Tankfly er helt nødvendig å ha for kunne utføre luftoperasjoner over store avstander.

For eksempel vil de norske F-35A-flyene på ferden fra Lockheed Martin-fabrikken i Texas til Ørland flystasjon gjerne etterfylle rundt åtte ganger i lufta (de venter sjelden til de er nesten tomme for drivstoff før de kobler seg på tankeren).

Norge er deleier i to splitter nye Airbus A330 MRTT (multirolle tank og transport) sammen med fem andre nasjoner. Her spleiser vi på anskaffelse og drift og skaffer oss tilgang til en kapasitet det ville vært svært kostbart å ha på egen hånd.

Det var opprinnelig bestilt åtte fly med opsjon på ytterligere tre. Mandag ble det klart at det blir bestilt minst ett ekstra fly. […]

Målet er at flyene i løpet av året skal kunne yte støtte til nasjonale oppdrag, EU, multinasjonale forpliktelser eller Nato-oppdrag. […]

– Tankflysamarbeidet er spesielt viktig for F-35 som en strategisk viktig kapasitet for Forsvaret. Luftforsvaret vil i løpet av 2025 bli fullt operative med F-35 og vil gjennomføre flere oppdrag i både inn- og utland. Luft-til-luft-tanking vil øke rekkevidden til F-35, uttalte generalmajor Tonje Skinnarland som er sjef for Luftforsvaret. Läs artikel

[…] ”We agreed that a cyberattack could trigger Article 5 of our founding treaty, where an attack against one ally is treated as an attack against all,” Geoana told a virtual conference of CYBERSEC, an annual public policy conference sponsored by the Kosciusko Institute of Krakow, Poland.

The collective defense statute in the NATO charter is generally interpreted as recognition of an armed attack on a NATO member, leading to all members’ involvement in its defense.

Geoana noted an increase in malicious cyber-activities since the start of the pandemic, and advised a continuation among NATO nations to better protect infrastructure. Läs artikel

Thousands of sailors, soldiers and airmen and airwomen will next week take part in Exercise Joint Warrior, a major show of NATO’s collective force and capability. […]

Exercise Joint Warrior, taking place for 11 days off the coast of north west Scotland from next Monday, will feature 11 nations combining an overall contribution of over 6,000 personnel, 81 aircraft, 28 ships and two submarines.[…]

NATO Allies taking part in the exercise are the UK, USA, Netherlands, Portugal, Belgium, Canada, France, Denmark, Norway and Lithuania. NATO Enhanced Opportunity Partner Australia will also contribute. Läs artikel

Visst berömde tre nordiska ministrar för utrikeshandeln och tre chefer för Finlands, Sveriges och Norges organisationer för utrikeshandel varandra för konkretion och goda idéer så att det stod härliga till. De uttryckte då och då också att de var imponerade av varandra.Men det var inte mycket konkret som kom ut av Finsk-svenska handelskammarens digitala seminarium den 16 september om hur nordiskt samarbete i exportfrågor ska få fart. […]

Ökat försvarssamarbete nämndes i förbigående på det digitala mötet. Men det gäller nog i så fall i huvudsak mellan Finland och Sverige. Detta eftersom Norge och Danmark är med i Nato även om Sverige lutar sig allt tätare mot försvarsalliansen både mentalt och med deltagande i allt fler övningar – där också Finland har deltagit på senare år.

Men visst, i början av förra året beställde Finlands försvarsmakt hos svenska vapenkoncernen Saab virtuella simulatorer för stridsutbildning som ett litet exempel.

Den stora prövostenen kommer om ett drygt år när Finland ska bestämma sig för nytt stridsflyg, som dock kan komma att uppskjutas med tanke på det nya läget för statsfinanserna. När Finland på 1990-talet valde amerikanska i stället för svenska stridsflyg blev besvikelsen stor i Sverige. Eftersom en order normalt också leder till omfattande motköp av annat hade sådana då kunnat ge ett redan stort ekonomiskt utbyte mellan länderna en ordentlig skjuts uppåt på tekniskt avancerade områden. Läs artikel

Tillit i Nordområdene må bygge på gjensidige forventninger om å avstå fra fiendtlig adferd. Bare på den måten skapes normer for konfliktløsning som gjør militær maktbruk upassende og illegitim. Ambisjonen bør være at Norden igjen, som under den kalde krigen, styrker rollen som brobygger mellom øst og vest. Å skape et lavspenningsområde på NATOs nordflanke vil være i norsk, nordisk, russisk og amerikansk interesse. For norsk sikkerhet vil dette være en bedre strategi enn hva myndighetene i dag legger opp til, der «avskrekking er den viktigste funksjonen for Forsvaret.» (FD 2020, 30). Dette er en ensidig og svært farlig tilnærming i Nord-områdene, fordi en mer fremoverlent holdning fra myndighetene kan øke spenningenmellom norske og amerikanske styrker på den ene siden, og russiske styrker på den annen.

