Den atomdrevne ubåten USS «Seawolf» gikk til overflaten utenfor Tromsø fredag forrige uke for å bytte mannskap. Samtidig omtalte den amerikanske marinen på sine nettsider at operasjonene i nordområdene og norske farvann demonstrerer ubåtstyrkens globale rekkevidde.

– Våre undersjøiske krigere er de beste i verden innen ubåtkrigføring og er utstyrt med enestående evner designet for å forbedre marinen vår og øke effektiviteten ved konkurranse eller konflikt, sier viseadmiral og sjef for ubåtstyrken, Daryl Caudle, ifølge en pressemelding. […]

Åpenheten om ubåt-besøket utenfor Tromsø kan derfor være ment som et signal til Moskva om amerikanske undervanns-kapasiteter i nordområdene, skriver analytiker og ekspert Joseph Trevithick fra nettstedet The Drive. Läs artikel

A Russian Mig-31 fighter jet intercepted a Norwegian military plane over the Barents Sea on Wednesday, forcing it further from Russia’s state border.

The incident occurred in international airspace, Moscow’s state-run TASS news agency reported, citing the National Defense Management Center.

”A MiG-31 fighter of the Northern Fleet’s air defense quick reaction alert forces was deployed to identify the air target and prevent it from violating Russia’s state border,” the statement said. ”The Russian fighter’s crew approached the aircraft at a safe distance and identified it as a Norwegian Air Force P-3C Orion maritime patrol aircraft.”

The Russian fighter jet safely returned to its home airfield after the foreign military plane moved away from Russia’s state border, the statement said. Läs artikel

[…] I den allmänna upphetsningen finns det alltid risken för incidenter. I söndags kom tydligen några ballonger in över gränsen från Litauen, och dessa jagades av attackhelikoptrar från Belarus som då tydligen också kort förvirrade sig in på litauiskt luftrum. Men klokt nog tog man det på litauisk sida med visst lugn. En diplomatisk protest avgavs, men det inskränkte sig till detta. Med all sannolikhet var det ju dessutom ett misstag i attackhelikopterns upphetsade ballongjakt.

Och jag har ett intryck av att också Nato:s s k luftpolisfunktion över de baltiska staterna i detta skede uppträtt med viss återhållsamhet. Svenska försvaret har funnit sig föranlåten att föra över vissa förband till Gotland med anledning främst av att några ryska landstigningsfartyg var på väg från Kaliningrad till de inre delarna av Finska Viken i samband med olika övningar man genomför just nu. Gotland hade också snabbt besök härom dagen av ett flygplan tillhörande de amerikanska specialförbanden. Det har inte sagts så mycket om detta, men det förefaller att vara en del av en större övning med just dessa som pågick främst i Norge med tydligen berörde även oss. I den riktningen har det också flugits med sex tunga B52-flygplan tillsammans med det norska flygvapnet. Dessa ombaserades från USA till Storbritannien för några dygn sedan, och kommer säkert att dyka upp på fler ställen.

Men jag hoppas att man är återhållsam med uppträdande i Östersjö-området i detta läge. Lukashenko skulle ingenting hellre önska sig än någonting som kunde göras till ursäkt för en än hårdare nationalistiska mobilisering mot de som kräver demokrati och frihet. Läs artikel

Ärade beskickningschefer, mina damer och herrar!

Än återstår mer än en tredjedel av 2020, men redan nu känns året väldigt långt. Vår vardag har förändrats på ett sätt och i en takt som vi inte kunde förutse i början av året. I mitt tal vid öppnandet av riksmötet i början av februari kunde jag ännu framföra en önskan om att coronaviruset inte skulle bli en pandemi.

Så blev det inte. Effekterna av coronapandemin och åtgärderna för att bekämpa den märks nu samtidigt över hela världen. Över varje kontinent, varje stat, varje individ. Det talas ofta om globala utmaningar. Det här, om något, är en sådan. […]

Men det som sagts om förändring förefaller vara vilseledande, åtminstone när det gäller den internationella politiken. Inget helt nytt kan nämligen skönjas vid horisonten. Det tycks trots allt vara så att de utvecklingstrender vi redan tidigare fått se i och med pandemin bara förstärks och accelererar. Stormaktskampen eskalerar. Det regelbaserade systemet och de institutioner och överenskommelser som det bygger på utsätts för allt större prövningar.

Jag talade med er om stormaktskampen redan för ett år sedan. Globalt sett handlar det framför allt om motsättningar mellan Förenta staterna och Kina – inom diplomati och retorik, ekonomi och teknik. Den växande spänningen mellan de två stora blir allt tydligare också för oss. Ur finländsk och europeisk synvinkel är polarisering ändå en onödigt enkel tankemodell. För oss är det dessutom särskilt angeläget hur Ryssland positionerar sig i detta läge. […]

Avsikten var stabilitets- och tillväxtpakten för euroområdet skulle fastställa gränser för skuldsättning och budgetunderskott. No bail out-principen skulle vara entydig. Man räknade inte med att Europeiska centralbanken skulle bli innehavare av medlemsländernas skuldebrev. Det var inte meningen att EU:s budget skulle finansieras med lån.

Men hur gick det egentligen? Bestämmelserna i fördragen är visserligen oförändrade, men den faktiska situationen ser mycket annorlunda ut. De centrala principerna för ekonomin har undergrävts år efter år, delvis har de försvunnit helt. Till följd av ad hoc-tolkningar, gång på gång. […]

Jag vill påpeka att om man börjar göra breda tolkningar av det man tidigare kommit överens om, så är det i allmänhet till förmån för de starkaste. Och till förfång för de svagaste. Att gå in för extensiva tolkningar är problematiskt också med tanke på hela det internationella regelbaserade systemet. Läs talet

Sverige har höjt sin militära beredskap i Östersjön och på Gotland. Försvarsministern säger att det är en signal mot Ryssland och insatschefen jämför intensiteten i Östersjön med kalla kriget. Den militära aktiviteten beskrivs som hög och under tisdagen passerade ryska landstigningsfartyg öster om Gotland i en militär övning, rapporterar Dagens Nyheter.

