Dialogue Possible With Certain Sahel Jihadists: UN Chief, thedefensepost-com

Dialogue may be possible with certain jihadist groups active in Africa’s Sahel region, but not “radical” ones such as the Islamic State (IS) group, UN chief Antonio Guterres said Monday.

“There will be groups with which we can talk, and which will have an interest in engaging in this dialogue to become political actors in the future,” Guterres said in an interview with French daily Le Monde.

“But there are still those whose terrorist radicalism is such that there will be nothing to be done with them,” he added, citing IS.

Much of the vast Sahel region is prey to insecurity and jihadist violence, which erupted after a rebellion in northern Mali in 2012. The conflict has since spread to the center of the country, as well as neighboring Burkina Faso and Niger, claiming thousands of lives.

Last week, African Union Peace and Security Commissioner Smail Chergui urged dialogue with extremists in the conflict-ridden region. He pointed to Afghanistan, where the United States and the Taliban agreed a truce in late February, as a possible template. Chergui’s appeal came after Mali’s government this month swapped some 200 prisoners for four hostages held by an Al-Qaeda-affiliated group.

The last French citizen held hostage in the world, Sophie Petronin, was released alongside Mali opposition figure Soumaila Cisse, along with two Italians. Läs artikel

Defence Union: further progress made towards military mobility in the EU, ec.europa.eu

The European Commission and the EU High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy have today presented the second Joint Report on the implementation of the Action Plan on Military Mobility.

The Joint Report recognises the continued commitment by the EU Heads of State and Government to invest in transport infrastructure to adapt it to the military needs in instances where this can benefit the civilian movements as well. It also reflects the update of the military requirements and the updated gap analysis between the military and the civilian requirements, as well significant progress in regulatory issues, such as the adoption of an EU Form (302) to streamline and simplify customs processes. Läs artikel

Beredskapskontroll av sjöminering under luftskydd, forsvarsmakten.se

Under förra veckan beordrade Försvarsmaktens insatschef en oanmäld beredskapskontroll av förband ur samtliga försvarsgrenar och hemvärnsförband.

Korvett från Fjärde sjöstridsflottiljen har fällt sjöminor som personal ur Marinbasen klargjort. Minorna fälldes i Stockholms södra skärgård för att skydda ett kustavsnitt. Detta skedde samtidigt som en luftvärnsstridsgrupp ur Luftvärnsregementet, Lv6, stått för områdesskydd med såväl luftvärnsrobotsystem 97 som det alldeles nya robotsystem 98. På marken har hemvärnsförband och regionala beredskapsstyrkor ur mellersta militärregionen stått för skydd. Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, har tillsammans med 8. operativa sambandsbataljonen bidragit till att upprätta och förstärka förbandens kommunikationsförbindelser genom Försvarets telenät. Läs pressmeddelande

Soldater i Irak tjänar inga svenska nationella intressen

Utgivarna

Regeringen lade den 14 oktober fram en ny proposition till riksdagen om fortsatt svensk styrka i den USA-ledda Operation Inherent Resolve (OIR), till och med den 31 december 2021.

Sedan USA avrättade ledaren för iranska revolutionsgardets specialstyrka Quasem Suleimani med en drönattack i början på året har strider mellan de amerikanska OIR-styrkorna och Iranstödda miliser i Irak trappats upp.

Raketattacker mot OIR-baser genomfördes under vintern. Även OIR-styrkor från andra västländer attackerades, vilket vi tidigare kommenterat på den här sajten.

Iraks regering har varnat för att USA och Iran kan komma att föra in sina strider på irakisk mark, och det irakiska parlamentet har krävt att alla utländska styrkor dras bort från landet. I norra Irak har Turkiet vid flera tillfällen gått in på irakiskt territorium i jakt på kurdiska miliser.

Propositionen går inte närmare in på den komplexa situationen och inblandningen från olika parter i landet.

Läs mer

Regeringen: USA avgör hur länge vi är kvar i Afghanistan

Utgivarna

Regeringen lägger en ny proposition om fortsatt svensk trupp i Afghanistan i den Nato-ledda insatsen Resolute Support Mission (RSM) . Mandatet gäller till slutet av 2021 och styrkan skall bestå av högst 50 personer.

