi gør det for.«

Hos Dansk Folkeparti er man rystet og overrasket.

»Jeg har ikke noget imod, at Nato er med, men det skal ikke være sådan, at USA får en flådebase i Grønland. Udgangspunktet må være, at det er danske skibe, som patruljerer,« siger partiets forsvarsordfører, Søren Espersen. Läs artikel

Allt är Rysslands fel, Ryssland är ett stort hot mot Sverige. Inget är USA:s fel, tvärtom. USA ska rädda oss från den ryska faran. I sin den 15 oktober framlagda proposition om det militära svenska försvaret för 2021-2025 (nr 2020/21:30) förvanskar socialdemokratiska och miljöpartistiska ministrar verkligheten bortom sunt förnuft. […]

Regeringen hävdar att ”Sverige bedriver en tvåspårpolitik gentemot Ryssland”. Vad innebär det? Jo, ”vi fördömer ryska folkrättsbrott samtidigt som vi håller öppet för samarbete på områden där det finns gemensamma intressen”. Finns det inte ett gemensamt intresse av fred, stabila förhållanden och frihet från våldshot mellan Sveriges och Rysslands befolkningar? Självklart finns dessa gemensamma intressen. Det finns anledning att ta fasta även på fredspolitiska gemensamma mål. Människor i Ryssland har tvingats utstå dödligt krigsvåld och stor nöd under 1900-talets världskrig och inbördeskonflikter på rysk mark. Varför skulle de vara mindre fredssinnade än Sveriges befolkning?

Situationen mellan Nato-länderna och Ryssland är inte så svartvit som svensk militär har en benägenhet att påstå.

Det finns ingen analys i S-MP-propositionen av hur den ryska staten påverkats och idag påverkas av amerikansk militär uppladdning vid Rysslands gränser, på Nordkalotten, i Polen och Baltikum, i och runt Östersjön. Läs artikel

[…] Säkerhetsläget i Finlands och Europas närområden är instabilt och svårt att förutse. Stormakternas ökade inbördes konkurrens och deras allt mindre engagemang för det regelbaserade internationella systemet och för folkrätten har ökat de internationella spänningarna.
Spänningarna ökar också i Finlands närområden, vilket bland annat är en följd av att fördragssystemet för vapenkontroll har försvagats, påverkansmetoderna utvecklats och blivit mångsidigare samt cybermiljön fått större betydelse. Finlands säkerhetsomgivning har blivit mer instabil och den förändringen bedöms bli långvarig.
Ur stormaktsperspektiv ligger Finland i ett strategiskt viktigt område där förändringar i det internationella säkerhetsläget direkt återspeglas. Säkerheten i Nordeuropa är i allt högre grad en helhet där förändringar i säkerhetsläget i Östersjöområdet, Finlands arktiska närområden och Nordatlanten är nära sammankopplade. Utvecklingen är fortsatt instabil också i det europeiska grannskapet. […]

Mellan Finland och Sverige har det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet samt försvarssamarbetet fördjupats utan på förhand ställda restriktioner. Med Sverige bedriver vi ett intensivt och omfattande samarbete som täcker alla delområden i samhället, och Sverige har alltså en stark ställning som Finlands närmaste bilaterala partner. Gemensamt för länderna är också att ingendera hör till någon militär allians. […]

Finland hör inte till någon militär allians och upprätthåller en stark och trovärdig nationell försvarsförmåga. Genom att upprätthålla försvarsförmågan förebyggs användning av militära maktmedel mot Finland, uppvisas beredskap att svara på användning av, eller hot om, militära maktmedel samt förmåga att avvärja angrepp mot vårt land. Finland deltar i sådant internationellt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete som stärker den egna försvarsförmågan. Detta samarbete har under senare år blivit allt mera omfattande och allt djupare. […]

