Välkommen beredskapsmentalitet, nt.se

Hans Stigsson, ledarskribent NT

Inte beredskapsövning, utan beredskapsinsats. Försvarsmaktens språkbruk kan tyckas vara en lek med ord, men inom försvaret leker man inte och begreppsapparaten är hårt knäsatt. Den pågående insatsen på och runt Gotland avspeglar en skärpt säkerhetspolitisk situation. En sedan tidigare planerad övning har därför övergått i förstärkt beredskap.[…]

Fast beredskap är inte bara militär. Under det kalla kriget fanns ett väl utbyggt civilförsvar, men som inte minst den ännu pågående coronakrisen påvisar återstår numera bara rester. I Norrköping har Nicklas Lundström (V) därför skrivit en motion om tillskott för beredskapsinvesteringar inom kommunen. Enligt Lundström kan det handla om allt från inköp av dieselaggregat till radioutrustning, att säkra ledningsplatser och köpa smittskyddsutrustning. Det är ett klokt önskemål som, inte minst givet erfarenheterna i närtid, borde vara självklart för fullmäktige att bifalla. Det duger nämligen inte bara att tala om potentiella hotbilder i allmänna ordalag eller presentera beredskapsplaner som saknar täckning i form av fysiska resurser. Kommunens säkerhetschef Richard Tjernström är entusiastisk och hävdar att det vore en dröm att kunna köp in utrustning. Fast egentligen borde det inte vara en dröm, utan en självklarhet. Verkställ! Läs artikel

Marina funktionsövningar, forsvarsmakten.se

Under två veckor, i slutet av augusti och början av september, övar marinen till sjöss med fokus på luftförsvar (strid mot flyghot) och ytstrid (strid mot andra fartyg). […]

Mellan den 24-27 augusti genomförs övningar i mellersta Östersjön, fritt till sjöss mellan Västervik och Nynäshamn. Fyra Visbykorvetter, stödfartyget HMS Carlskrona, en landbaserad underhållsenhet och ett finskt minfartyg deltar. Civila målflygplan kommer också att delta. Totalt omfattar övningen cirka 250 personer. Syftet med övningen är att träna besättningarna i att försvara sig mot hot från luften. […]

Mellan den 31 augusti och 3 september genomförs övningar i ytstrid i Hanöbukten under dagtid. Tre korvetter, ett patrullfartyg och två stödfartyg deltar. Helikoptrar från skvadronen i Kallinge deltar. Totalt omfattar övningen cirka 250 personer. Syftet med övningen är att träna besättningarna i att upptäcka, lokalisera och bekämpa andra fartyg. Läs pressmeddelande

 

Därför behöver vi ett totalförsvar i Sverige, sla.se

Åke Bonnier, biskop i Skara stift

Jag tackar för den fråga jag fick av Per Blomqvist (15 juli 2020) i ett öppet brev gällande försvaret. Frågan som han ställde till mig var vilken inställning jag har tagit i försvarsfrågan.

Försvarsfrågan är på många sätt en komplex fråga. Givetvis förespråkar jag som kristen fred och försoning och inte strid och konflikter. I ett idealsamhälle ser jag människan leva i fred, respekt och i försoning med varandra och med hela Guds skapelse, men tyvärr lever vi inte i den verkligheten än.

Därför finns behov av ett försvar. Vi behöver ett totalförsvar i Sverige för att markera och möjliggöra vår vilja till självständighet. Jag menar att det är nödvändigt för att kunna stå upp för de demokratiska ideal som har blivit grundbulten i vårt samhälle med dess strukturer. Självständighet gör det självklart möjligt att skydda våra grundlagsskyddade rättigheter som exempelvis yttrandefrihet, religionsfrihet och tryckfrihet. I detta sammanhang är alltså totalförsvaret nödvändigt för att värna den konstitutionella självständigheten och friheten. Läs artikel

 

Forsvar og folk og fisk, nordnorskdebatt.no

Bjørnar Sellevold, Andenes

[…] Den utpregede pendlingen i helgene, som skjer fra nord til sør, er sterkt medvirkende til at befolkningsnedgangen er så stor som den er. En relativt stor andel av offiserskorpset, som innehar viktige stillinger i forsvaret nordpå, er registrert i kommuner sørpå.