Formålet med militære styrker er å forhindre krig, og dette skjer ikke utelukkende gjennom å skremme. Vel så viktig er evnen til å kommunisere ønsker om dialog og samarbeid gjennom tillitsskapende virksomhet. Det er summen av beroligende og avskrekkende tiltak som gjør det mulig å unngå at mindre hendelser, episoder eller kriser eskalerer og kommer ut av kontroll. Militære styrker har derfor en normgivende kraft som også kan bidra til lavspenning. […]

Med sin nøytralitetspolitikk og selvpålagte begrensninger i NATO, var Norden en buffer mellom øst og vest under den kalde krigen; et lavspennings-
område der sikkerhet kun var oppnåelig om også naboen i øst opplevde det samme. Denne formen for «stilltiende samarbeid», der Norge hadde en
egeninteresse av å gi Russlands militære styrker lang varslingstid ved å holde USA på en armlengdes avstand (Holst 1967), og hvor sikkerhet ble ansett som et udelelig fremfor et eksklusivt gode, er i dag borte. I stedet har Norge og de øvrige nordiske landene blitt eksponert for en intensivert militær stormaktsrivalisering. […]

Konsekvensen er at nordiske land i økende grad utsettes for et sikkerhetsdilemma der mer opprustning på den ene siden automatisk fører til mer opprustning på den andre siden. Dette er et paradoks, fordi opprustningen som var ment å styrke egen sikkerhet i realiteten fører til det motsatte. Egen befolkning utsettes i økende grad for risikable operasjoner fra stormaktene, utenfor egen stuedør. For Norge og Norden for øvrig betyr dette at landene trekkes tettere inn i en amerikansk–russisk maktkamp som gir stat og samfunn mindre sikkerhet. Dette er hovedgrunnen til at tillits- skapende tiltak igjen har blitt et nødvendig anliggende. Läs rapporten

[…] Kränkningar av svenskt territorium är numera sällsynta, men det betyder inte att läget är avspänt och lugnt. Tvärtom: i själva verket genomförs dygnet runt militära övningar, operationer och spaningsuppdrag i en omfattning som få svenskar känner till.

En enda dag – onsdagen den 16 september – pågick minst 15 militära övningar och operationer runt Sverige visar DN:s sammanställning. Utöver Östersjöns nio strandstater bedrev ett dussin andra länder också militär verksamhet vårt närområde. […]

De senaste åren har den militära verksamheten runt Sverige ökat, men krisen i Belarus har vridit upp den till en ny nivå. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, säger:

– Under sensommaren och tidig höst är det ofta högre militär aktivitet. Men nu försämras säkerhetsläget snabbt, nu tas ytterligare steg, säger Niklas Granholm.

Som största Östersjöland måste Sverige reagera. Ryska landstigningsfartyg med eskortfartyg som gick öster om Gotland den 25 augusti utlöste en höjd svensk militär beredskap. Och den senaste veckan har svenska spaningsplan varje dygn lyft och gått ut över Östersjön.

– Säkerhetsläget har försämrats över tid. Det är ju inte så att de här övningarna och aktiviteterna görs för sin egen skull. Utan varje aktivitet, varje övning innehåller ett säkerhetspolitiskt signalmoment – det måste man förstå, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs artikel

I juni 2019 skrev en utenrikspolitisk tenketank i Singapore at dersom den amerikanske vedvarende og stadig skarpere kritikken av Kina ikke opphører vil det bryte ut krig mellom statene innen atten måneder. I stedet for å avta i styrke er den amerikanske kritikken blitt stadig sterkere. Henimot utløpet av de atten måneder er det interessant å se nærmere på hva  menneskene i Singapore forespeilet om utviklingen i Asia. […]

Midtens Rike har en historie som er mer enn fire tusen år, og Maos revolusjonære tanker har visse eldgamle kulturelle trekk. I sin bok ‘Om å styre Kina’ skriver president Xi at målet er å gjøre Kina til en supermakt i 2049. Det kinesiske statsstyret har en tidshorisont på åtti år når enhver avgjørelse fattes. Motsetningen er USAs markedsliberale tankegang der raske fortjenester og ‘Bottom Line’ er styrende, tidshorisonten rekker kanskje frem til neste presidentvalg. Når disse skarpe motsetningene møtes i handelspolitikken er det oppstått konflikter som også kaller på smilebåndet. Läs artikel

Verket som utgavs år 2018 är uppdelat i temakapitel som behandlar Försvarsmaktens första århundrade.

Finlands försvarsmakts verksamhet har under hela självständighetstiden byggt på finländarnas orubbliga vilja att försvara det egna landet. Den allmänna värnplikten är den stabila grund med stöd av vilken Försvarsmakten utför sina uppgifter.

