Hendelsen fant sted fredag 28. august, da det amerikanske flyvåpenet sendte seks B-52 bombefly, hvorav fire av dem er utstasjonert ved RAF Fairford i Storbritannia, for å fly over hvert eneste av de 30 medlemslandene i Nato, for å vise styrke og solidaritet med alliansen. Dette innebar flyvninger over Norge, men også over Øst-Europa og den anspente Svartehavsregionen, hvor avskjæringen fant sted.

Klokken var 11.19 da det amerikanske B-52 bombeflyet ble avskåret av to russiske Su-27 jagerfly over internasjonalt farvann. […]

– Hendelser som dette øker risikoen for kollisjoner i luften, er unødvendige og er ikke i tråd med godt luftmannskap og internasjonale flygeregler, sier generalen. […]

Ivar Moen ved Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) sier at hendelsen over Svartehavet ikke gjenspeiler virkeligheten i norske nærområder. Han sier videre at russiske fly- og handlingsmønstre ikke har endret seg til tross for økt alliert aktivitet.

– Vi har gjensidig respekt for hverandres oppdrag. Opptredenen på videoen er ikke slik vi kjenner igjen fra vår flyaktivitet i nord og er derfor ikke gjennomført som et identifiseringsoppdrag slik det er vanlig utenfor kysten av Norge, sier Moen.

Han viser til at antall «scrambles» (utrykning med fly, journ. anm) og identifiseringer i år er langt lavere enn hva det var under den kalde krigen. Så langt i år har FOH registrert 36 scrambles og 74 identifiseringer. Til sammenligning var mellom 500-600 identifiseringer på midten av 1980-tallet, ifølge FOH. Läs artikel

Tensions are high around Scandinavia, so also in the north: The U.S. Air Force RC-135 Combat Sent is Wednesday morning on mission over the Barents Sea outside Russia’s strategically most important navy bases for nuclear-powered submarines.

It is not known what missile shootings or other activities the Northern Fleet is doing in the Barents- and White Seas on August 26, but an American spy plane does not normally fly so close to Russian air space for no reason. By 11 am Norwegian time, the plane had made four or five circles over the waters from Russia’s maritime border to Norway in the west to outside the closed-down naval base Gremikha in the east. […]

Russia’s Administration of Sea Ports of the Western Arctic has listed a few non-sailing areas for this week in the Barents- and Kara Seas, including an area marked for rocket shooting in the period from August 25-28. Another larger area is marked forbidden for navigation, but no reason are not announced. It could be an extension of a warning issued by Arkhangelsk Sea Port authorities covering larger areas of the White Sea and north to east of Cape Kanin. Warnings are issued when missile missile firings are to take place from Nenoksa test range near Severodvinsk or from navy vessels in the White Sea. […]

Associate professor at the Norwegian Institute for for Defence Studies, Paal Hilde, says allied military planes en route to the Barents Sea outside Russia are normally not flying over Norwegian air space, and especially not in the eastern parts of Finnmark region bordering the Kola Peninsula.

“Allied military aircraft are normally not allowed to fly east of 24 degrees,” Paal Hilde says, but adds that some adjustment to this rule was done in 1995. “This is part of Norway’s low-tension policies for the north, as a country neighboring Russia,” he explains.

NATO aircraft are neither allowed to take-off from Norwegian airports if flying missions into air space in the eastern parts of the Barents Sea. Läs artikel

Hellas’ planer om å utvide sitt territorialfarvann kan utløse væpnet konflikt mellom Hellas og Tyrkia, sa Tyrkias visepresident Fuat Oktay lørdag.

Hellas’ statsminister Kyriakos Mitsotakis varslet tidligere denne uka om planer om å utvide territorialfarvannet fra seks til tolv nautiske mil langs vestkysten, som ligger overfor Italia.

Han sa også at det samme kan skje andre steder der avstanden til andre land er mindre enn 24 nautiske mil. […]

Hellas er i konflikt med Tyrkia i Egeerhavet, der greske øyer ligger på kort avstand fra Tyrkia, og om tyrkisk leting etter naturgass i omstridte områder i det østlige Middelhavet.