Vi har i lang tid sett at en større del av offiserskorpset forlater landsdelen på torsdager og fredager, og returnerer først til sine tjenestestillinger nordpå ut på mandagen. Hvilken beredskap bidrar dette til, når ledere er borte store deler av uka?

Samfunnet må kreve at forsvarsledere, på forskjellig nivå, melder flytting, og bosetter seg i respektive kommuner nordpå. Det er en forpliktelse offiserene må ta på alvor. Jeg går ut fra at den nye oppegående forsvarssjefen ser dette dilemmaet. […]

En enorm forsendelse av fisk foregår fra Nord-Norge, og kjøres på kjøl og hjul sørover/til utlandet.
Denne fisken bearbeides ikke i Nord-Norge, men bidrar til arbeidsplasser og bosetting i andre land. Er det å vente at fiskerikommunene i Nord-Norge blør.
Det er en mye mer håndfast fiskeripolitikk som praktiseres på Island.

Der fisken eksporteres ubearbeidet ut av Island, har Island straffetiltak. Det gir trekk i kvoterettighetene til å fiske,  noe som straks merkes, og forandringer går mot bearbeiding i eget land/fylke. Slik fiskeripolitikk bidrar til å skape arbeid lokalt i sitt eget land/fylke, som igjen betyr styrking av bosettingen. Läs artikel

Å kjøre på med amerikansk militærmakt i nordområdene kan bli farlig for Norge, forsvaretsforum.no

– I Russland blir Norge på mange måter sett på som USAs forlengede arm. Det er en farlig utvikling, mener NUPI-forsker Julie Wilhelmsen.

Det har vært hektisk militær aktivitet i Norges nærområder den siste tiden. Forrige uke trente norske jagerfly sammen med seks amerikanske B-52 bombefly. Deretter dukket den «hemmelige» amerikanske ubåten USS Seawolf utenfor Tromsø.

Onsdag denne uken fløy et overvåkningsfly av typen RC-135 langs norskekysten opp til Barentshavet. Flyet sirklet utenfor Kola-halvøya der den russiske nordflåten har baser for sin ubåtflåte.

– Jeg oppfatter at det har vært en økning i aktiviteten. USA har gitt tydelige signaler om at de må vil satse mer i Nord-Atlanteren. Det fører til at Norge blir stående i midten mellom USA og Russland, sier Julie Wilhelmsen, som er seniorforsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt.

– USA er vår nærmeste allierte. Norge har hatt et behov for å styrke forsvaret av eget territorium. Den raske løsningen på dette er å si ja til å bringe inn amerikansk militærmakt. På en måte er det forståelig, men det likevel en farlig utvikling, mener Wilhelmsen.

Seniorforsker Julie Wilhelmsen, NUPI

Historisk sett har Norge balansert mellom behovet for et godt naboskap og evnen til militær avskrekking mot naboen i øst. Men siden annekteringen av Krim har Norge i større grad knyttet seg opp mot Nato og deltatt i amerikansk aktivitet i nord.

– USA har en stor tro på å vise makt så nærme grensen til Russland som mulig. De tolker det slik at dersom de viser militære muskler så kommer Russland til å trekke seg unna. Men hvis man ser på uttalelser fra det russiske utenriksdepartementet eller utenriksminister Lavrov, så er ikke det tilfelle. Det samme står helt tydelig dersom man setter seg inn i de russiske militærdoktrinene, sier Wilhelmsen.[…]

Norge har på en måte gitt fra seg styringsmakten, mener Wilhelmsen.