Verket Suomen puolustusvoimat 100 vuotta behandlar det självständiga Finlands försvarsmakts första århundrade. Med den militärvetenskapliga forskningens medel målar man upp en så sanningsenlig bild av Försvarsmaktens utveckling som möjligt. På verkets sidor ges utöver den fredstida verksamheten även utrymme åt bistra erfarenheter från krigstiden.

Verkets artikelförfattare består av trettio akademiska forskare av vilka största delen är doktorer. Skribenterna inom varje ämnesområde är ledande militärhistoriska forskare inom sitt eget område. Läs presentationen

Verket som

Danmark tilbyder at stå i spidsen for den europæiske mission i Hormuzstrædet, Emasoh, fra næste år. Det oplyser udenrigsminister Jeppe Kofod (S).

Emasoh-missionen er en såkaldt observationsmission med otte europæiske lande som deltagere. Missionen har både et diplomatisk ben og et militært ben.

Det diplomatiske ben er allerede under dansk ledelse af Julie Elisabeth Pruzan-Jørgensen, der er Danmarks ambassadør i Libyen.

Det er under et besøg på fregatten, at udenrigsministeren oplyser, at missionen efter hans opfattelse har været en succes og er lykkedes med at bidrage til ro og fri sejlads gennem Hormuzstrædet.

– Danmark viser lederskab, og den mission vi har været en del af har været en succes. […]

I juni sidste år skød Iran en amerikansk drone ned over Hormuzstrædet. Ifølge USA befandt den sig over internationalt farvand. Ifølge Iran befandt den sig over iransk territorium. Derfor gik Danmark, Frankrig, Holland, Tyskland, Belgien, Grækenland, Italien og Portugal sammen om en såkaldt observationsmission i strædet. Läs artikel

Den amerikanska regeringen har svartlistat Shanghai Manufacturing International Corporation, SMIC,  Kinas största chiptillverkare. Det rapporterar Financial Times.

Det är den senaste åtgärden i Donald Trumps intensifiering av stridsåtgärder mot kinesiska teknikbolag. […]

SMIC är Kinas stora hopp om att bli självförsörjande i sin chiptillverkning. Bolaget noterades på Shanghaibörsen i somras och rusade då över 200 procent första handelsdagen. Sedan dess har aktien dock fallit tillbaka rejält. Läs artikel

Da jeg fornylig var i Grønland, slog det mig igen, hvor smukt Grønland er. Jeg bliver altid overvældet over naturen, der i hvert fald er noget helt andet end de bløde bakker på Sydfyn, hvor jeg er vokset op. Grønland er noget helt særligt. Det skal vi bevare og passe på.

Det gælder ikke kun naturen. Men også alle jer, der bor i Grønland. For alle i rigsfællesskabet skal kunne føle sig sikre og trygge. Uanset om man bor i Nyborg eller Nuuk.

Arktis udvikler sig på grund af klimaforandringerne. Forventningen er, at sejlruter de kommende år vil ændres. Nye passager vil åbne sig. Det er den primære baggrund for den stadig større bevågenhed, som Arktis har fået – både politisk og militært.

Retten til fri sejlads er en vigtig værdi – ikke mindst for rigsfællesskabet, hvor de maritime erhverv har stor betydning. Det er baggrunden for, at vi skal holde nøje øje med de aktiviteter der foregår i Arktis i disse år. Og det er baggrunden for, at vi i de kommende år skal være bedre i stand til at holde øje med de aktiviteter der er i Arktis og Nordatlanten. Civile såvel som militære. Vi skal have et bedre overblik over, hvad der sker i luften, på vandet og under vandet. Läs talet

Det var både rigtigt og vigtigt, da det danske forsvar tidligere på måneden deltog med et militærfly til en øvelse i Arktis, hvor krigsskibe fra USA, Storbritannien og Norge sejlede ind i en russisk zone i Barentshavet. Det har udenrigsminister Jeppe Kofod (S) flere gange fastholdt, selv om kritikere har sat spørgsmålstegn ved, hvorfor det danske forsvar dog skulle blande sig i det kolde hav nordøst for Norge.

På den baggrund kan det virke mærkeligt, at Danmark, der er del af det fællesnordiske militærsamarbejde, Nordefco, onsdag ikke var repræsenteret på militærbasen Porsangermoen i Nordnorge. Her underskrev forsvarsministrene fra de tre Nordefco-lande Norge, Finland og Sverige en ny aftale om operationelt samarbejde i den selv samme arktiske region, som Danmark bidrog til militærøvelsen i.

Regionen kaldes Nordkalotten og omfatter de nordligste dele af Norge, Sverige, Finland og det vestligste Rusland. Ifølge Forsvarsministeriet er der en oplagt grund til, at Danmark ikke er med i det nye samarbejde.

»Danmark er geografisk ikke en del af dette område,« skriver ministeriet i en kommentar til Ritzau. Läs artikel