Försvarsminister Peter Hultqvist (S): Björn Söder har frågat mig vilka konsekvenser militärkuppen i Mali får för Sveriges nuvarande och förestående militära insatser i Mali.

Sverige har ett brett och långsiktigt engagemang i Mali. Prioriterat i detta skede är att söka information om läget och hantera situationen för svensk personal på plats. För det längre tidsperspektivet för Regeringskansliet dialog med FN och EU om förutsättningarna för Minusma och EUTM Mali att fortsatt kunna verka i landet. Gällande det kommande svenska deltagandet i Task Force Takuba för Försvarsdepartementet dialog med Frankrike för att undersöka möjlig påverkan på insatsen.

Regeringskansliet följer noga den mycket oroande utvecklingen i Mali med den militärkupp som genomförts. Det är angeläget att konstitutionell ordning och demokratiska institutioner respekteras. Det är viktigt med en inkluderande dialog i Mali, att demokratiska, fria och rättvisa val genomförs och att det sker en fredlig och snar övergång till civilt styre. […]

Den folkrättsliga grunden för det svenska engagemanget i Mali består. Det nuvarande militära styret har också uttalat att man inte ifrågasätter ingångna avtal. Detta är en fråga som noggrant följs och analyseras inom Regeringskansliet. Läs svaret

Berre kort tid etter at Langtidsplanen for Forsvaret skulle ha vore ferdig handsama og vedtatt i Stortinget, kom beskjeden om at US Marines reduserer frå 700 til 20 soldatar på norsk jord. Det at ein samla opposisjon sende Langtidsplanen attende til regjeringa gir oss ei moglegheit til å ta ansvar og gi Forsvaret den styrkinga som trengs.

Senterpartiet har lenge peika på kor viktig det er at Noreg tek større ansvar for norsk sikkerhet. Dette meiner me på bakgrunn av ein forverra sikkerhetspolitisk situasjon i våre nærområde og fordi ein over lang tid har fått signal om eit vesentleg auka forsvarsfokus på Kina og Stillehavsområde frå USA si side. […]

Sjefen for det amerikanske marinekorpset har nylig skildra den største organisasjonsendringa marinekorpset har sett i nyare tid. Fokuset skal bort frå vedvarande landstrid og US Army skal overta avgjerdene landoperasjonar. US Army er tunge mekaniserte styrkar som ikkje flyttar seg i nærleiken like fort som US Marines. Fram til no har US Marines kanskje vore den viktigaste og mest konkrete forsterkninga av Noreg i krise og krig. For Noreg betyr dette heilt konkret at me må halde ut lengre sjølv, før me får hjelp frå allierte.

Dette er sjølvsagt ei uheldig endring for Noreg sin del, men det syner kor mykje det hastar med å styrke Forsvaret vårt. Läs artikel

[…] For tesen om ‘det militærteknologiske paradigmeskiftet’ og at overlegen teknologi avgjør alle kriger og at bakkestyrker er overflødige, har vist seg å være en fiksjon. Overlegen teknologi kan vinne slag, men utfallet av kriger avgjøres av mennesker, soldater og sivile samt deres forsvars- og kampvilje og evne til å tåle tap. Det har erfaringene fra bl.a. Afghanistan ettertrykkelig demonstrert. Med overlegen militærteknologi vant vi alle slag, men tapte krigen. Amerikanerne har for lengst innsett dette og trukket den konklusjon at teknologi ikke kan erstatte boots on the ground. Det har vært en gryende erkjennelse av det samme under Bruun-Hanssen. Dette er riktig vei å gå. Landmakten må gjenoppbygges. […]