– Man tenker at alt som er bra for USA, er bra for oss. Men slik er det ikke nødvendigvis. Norge blir på mange måter sett på som USAS forlengede arm. De siste fem årene har ikke Norge blitt sett på ikke lenger den sett på som den lille selvstendige pragmatiske naboen som man gjerne samarbeider med. Läs artikel

Dansk spionasjeskandale involverer USA-samarbeid, forsvaretsforum.no

Den pågående etterretningsskandalen i Danmark er knyttet til et hemmelig etterretningssamarbeid med USA, ifølge Danmarks Radio (DR).

Forsvaret efterretningstjeneste (FE) skal ifølge DR ha gitt den amerikanske etterretningsorganisasjonen NSA tilgang til store mengder elektroniske data. Danske myndigheter vil ikke kommentere opplysningene.

Både FE-leder Lars Findsen og hans forgjenger Thomas Ahrenkiel ble denne uken permittert fra sine stillinger. Lars Findsen, som i fem år har ledet Forsvarets etterretningstjeneste (FE), ble sammen med to andre medarbeidere fritatt fra sine oppgaver mandag. Bakgrunnen var at FE hadde fått kraftig kritikk fra et kontrollutvalg for etterretningstjenesten. […]

Forsvarsminister Trine Bramsen opplyser mandag at departementet vil innlede granskning av saken.

– Jeg ser på saken med det aller største alvor. Det er helt avgjørende at vi kan ha tillit til at vår etterretningstjeneste handler innen sitt mandat, sier Bramsen i en pressemelding. Läs artikel

Interview with Rossiya TV channel, en.kremlin.ru

Vladimir Putin answered questions from VGTRK journalist and anchor of Vesti v Subbotu (News on Saturday) programme Sergei Brilyov. […]

Lukashenko said that when it comes to the military component, we have a treaty with the Russian Federation in the framework of the Union State and the CSTO, that is, a Collective Security Treaty Organisation, and these aspects seem to be covered by that Treaty. Somewhat earlier he said you agreed to provide assistance to Minsk at his first request.

What is meant by “these aspects”?

Vladimir Putin: There is no need to hush up anything.

Indeed, the Union Treaty, that is, the Treaty on the Union State, and the Collective Security Treaty (CSTO) include articles saying that all member states of these organisations, including the Union State, which consists of two states only – Russia and Belarus, are obliged to help each other protect their sovereignty, external borders and stability. This is exactly what it says.

In this connection, we have certain obligations towards Belarus, and this is how Mr Lukashenko has formulated his question. He said that he would like us to provide assistance to him if this should become necessary. I replied that Russia would honour all its obligations.

Mr Lukashenko has asked me to create a reserve group of law enforcement personnel, and I have done this. But we have also agreed that this group would not be used unless the situation becomes uncontrollable, when extremist elements – I would like to say this once again – when the extremist elements, using political slogans as a cover, overstep the mark and start plundering the country, burning vehicles, houses, banks, trying to seize administration buildings, and so on.

During our conversation with Mr Lukashenko, we came to the conclusion that now it is not necessary, and I hope that it will never be necessary to use this reserve, which is why we are not using it.

I would like to say once again that we proceed from the belief that all the current problems in Belarus will be settled peacefully, and if any violations are permitted by either side – the state authorities and the law enforcement personnel, or the protesters – if they exceed the framework of the law, the law will respond to this accordingly. The law must be equal for everyone. But speaking objectively, I believe that the Belarusian law enforcement agencies are exercising commendable self-control despite everything. Just take a look at what is happening in some other countries. Läs intervjun

 

 

Lokalförsvarsövningar inleds runt om i landet, puolustusvoimat.fi

Armén ordnar sex lokalförsvarsövningar inom flera landskap 7-11 september. I dem deltar sammanlagt cirka 4 400 till Försvarsmaktens personal hörande, beväringar, reservister och representanter för andra myndigheter.