Begge lands mariner vokter på hverandre. Tidligere denne måneden kolliderte et tyrkisk marinefartøy med et gresk skip, og fredag sa Tyrkia at de hadde avskåret seks greske jagerfly i et område ved Kypros.

EU frykter væpnet konflikt og truet fredag Tyrkia med sanksjoner på grunn av letingen etter gass i det omstridte området. Läs artikel

The protest coalition that campaigned against former Mali president Ibrahim Boubacar Keita has proposed that the military junta that ousted him organise a transition to civilian rule within 24 months, one of its leaders said Sunday. […]

It also called for ”a committee to monitor and supervise the transition which will be composed of a majority of members of the junta and the (June 5 Movement),” he said. The junta did not comment on the meeting. […]

French Defence Minister Florence Parly told media Sunday that any delay in restoring civilian rule would benefit terrorists.

Mali’s influential imam Mahmoud Dicko, a key player in the mass opposition protests that led to Keita’s ouster, warned Friday that the military rulers did not have ”carte blanche”.

Dicko’s spokesman Issa Kaou Djim later expanded on this, saying the imam ”said the people have started to doubt” the junta. Läs artikel

Den anerkjente amerikanske statsviteren John Mearsheimer frykter at en atomkrig mellom USA og Kina kan ligge i kortene.

Mearsheimer er professor i statsvitenskap på University of Chicago og er en av verdens fremste teoretikere og forkjempere for politisk realisme i internasjonale relasjoner. Ansett som gammeldags og alarmistisk, var Mearsheimer lenge ansett som statsvitenskapens enfant terrible og ble avskrevet som avleggs av offentligheten.

Mearsheimer har derimot fått et voldsomt comeback, som følge av hans nøyaktige spådommer om hvordan verden ville utvikle seg etter årtusenskiftet, og nå kan ikke folk få nok av ham. Mearsheimer var blant annet blant de få som først spådde konflikten mellom USA og Kina for mer enn to tiår siden. […]

– Noen vil si at det er utenkelig at USA eller Kina vil bruke atomvåpen, men men jeg tror ikke det er sant, fordi man ville ha brukt disse atomvåpnene til sjøs. Man ville etter all sannsynlighet ikke ha gått etter det kinesiske fastlandet. Og derfor er det mulig å tenke i form av en «begrenset atomkrig», med begrenset kjernefysisk bruk.

– Så jeg bekymrer meg veldig, ikke bare for en krig mellom USA og Kina, men også for den seriøse muligheten om at atomvåpen vil bli brukt. Og jeg mener sterkt at det var mye mindre sannsynlig at noe slikt ville skje under Den kalde krigen. Läs intervjun

Sverre Diesens siste replikk til meg 25. august avdekker det som har vært og er hovedproblemet med hele Diesens fagmilitære forfatterskap: en endimensjonal, nærmest matematisk, tilnærming til krig hvor krigens sosiologiske og politiske dimensjoner er nesten helt fraværende. Avslørende i den sammenheng er utsagnet: « … de [mujahedin og Taliban] har lykkes i å konvertere (min utheving) hele krigen fra en militær styrkeprøve til en politisk tålmodighetsprøve …».

Utsagnet er meningsløst i den forstand at krig jo nettopp er en politisk tålmodighetsprøve, hvor den «militære styrkeprøven» riktig nok som regel er det viktigste, men likevel bare ett av flere virkemidler for å påtvinge motparten vår vilje. Og i den «militære styrkeprøven» er selve striden igjen riktig nok som regel det viktigste, men likevel bare ett av flere virkemidler for å påføre motparten nederlag.

Diesen later som om jeg forestiller meg at det eksisterer et lineært utvekslingsforhold mellom volum og utholdenhet, at litt mer volum alltid gir litt mer utholdenhet, og derfor litt mer forsvarsevne. Dette er en ren avsporing. Forholdet mellom volum, utholdenhet og stridsevne er selvsagt mye mer sammensatt. Men rent generelt, og som et eksempel, har selvfølgelig to brigader som kan avløse hverandre i front, større utholdenhet enn én. Läs artikel

Syrien har blivit en arena för alltmer tilltrasslade utländska storpolitiska intressen. Det kalla kriget mellan USA och Ryssland är en av komponenterna.