Finland utövar aktiv stabiliseringspolitik för att förebygga militära hot och minska spänningarna. Finland iakttar de gemensamt överenskomna principerna för säkerheten i Europa som bygger på FN:s mål. Om Finland utsätts för ett väpnat angrepp, försvarar sig Finland i enlighet med FN:s stadga. Finland tillåter inte att dess territorium utnyttjas i fientligt syfte mot andra stater. Ett intensivt internationellt försvarssamarbete samt möjligheten att lämna och ta emot internationellt bistånd är även fortsättningsvis en viktig del av Finlands försvarsförmåga. […]

Nato är en central aktör i att främja den transatlantiska och europeiska säkerheten och stabiliteten. Finland utvecklar partnerskapssamarbetet med Nato utifrån sina egna utgångspunkter. […]

För att stärka sin egen försvarsförmåga använder Finland effektivt de partnerskapsinstrument och samarbetsprogram som Nato erbjuder och bedriver ett omfattande, pragmatiskt och ömsesidigt nyttigt partnerskapssamarbete med Nato. Det är viktigt att vid behov kunna samarbeta flexibelt med beaktande av partnerlandets kompetens, behov och målsättningar. Det är viktigt för Finland att kunna sammanträda och samarbeta till exempel i den så kallade 30+2-sammansättningen Finland, Sverige och Nato-länderna. […]

Finland upprätthåller fungerande och nära relationer med Ryssland inom områden som är centrala för Finland och för Europeiska unionen. Finland samarbetar och för dialog med Ryssland om bilaterala frågor, det internationella läget och säkerheten, globala utmaningar såsom klimat- och miljöfrågor och frågor kring Östersjön och den arktiska regionen samt främjar de ekonomiska relationerna mellan länderna. Det är viktigt för Finland att Ryssland är stabilt och att de mänskliga rättigheterna tillgodoses, och dialogen i människorättsfrågor fortgår. Direkta medborgarkontakter är en viktig del av relationerna mellan Finland och Ryssland. Detta får stöd av ett fungerande samarbete bland annat inom trafik, turism och kultur. Läs rapporten

Om några veckor kommer amerikanska soldater, båtar och flyg att ingå i en svenskledd övning som äger rum längs östersjökusten i södra och mellersta Sverige. Redan innan övningen inleds kommer de amerikanska enheterna vara på plats då de ska utbildas och tränas i miljön som övningen ska genomföras i.

Syftet med övningen är att stärka Försvarsmaktens förmåga att snabbt kunna genomföra gemensamma operationer och insatser tillsammans med andra. Huvuddelen av övningen kommer genomföras till sjöss och i luften främst i södra och mellersta Östersjön men även till del på land. Läs pressmeddelande

Danmark sakker i bekymrende grad bagud i forhold til at bidrage til Nato-alliancens militære slagkraft.

Sådan lyder konklusionen i en ny rapport om Natos såkaldte styrkemål, som tirsdag er offentliggjort på Folketingets Forsvarsudvalgs hjemmeside.

I den engelsksprogede rapport får Danmarks militære bidrag skudsmålet »misaligned« som bedst kan oversættes med »fejljusteret«.

»Danmark er nødt til at implementere alle sine Nato-styrkemål fuldkomment og til tiden. Og med særlig vægt på alle sine tre prioriterede områder.«[…]

For det første får Danmark kritik for ikke at arbejde hurtigt nok med at etablere den tunge brigade, som vi har lovet Især mangler Nato svar på, hvordan Danmark vil stille med de nødvendige infanterikampkøretøjer, som alliancen ingen tegn ser på, at Danmark er ved at anskaffe.

For det andet er Danmark ifølge Nato bagefter i arbejdet med såkaldt signalefteretning, der skal give Nato et bedre overblik i operationsområder.

For det tredje er den danske indsats ifølge Nato fodslæbende, når det kommer til at bekæmpe ubåde. […]

Forsvarsminister Trine Bramsen (S) har været forberedt på kritikken. Derfor har hun den seneste uge turneret med et modangreb i form af en kritik af Nato. Det skyldes, at de danske soldater, krigsskibe og fly i og omkring Grønland ikke tæller med i Natos regnskab over bidrag til styrkemålet, hvilket ministeren mener, at de bør gøre. Läs artikel

Grønland og Danmark har gennem de seneste 70 år lavet en stribe aftaler med USA. Få overblikket over de vigtigste aftaler her.