Övningarna utvecklar lokalförsvarets beredskap och stridsförmåga samt myndigheternas förmåga att samverka i snabbt föränderliga situationer inom hela landet. Under övningarna utvecklas därtill ledningen av de lokala trupperna samt deras utrustning. Läs pressmeddelande

Åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet vid försäljning av säkerhetskänslig verksamhet, regeringskansliet.se

Regeringen har idag fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen som gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Förslagen syftar till att förhindra försäljningar som kan skada Sveriges säkerhet.

– Vi vet att vissa främmande stater använder strategiska uppköp av skyddsvärda bolag som en strategi för att vinna säkerhetspolitiska fördelar. Genom regeringens förslag måste de som planerar att sälja den här typen av verksamhet samråda med berörd myndighet, en samrådsmyndighet som också ytterst kan besluta att överlåtelsen inte får genomföras, säger inrikesminister Mikael Damberg. Läs pressmeddelande

Hva om USA kollapser? forsvaretsforum.no

Tormod Heier, professor ved Stabsskolen

For USA knaker i sammenføyningene. Supermakten nyter riktignok godt av verdenshistoriens største forsvarsbudsjett, på over 700 milliarder dollar, noe som tilsvarer cirka 40 prosent av verdens samlede forsvarsutgifter. Det hjelper kanskje ikke så mye når den store trusselen kommer innenfra, ikke utenfra.

Det gjør den nå. Den kommer fra en befolkning som ikke har hatt reallønnsvekst på over 40 år. Fra en middelklasse som ikke har fått mer kjøpekraft siden midten av 1970-tallet. Fra et folk der anslagsvis 12 prosent av innbyggerne, eller om lag 40 millioner mennesker, lever under fattigdomsgrensen.

USA er i dag et samfunn hvor tilliten mellom folk, til landets politikere, og til de bærende demokratiske institusjonene, er i fritt fall. Vi har sett voldelige opptøyer for Black Lives Matter, væpnede militser som okkuperer delstatenes demokratiske styringsorganer og føderale agenter i sivilt som fengsler borgere på tvilsomt grunnlag. […]

Siden USA gikk til angrep på Afghanistan og Irak i 2001 og 2003, har USAs viktigste folkevalgte organ ikke lenger klart å være et demokratisk korrektiv til presidentens maktbruk, verken i Sentral-Asia, i Midtøsten eller i Afrika.[…]

Ettersom maktvakuumet fylles av amerikanske rivaler, vil de små og mellomstore statene neppe sitte stille i båten. For når interessesfærene til de regionale stormaktene utvides, blir også småstatene tvunget til å reagere. Dette bringer oss over på forhold nummer to, nemlig en re-nasjonalisering av småstatenes sikkerhets- og forsvarspolitikk. Läs artikel

EU freezes Mali training missions after military coup, dw.com

The EU has suspended its training missions in Mali following last week’s military coup in the West African country. Germany says some of the soldiers behind the armed takeover were trained in Europe.

The European Union has temporarily halted its two training missions in Mali after the army seized power in a coup, officials said Wednesday.

The missions assisting Mali’s army and police are part of international efforts to stabilize the West African country as it grapples with Islamist militants and a struggling economy. Following a meeting with EU defense ministers in Berlin, the bloc’s foreign policy chief Josep Borrell said he hoped the missions could resume ”as soon as possible.”

Malian soldiers took power on August 18 after detaining President Ibrahim Boubacar Keita and forcing his resignation. The coup led to celebration on the streets of the capital, Bamako, but Mali’s international partners voiced concern the fragile state may slide further into instability.

The EU has trained around 18,000 soldiers since its military mission (EUTM Mali) was launched in 2013, but Borrell insisted the top officers behind the coup were not among them.

”We don’t train the armies to be putschists,” he said, adding that the most prominent coup leader was trained in Russia, while others were trained in the UK and the US. However, German Defence Minister Annegret Kramp-Karrenbauer told reporters in Berlin that ”some of the leading figures of the coup d’etat have also enjoyed training in Germany and France.” Läs artikel