Händelseutvecklingen är en del av ett större spel som pågått i flera år, mellan framför allt Ryssland och Nato med USA i spetsen, menar Krister Pallin, som är forskningsledare på FOI. […]

TT: Går då inte Försvarsmakten Rysslands ärende genom att jämföra med kalla kriget?

– Det skulle man kunna tänka sig, dock har vad vår insatschef säger väldigt liten betydelse. Men det är självklart en retorik som Ryssland kan utnyttja, och om Natos militära chef skulle sagt något liknande skulle det säkert användas av ryssarna, säger Krister Pallin.

TT: Blir det inte ännu mer spänt av Försvarsmaktens signaler?

– Det är en balansgång. Tar man i för mycket riskerar man att provocera, men Sverige är en liten spelare och det spelar inte så stor roll vad vi gör. Läs artikel

Fredag 22. august ankom seks B-52 Stratofortress en flybase i Fairford England. To dager senere publiserte Forsvaret bilder av norske jagerfly som trente sammen med de amerikanske bombeflyene.

– Jeg er glad for at våre amerikanske venner velger å øve og trene i våre nærområder. Det er viktig at de kjenner norske forhold og kan operere sammen med oss dersom det skulle bli nødvendig, sier forsvarssjef Eirik Kristoffersen til forsvaret.no.

Bombeflyene fulgte en rute over Canada og Grønland før de svingte sørover og fløy over Norskehavet og Nordsjøen på vei til Fairford. Nato har også utgitt en pressemelding i forbindelse med ankomsten. Läs artikel

• Ett flygplan av typen Lockheed MC-130J Hercules, från US Air Force landade och lyfte på lördagen från Visby flygplats.
• Flygplanet har genomfört övningar i området och gjorde ett kort stopp i Visby där landningen var föranmäld, det bekräftar Magnus Lindstedt, kommunikatör inom försvarsmakten.
• Amerikansk militärflyg genomför just nu övningar i Europa och Afrika med utgångspunkt från den brittiska flygbasen Fairford. Men enligt Magnus Lindstedt har det flyg som på lördagen landade i Visby inte med den övningen att göra. Läs notisen

Forholdet mellom de to Nato-landene er i utgangspunktet anstrengt, og det er blitt ytterligere forverret i sommer.

Årsaken er at Tyrkia har igangsatt leting etter gass i et omstridt havområde der grekerne mener de har rett på eventuelle forekomster.

– Situasjonen i det østlige Middelhav er en lek med ild. Enhver gnist, uansett hvor liten, kan føre til katastrofe, sa Maas under et besøk i Aten tirsdag.

Både greske og tyrkiske marinefartøyer befinner seg i det omstridte området. Maas advarer mot en mulig militær konfrontasjon mellom de to Nato-landene.

Etter at Tyrkia gjenopptok leteboringen etter gass i Middelhavet, har landet høstet kraftige reaksjoner både fra Tyskland og Hellas.

– Flere seismiske undersøkelser på nåværende tidspunkt er feil signal, uttalte en talsmann for det tyske utenriksdepartementet 10. august. Han advarte også om at den tyrkiske aktiviteten vil kunne forverre forholdet mellom EU og Tyrkia.

Natos generalsekretær Jens Stoltenberg ba samme dag om dialog etter en samtale med Hellas’ statsminister Kyriakos Mitsotakis. Läs artikel

Russland har i utgangspunktet like sterk interesse av at Hviterusslands president Aleksandr Lukasjenko svekkes som at han holdes ved makten. Dersom stormakten skulle komme til å gripe inn på Lukasjenkos side, er det med bakgrunn i den pågående konflikten med Vesten.

Hviterussland er Russlands nærmeste allierte, og Lukasjenko var lenge en ganske lojal støttespiller for president Vladimir Putins program for å integrere statene i det tidligere sovjetområdet, militært og økonomisk. Likevel ble Hviterussland, som andre relativt nyetablerte stater i dette området, utfordret og skremt av den voksende russiske nasjonalismen som manifesterte seg med Russlands inngripen i Ukraina i 2014. […]

Gitt den vekt russiske myndigheter legger på medier og informasjon som påvirkningsvåpen i den vestlige «sivilisasjonskampen», vil vestlige mediefremstillinger bli fulgt med argusøyne. Dersom mediene fremstiller dette som en ny seiersrunde for fargerevolusjoner og vestlige demokratiske verdier, vil det oppfattes som et kamprop.

I så måte er Aftenpostens pragmatiske påminnelse onsdag om at fremveksten av demokrati i Hviterussland vil ta tid og krever institusjonsbygging, langt mer konstruktiv enn Dagbladets oppfordring samme dag om at diktatorer må bekjempes og at «målet må være at det sivile samfunnet overtar makten i landet». […]

Forskjellen på de to artiklene er at den ene er kunnskapsbasert, mens den andre er mer ideologisk. I dagens situasjon vil paradoksalt nok mindre av det sistnevnte være et bidrag til fred. Det betyr ikke at vi oppgir troen på demokrati som det beste styresettet.

Dersom Russland skulle velge å intervenere med makt i Hviterussland på Lukasjenkos side, vil det ene og alene være Russlands ansvar. Likevel er det all grunn til å forsøke å forstå hva slags utfordring Hviterussland representerer i en bred internasjonal kontekst og velge ord og politikk med omhu og til hviterussernes beste. Läs artikel