Det är en bedrövlig bild regeringen tecknar av situationen i landet efter 19 år av utländsk ockupation. Mödra- och barndödligheten har minskat kraftigt men är fortsatt hög och läskunnigheten låg. Över 80 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Omfattande korruption fortsätter att hämma landets utveckling. De humanitära behoven fortsätter att vara mycket omfattande. Kvinnor och barn är särskilt utsatta och drabbas hårt av säkerhetsläget.

Beskrivningen av presidentvalet i september 2019 är inte särskilt klargörande. Det genomfördes ”bättre tekniskt än tidigare”. I själva verket avspeglade valet att regeringen i Kabul inte har kontroll och inte heller tydligt stöd. Ännu idag är det osäkert vad valresultatet verkligen var. Av 9,6 miljoner röstberättigade uppskattas omkring 1.6 miljoner ha röstat men fortfarande är det ingen som vet.

Facit av den utländska interventionen är tydligt. Landet har slitits sönder av bombangreppen (som fortsätter än idag), hundratusentals har dödats och sårats och miljoner drivits på flykt inne i landet eller ut ur landet.

Talibanernas företrädare och USA slöt ett avtal i februari 2020 om att alla utländska förband skall dras tillbaka före maj 2021. Nu fortsätter förhandlingar mellan talibanrörelsen och regeringen i Kabul om ett fredsavtal.

För Sveriges del borde det vara skäl nog att nu en gång för alla dra bort den svenska styrkan. Likväl vill regeringen fortsätta, vilket endast kan förklaras av att den vill visa lojalitet med USA. Regeringen skriver att vårt bidrag till RSM är ”en del i en strategisk helhet, och i linje med slutsatserna i betänkandet Sverige i Afghanistan 2002–2014 (SOU 2017:16)”. Bakom den formuleringen ligger att betänkandet mynnade ut i en enda slutsats, nämligen att Sverige visade sig som en pålitlig och lojal partner till Nato.

Läs mer

Does the Indo-Pacific Need an Alliance like NATO? nationalinterest.org

Joshua Alley

On August 31, Deputy Secretary of State Stephen Biegun told an Indian audience that the “Indo-Pacific region is actually lacking in strong multilateral structures.  They don’t have anything of the fortitude of NATO or the European Union.  … there is certainly an invitation there at some point to formalize a structure like this.” This statement raises an important question: should the United States try to create an organization like the North Atlantic Treaty Organization (NATO) in the Indo-Pacific? In a word, no. […]

There are three reasons to avoid emulating NATO in the Indo-Pacific. First, the potential members lack the shared interests that an alliance needs to succeed. Although members of the Quad, and many East Asian countries, are at odds with Chinese territorial claims, they have very different and specific concerns. For example, India faces disputes on its Himalayan frontier, while Japan is concerned with conflict over the Senkaku islands. An alliance like NATO might obligate Japan to fight if war broke out in the Himalayas, or India to go to war over a maritime dispute in the South China Sea. Attempting to create an alliance is thus a recipe for failed negotiations or alliance treaty violations. The members of a hypothetical Indo-Pacific alliance organization do have a common concern over China’s power plays in the region, but the scenarios for mutual benefit are too varied. Läs artikel

Veckans citat

”Finland bedriver en utrikes- och säkerhetspolitik som syftar till att förstärka Finlands internationella ställning, trygga självständigheten och den regionala integriteten, förbättra Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd samt upprätthålla samhällets funktionsduglighet. Utrikes- och säkerhetspolitikens viktigaste mål är att förhindra att bli indragen i en konflikt. Finland bedriver en aktiv stabilitetspolitik för att avstyra militära hot och minska på spänningar. Finland godtar inte att dess territorium utnyttjas i fientliga syften mot andra stater.  […]

Finland är ett militärt alliansfrit land, som upprätthåller det egna försvarets trovärdiga kapacitet.”

Ur  rådande finska regeringsprogrammet från 2019

President Niinistö: Försvarsanda behövs fortfarande, presidentti.fi

Republikens president Sauli Niinistös anförande vid Försvarskursföreningens möte onsdagen den 14 oktober 2020.