Var det opp til meg, og antakelig også om det var opp til Diesen, om etterpåklokskapen omsider har slått inn, må vi først og fremst gjenoppbygge landmakten, forsvarsterskelen og evnen til forsvar av eget territorium koste hva det koste vil. Det er ikke slik at vi ikke har tåd. Det er et spørsmål om politisk vilje. Da må vi imidlertid de fagmilitære rådgiverne ta utgangspunkt i sundt bondevett og våre sikkerhetspolitiske behov og fortelle politikerne i klartekst hva det innebærer og hva det koster slik at det er åpenbart hvilken risiko de tar ved å la være. Det er det vi har fagmilitære rådgivere til. Så får det endelige ansvaret ligge på politikernes skuldre der det hører hjemme. Det er det vi har politikere til. Läs artikel

The Security Council, in a videoconference meeting* on 31 August, announced its decision to renew sanctions in Mali for one year, unanimously adopting a resolution that also extends the work of the expert panel established to focus on the matter.

In adopting resolution 2541 (2020), the Council decided to renew until 31 August 2021 the measures as set out in paragraphs 1 to 7 of resolution 2374 (2017), which includes imposing a travel ban and asset freeze on those who are hobbling progress on implementing the Agreement of Peace and Reconciliation in Mali.  By the resolution’s terms, it reaffirmed that these measures shall apply to individuals and entities as designated by the Sanctions Committee established pursuant to resolution 2374 (2017).

The Council also decided to extend until 30 September 2021 the mandate of the Panel of Experts, as well as the request to the United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali (MINUSMA), set out in paragraph 16 of resolution 2374 (2017), which encouraged the Mission’s assistance to the Panel.  The Council also expressed its intention to review the Panel’s mandate and take appropriate action regarding its further extension no later than 31 August 2021. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist deltog den 2 september i ett multilateralt videomöte om stödet till länderna i Sahelområdet i Afrika. Mötet leddes av den franska försvarsministern Florence Parly med deltagande försvarsministrar från ett tiotal länder och representanter från bland annat EU, FN och USA. Huvudpunkten på mötet var hur länderna skulle hantera den allvarliga politiska utvecklingen i Mali.

Under mötet diskuterade försvarsministrarna och representanterna de säkerhetspolitiska konsekvenserna i och med det militära maktövertagandet i Mali den 18 augusti 2020, vilket ledde till att president Ibrahim Boubacar Keïta tvingades avgå.

Under mötet framhölls de deltagande ländernas ambitioner att fortsätta det fredsbevarande och stabiliserande stödet till Mali och Sahelregionen och arbetet mot terrorism i området inom ramen för de insatser via FN, EU och multilateralt som görs. Läs pressmeddelande

Läs också kommentar här på sajten om det svenska militära deltagandet.

Landene som fortsatt slutter opp om avtalen om Irans atomprogram, står samlet i sitt syn på at USA ikke kan gjeninnføre FN-sanksjoner mot Iran.

Etter tirsdagens møte i Wien tvitret EU-diplomat og møteleder Helga Schmid at Iran, Storbritannia, Frankrike, Tyskland, Russland og Kina står samlet rundt målet om å bevare Iran-avtalen, og finne en løsning som sikrer at avtalen implementeres fullt ut.

Kinas utsending Fu Cong kritiserte det han kalte USAs forsøk på å sabotere og rive i stykker atomavtalen.

– Delegatene ga uttrykk for sitt ståsted om at USA, et land som har trukket seg fra avtalen, ikke har juridisk grunnlag til å utløse prosessen med å gjeninnføre sanksjoner, sa Fu til journalister etter møtet.

– De fem landenes ståsted mot USAs forsøk på gjeninnføring av sanksjoner er viktig for å rydde veien for fremtidig samarbeid, sa Irans viseutenriksminister Abbas Araghchi til den statlige fjernsynskanalen IRIB. Läs artikel

I en insändare (DN den 22 augusti) uttrycker skribenten Päivi Rissanen en djup besvikelse över Finlands agerande gentemot Sverige under Coronakrisen.  Rissanen är frustrerad över sitt gamla hemland och den brist på empati hon anser att finländarna uppvisat gentemot sitt västra grannland. […]

Även svenska politiker har uttryckt sin besvikelse över Finlands hållning under coronakrisen. I maj påpekade utrikesminister Ann Linde i Hufvudstadsbladet att hon kände oro över det nordiska samarbetet medan inrikesminister Mikael Damberg i juni i samma tidning beklagade Finlands stängda gränser.