Under Anden Verdenskrig underskriver den danske diplomat i Washington, Henrik Kauffmann, en aftale med amerikanernes udenrigsminister, Cordell Hull. I aftalen står der, at USA skal forsvare Grønland og sikre landet forsyninger.

Det sker, mens Danmark er besat af Nazi-Tyskland og afskåret al kontakt med Grønland. USA får ret til at bygge militære anlæg i Grønland, blandt andet lufthavne, radiostationer og havne. Grønland er på det tidspunkt stadig en dansk koloni. Aftalen sker med tilslutning fra de to danske landsfogeder i Grønland, Eske Bruun og Aksel Svane.

Efter krigen bliver Kauffmann fyret af den danske regering og sigtet for landsforræderi. Men den danske regering indgår i 1951 en ny aftale om USA’s militære tilstedeværende i Grønland. Danmark og USA aftaler, at det amerikanske forsvar må bruge områder i Grønland. Planen skal beskytte især USA, men også Grønland, Danmark og øvrige NATO-lande.  Aftalen giver for eksempel USA lov til at bygge på forsvarsområderne og bruge luftrum og farvande tæt på områderne. […]

Igaliku-aftalen 2004

Grønland, Danmark og USA indgår en fælleserklæring, som bliver underskrevet i Igaliku. Erklæringen skyldes forsvarsaftalen fra 1951. Ifølge erklæringen skal Hjemmestyret – i dag Selvstyret – høres og inddrages i alle rigsanliggender, som vedrører Grønland og militære aktiviteter i Grønland. Det bliver slået fast, at Thulebasen nu er det eneste forsvarsområde i Grønland. Läs artikel

Jag skriver till dig, inte som Borlängegrabben som jag mött hemma i stan i olika sammanhang – med Naturskyddsföreningen, med det fackliga på Domnarvet, med fredskören, med FN-föreningen, med förstamajtåget. Nej, jag skriver som ordförande i Dalarnas FN-distrikt, till dig som Sveriges försvarsminister. Men också som minister har du ju känslor som jag funderar över. […]

Idag den 24 oktober har 50 stater undertecknat FN:s konvention mot kärnvapen. Konventionen togs för över två år sedan av en stor majoritet i FN:s nationalförsamling. För att den ska bli juridiskt giltig måste 50 stater skriva under. Nu är vi där – och Sverige är inte med! För första gången i FN:s historia står Sverige inte bakom en gällande FN-konvention om nedrustning! […]

Sverige har i över två hundra år stått för en utrikespolitik som sa: Sverige ska inte vara med i andras krig. Vi skaffar oss inte fiender, vi vill leva i fred med våra grannar och vi vill inte kriga i andra länder. Det stämmer inte längre Peter! Sverige är på väg att binda upp sig till USA som rustar upp för krig mot Ryssland och Kina och i de förberedelserna ingår Sverige. Du vet att Ryssland inte har något intresse av att lägga under sig Sverige men ju närmare vårt land knyts till USA:s krigsförberedelser desto större blir risken för att Sverige angrips av Ryssland om det smäller eftersom vi ligger så nära. Det är enkel matematik och det vet du! Läs artikel

Vedtaket ble gjort med 32 mot 11 stemmer.

Flertallet i kommunestyret er opptatt av å bidra til forpliktelsene Norge har som medlem av Nato, og skal legge til rette for alliert tilstedeværelse i kommunen og i nordområdene.

– Det synes jeg er et hån og forræderi mot befolkninga. Det er et forferdelig stort nederlag for hele Nord-Norge rett og slett, mener Guri Helene Hansen da hun får høre utfallet av kommunestyremøtet.

Hun er redd for konsekvensene som kan komme av at ubåtene kommer til Tromsø.

– Det kan skje ulykker. Det er den risikovurderingen alt står og faller på, sier Hansen. Läs artikel