President Niinistö öppnade evenemanget genom att dryfta begreppen fosterland och försvarsanda och pejla de känslor som dessa ord väcker hos finländarna. Talet förmedlades till Finlandiahuset på distans från Presidentens slott.

Enligt presidenten för begreppen åtminstone hans tankar till de känslor som ord som självständighet, försvar och återuppbyggnad väcker och till en viss känsla av samhörighet – av att man arbetar mot samma mål. Detta är dock inte nödvändigtvis fallet för de unga, för vilka fosterland och försvarsvilja som termer kan kännas avlägsna.

”Men även de unga har känslor, kanske väldigt konkreta sådana, som är bundna till denna tid”, påpekade presidenten. Som exempel nämnde han känslor som har att göra med friheten att förverkliga sig själv, med demokratin samt med förmågan och viljan att möta framtida utmaningar såsom coronapandemin och klimatförändringen. ”På alla dessa områden står vårt land – Finland, fosterlandet – i främsta ledet.[…]

Enligt presidenten är den multilaterala verksamheten ett viktigt värde för Finland: ”Den är ett skydd för små länder.” Han anser det vara anmärkningsvärt att både Ryssland och Kina vid FN:s generalförsamling, som ordnades virtuellt för några veckor sedan, betonade behovet av ett multilateralt system. […]

I slutet av sitt anförande återvände president Niinistö från stora världen tillbaka till Finland, och konstaterade att även om Finland har öppna kommunikationslinjer i alla tidigare nämnda riktningar, kan ingen dialog bära i oändlighet. ”Vi behöver fortfarande försvarsanda. Vi måste göra trösklarna höga, dvs. ha styrka att bekämpa dem som kommer hit med våld. Samtidigt framstår vi som en kompetent partner för dem som tänker likadant. Jag anser att vi här har ett ordpar som har stor betydelse för vårt eget försvar.” Läs talet

Talltriksing gir ikke mer forsvarsevne – hæren må styrkes nå!, lo.no

Regjeringen vil bruke 8, 3 milliarder mer på Forsvaret i 2021 og 16,5 milliarder mer i 2028.De økonomiske rammene for langtidsplanen er dermed de samme som før.Det loves heller ikke mer personell i den nye og reviderte forsvarsplanen. […]

Dette er andre gang regjeringen forsøker å legge frem en Langtidsplan for Forsvaret. Sist fikk regjeringen planen sendt i retur, da stortingsflertallet mente at den var for svak, for lite konkret, og etterlot et forsvar som ville være for lite. […]

– Regjeringen var defensiv da og er for defensiv nå, mener LO-sekretær Are Tomasgard og viser til at regjeringen ikke legger opp til en eneste krone eller en soldat mer til Forsvaret de neste åtte årene.

Norge passerer nå NATOs felles mål om å bruke to prosent av bruttonasjonalprodukt på forsvar. Grunnen er ikke at forsvarsbudsjettet øker, men at norsk økonomi krymper pga. koronakrisen.Talltriksing gir ikke mer forsvarsevne, sier Tomasgard.

Det er særlig Hæren som nok en gang kommer for dårlig ut, ifølge Tomasgard.

Hæren har blitt stemoderlig behandlet under statsminister Solbergs regjeringstid.
Hæren trenger raskt mer mannskap, nye stridsvogner og en dedikert helikopterstyrke i nord, sier Tomasgard som nå setter sin lit til at stortingsflertallet rydder opp. Vi trenger avklaringer nå. Stortingets flertall kan ikke nok en gang sende Langtidsplanen tilbake til regjeringen. Läs artikel

Svekker forsvaret av Norge, forsvaretsforum.no

Regjeringens nye langtidsplan for Forsvaret gjør oss mer avhengig av alliert støtte. Det er en farlig utvikling, sier Liv Signe Navarsete i Senterpartiet.

– Vi er ikke engang i stand til å holde kontroll på våre egne nærområder. Bare de siste ukene har overvåkningsfly fra USA gjort jobben som Norge skal gjøre. Med denne planen svekker regjeringen Forsvaret og vår kontroll på eget land, sier Navarsete til Forsvarets forum. Hun frykter at en økt avhengighet av alliert støtte vil øke spenningen i Norges nærområder og gjøre forholdet til Russland enda mer anstrengt.