Som ett svar på kritiken konstaterade Finlands president Sauli Niinistö i en intervju med TT i juli att Finlands stängda gränser inte är mot Sverige, utan mot viruset. För att bevisa sin åsikt påpekade Niinistö att man i Finland också stängde gränsen mot Nyland, eftersom smittläget där var ett annat än i övriga landet. […]

Det finns ännu inga svar på frågan om de finsk-svenska relationerna försämrats på grund av Coronakrisen. Däremot kan man dra vissa slutsatser genom att studera en undersökning om finländarnas förhållande till Sverige som publicerades i juni i år. […)

Undersökningen utfördes innan coronaviruset slog till, men resultatet visar vägen framåt. Av de intervjuade konstaterade nämligen en majoritet, 56 procent, att de ser Sverige som den viktigaste samarbetspartnern i världen. Studien kommer inom loppet av några månader att få en uppföljning på båda sidor om gränsen. […]

Coronakrisen kan ha skapat en tillfällig nedgång i förtroendet, men de finsk-svenska relationerna står på en stabil grund som byggts upp under flera hundra år. Det krävs mer än ett virus för att på allvar knäcka den gemenskapen. Läs  insändaren

Episoden viser Ruslands manglende respekt for internationale spilleregler, mener Nato.

Earlier, NATO issued a statement that that a B52 bomber of the United States Air Force was intercepted by a Russian Su-27 fighter in international airspace over the Baltic Sea.

The Su-27 fighter, Russia scrambled to identify the US Air Force B-52H strategic bomber, was flying over the neutral waters of the Baltic Sea, without violating the Danish border, Russia’s Defense Ministry’s spokesman told reporters on Tuesday.

”The Defense Ministry has denied the statement of the North Atlantic Alliance about the violation of the Danish state border by Russia’s Su-27 fighter,” the official said.

Earlier, NATO issued a statement that that a B52 bomber of the United States Air Force was intercepted by a Russian Su-27 fighter in international airspace over the Baltic Sea. According to the statement, the Russian fighter followed the B52 well into Danish airspace over the island, committing a significant violation of airspace of a NATO nation. Läs artikel

[…] Det vakte oppsikt da den amerikanske marinen for noen dager siden publiserte bilder av angrepsubåten USS «Seawolf». Ikke bare var det 5 år siden sist den var avbildet, like oppsiktsvekkende var det at den plutselig dukket opp i en fjord nær Tromsø. Denne farkosten opererer vanligvis i Stillehavet.

USS «Seawolf» er en avansert, atomdrevet angrepsubåt, som er tungt involvert i spesialiserte etterretningsaktiviteter. Den er svært stillegående og kan ligge under den tykke isen i Arktis i lange perioder. Det gjør den ideell for å patruljere og overvåke den marine aktiviteten i Barentshavet. I følge nettstedet «The Drive», som har en underseksjon kalt «The War Zone», var publiseringen av bildene et bevisst valg for å sende et budskap til Russland. Dette bekreftes av en pressemelding fra den amerikanske marinen. […]

Men det faktum at de seks B-52 flyene kan utstyres med atomvåpen var altså ikke noe skår i gleden for forsvarssjefen. Dette er tydeligvis noe vi nå skal akseptere. Øvelsen er nr. tre i rekken i løpet av kort tid. Fredag 28. august flydde de seks B-52 bombeflyene over samtlige 30 NATO-land, der ikke mindre enn åtti allierte jagerfly vekslet på å eskorterte dem, bl.a. fire norske F-35. https://www.youtube.com/embed/7yR9iWc2bMg?version=3&rel=1&fs=1&autohide=2&showsearch=0&showinfo=1&iv_load_policy=1&wmode=transparent (fire norske F-35 filmet fra de amerikanske B-52 bombeflyene 28. august. Video: US Air Force). Läs artikel