USA stöder militärt de syriska kurderna och den väpnade alliansen Syriska försvarsstyrkorna (SDF). Formellt är den amerikanska militären på plats för att bistå SDF:s styrkor i kampen mot terroristorganisationen IS.

Men det är ingen hemlighet att USA-soldaterna också skyddar personal från ett amerikanskt oljebolag, Delta Crescent Energy, som i samarbete med syrienkurdernas administration försöker rusta upp den krigsskadade syriska oljeindustrin. […]

De ryska och amerikanska militärledningarna har en överenskommelse om att inte gå i vägen för varandra. Ändå sker regelbundet smärre incidenter som riskerar att trappas upp till regelrätta strider.

I onsdags inträffade ett tillbud i ett ökenområde utanför staden al-Malikkya (Derik på kurdiska) i Syriens nordöstligaste hörn, nära gränserna till Turkiet och Irak. En rysk och en amerikansk patrull som färdades i terrängbilar stötte samman. Ryssarna, som följdes av helikoptrar, prejade ett av de amerikanska fordonen och fyra amerikaner skadades.[…]

I dag har USA cirka 500 soldater i Syrien, en minskning med cirka 1 500 man jämfört med för ett par år sedan. Men närvaron är omstridd: allt fler säkerhetsexperter ifrågasätter om den amerikanska militären verkligen ska ägna sig åt att skydda ett oljebolags personal i Syrien. Läs artikel

Läs också kommentar här på sajten om Sveriges deltagande i USA-koalitionen som tagit kontroll över oljan i Syrien.

Sverige har bjudit in USA att delta i de flygövningar som regelbundet genomförs med grannländerna på Nordkalotten. Den amerikanska flygvapenministern Barbara Barrett säger till DN att de sätter stort värde på att delta i övningarna.[…]

Så sent som den 21 juli i år antog USA:s flygstridskrafter en ny strategi för Arktis. Det enorma området påverkas av klimatförändringar med smältande is och tinande permafrost, rysk upprustning med nya baser samt tävlan om kontroll över sjövägar och naturresurser. För USA innebär det att en stabil säkerhetspolitisk buffert som hittills bevarat freden riskerar att eroderas, enligt strategin.

För svensk del är det intressant att notera att strategins kartor över det arktiska området sträcker sig ända ned till 60:e breddgraden – alltså till strax norr om Uppsala. Vikten av ett fördjupat samarbetet med USA:s allierade samt även med Sverige och Finland betonas i strategin. Läs artikel

Den 18 augusti störtades Malis president Ibrahim Boubacar Keïta i en statskupp. Kuppen följde på stora protester i Mali, som pågått sedan juni, mot bland annat utbredd korruption.

Sveriges ambassad i Bamako, Malis huvudstad, har nu i samråd med UD och Sida valt att frysa en stor del av biståndet till Mali.

– En sådan här förändring i ett land leder till oklarheter kring hur landet styrs och vem som har kontroll över pengaflöden. Då är det ganska vanligt att vi stoppar utbetalningar för att säkra att de satsningar vi gör och de pengar som berörs hamnar på rätt plats, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Det är tre projekt som omfattas och sammanlagt drygt 73 miljoner kronor, vilket är en stor del av det totala stödet till landet.

TT: Vad skulle krävas för att ni ska vara bekväma med att starta utbetalningarna igen?

– Att det blir en stabilisering av läget och att vi ser en tydlig process mot en civil regering, som man har en någorlunda konsensus om inom landet.

TT: Att Sverige fryser sitt bistånd, kan det orsaka oro eller fara för de svenska soldaterna i Mali?

– Det tror jag inte, de är i andra områden och regioner. Det är ganska lite koppling mellan de här sakerna. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten till statskuppen och Sveriges militära närvaro i Mali.