– At vi ikke engang er i stand til å overvåke egne områder i fredstid er skammelig.

Det er regjeringen ved forsvarsminister Frank Bakke-Jensen uenig i.

– Den nye langtidsplanen vil øke Forsvarets beredskap, reaksjonsevne og utholdenhet, sa Bakke-Jensen, ifølge en pressemelding.

Navarsete sier imidlertid at regjeringens langtidsplan er under minimumsnivået som tidligere forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen la frem i sitt fagmilitære råd. Det haster å få en sterkere satsing på personell, men det er lite som varsler om at regjeringen tar det på alvor, mener Navarsete. Hun sier den reelle satsingen på Forsvaret blir skjøvet langt fram i tid. […]

– Det var ikke dette vi håpet på da vi tidligere i år valgte å sende regjeringens langtidsplan i retur. Det er en videreføring av dagens forsvar med et håp om at ting fortsatt skal gå greit.

Det sier forsvarspolitisk talsperson i Fremskrittspartiet Morten Wold til Forsvarets forum. Han peker særlig på at satsingen på personell, som opposisjonen har vært tydelige på at må styrkes, uteblir med regjeringens langtidsplan. Läs artikel

Nya regementen inte för Sveriges försvar

Utgivarna

I regeringens försvarsproposition för 2021–2025, som presenterades den 15 oktober, föreslås nya militära utbildningar på flera orter i landet och förslag till inriktning för det civila försvaret. I media har det beskrivits som att ”försvaret skall synas i hela landet”. Parollen är missvisande. Det handlar inte om ett försvar för hela territoriet.

Propositionen är unik genom att i omvärldsanalysen Ryssland utpekas som fienden på ett sätt som saknar motstycke hos oss sedan Herbert Tingsten under kalla krigets värsta period. Ryssland anges som ensamt skyldigt till den ökade spänningen i östersjöområdet och till rustningskapplöpningen på Nordkalotten. Flera av förslagen till försvarets utbyggnad och inriktning måste ses i ljuset av den här närmast enögda hotbildsanalysen som regeringen presenterar.

Försvaret byggs ut, vilket är nödvändigt. Markstyrkorna skall öka men som en fortsättning på ett tröskelförsvar som baseras på att om möjligt avhålla från angrepp, och för det fall detta misslyckas gäller det att förlita sig på militär hjälp från Nato och USA.

Tröskelförsvaret utgörs främst av flyg, ubåtar och missiler, och de områdena tar fortsatt största delen av budgeten.

Idag har Sverige en och en halv fullt utrustad och övad mekaniserad armébrigad. År 2030 skall det finnas tre. Utöver brigaderna, kärnan i markförsvaret, skall några bataljoner sättas upp som lokalförsvarstyrkor. Det sker med nya regementen som skall nå full kapacitet 2026–2030.

Regementenas roll väcker frågor om försvarsstrategin. Är de främst till för vårt eget försvar mot en angripare, eller är de ett led i en alltmer uttalad linje att redan i fredstid länka in Sverige på ena sidan i en kommande stormaktskonflikt?

Läs mer

U.S. B-52s Cross Atlantic for BTF Mission Supporting NATO, eucom.mil

Two U.S. Air Force B-52 Stratofortress bombers departed the United States Wednesday to participate in a NATO hosted exercise over the North Sea. The flight was a demonstration of U.S. support to NATO Allies and partners and continued validation of a shared commitment to global security and stability. […]

The two-week long NATO exercise involves more than 50 aircraft from across the Alliance. It is defensive, long-planned and will help ensure that Allied air forces are able to operate effectively together.

The U.S. strategic nuclear forces, such as the B-52 bomber, provide an essential military link between Europe and North America, and are a key contributor to Alliance security. The bombers offer a global strike capability anytime, anywhere around the globe.

The U.S. Air Force continues to demonstrate the ability to execute flying missions, sustain readiness and supports the health and safety of U.S. members, as well as Allies and partners, in host nations where U.S. personnel live and work despite the COVID-19 crisis response. Läs artikel