TV 2 og Forsvarets forum kunne 30. juli fortelle at den amerikanske destroyeren USS «Roosevelt» tirsdag 28. juli mottok utmerkelsen Navy Arctic Service Ribbon etter å ha seilt i over 28 dager nord for Polarsirkelen. Det burde kanskje også vært opplyst om at dette fartøyet, som utgjør en del av Natos rakettskjold, seilte inn i Barentshavet som del av en amerikansk-britisk flåteenhet i mai år. Natos rakettskjold (Ballistic Missile Defence, BMD) har vært sterkt kritisert av russerne helt siden det ble vedtatt etablert i 2009 av NATOs toppmøte. Rakettskjoldet har vært operativt siden 2016. Russerne mener at dette skjoldet forrykker den strategiske balansen mellom USA og Russland.

Da nevnte seiling i Barentshavet fant sted var det generalløytnant Rune Jacobsen, sjefen for Forsvarets operative hovedkvarter på Reitan, som minnet om at lavspenning og beroligelse vis-à-vis russerne er offisiell norsk politikk, og at forsvarsledelsen derfor avsto fra å seile sammen med den amerikansk-britiske flåtestyrken. Vår forsvarsminister valgte en kortere versjon, og sa at Forsvaret ikke kunne prioritere deltakelse. Forklaringen er nok heller det jeg har nevnt ovenfor, at både den omtalte destroyeren og ytterligere to av fartøyene i flåtegruppen, som seilte nær opp mot russernes strategisk viktige installasjoner, inngår i Natos rakettskjold. Russerne tror ikke på Natos begrunnelse for skjoldet, som er at det skal beskytte allianselandene mot langtrekkende ballistiske missiler fra ustabile regimer (som Iran). […]

Det må være helt sentralt i norske regjeringers og stortingsflertalls politikkutforming og handlinger i nordområdet å bidra til tillitsskapende tiltak og lavt spenningsnivå. Det er på høy tid å komme ut av den kalde krigens retorikk og adferdsmønster. USA er mer og mer seg selv nok, og ser Kina som sin nye og store utfordrer. Supermaktens interesser og militære disposisjoner på og omkring norsk territorium har svært lite med å beskytte norske verdier og vårt samfunns integritet å gjøre. Geopolitiske endringer er på gang, og gjør seg gjeldende også i Arktis. I fjor la USAs forsvarsdepartement frem en rapport for Kongressen hvor det ble uttrykt stor bekymring for Kinas ekspansive planer i Arktis, og særlig for økt tilstedeværelse av sjøstridskrefter, blant annet atomubåter (NTB 6. mai 2019). Läs artikel

Relasjonane mellom USA og Tyskland lar seg ikkje reparere etter fleire tiår med samanstøytar om synspunkt og idear. Troppeuttrekking er berre eit symptom. […]

Men sanninga er at denne avgjerda har vore i kjømda lenge; den har ikkje røtene sine verken i nokon slags personleg animus hos president Trump eller i USA sin styrkeomplasseringsstrategi.

Krisa vi no ser kjem frå ein større dysfunksjon i forholdet mellom USA og Tyskland som har vore til stades i fleire tiår, driven av ibuande inkompatible verdssyn og verdisystem, og den uunngåelege samanstøyten mellom US-amerikansk eksepsjonalisme og tyske ideal basert på prinsippet om europeisk suverenitet. […]

Sjølv om Tyskland stod bak USA etter terroråtaka den 11. september («9/11»), så strekte ikkje denne støtta seg så langt som til å omfatte USA si avgjerd om å invadere Irak i 2003; dei gjenstridige tyskarane fekk dåverande utanriksminister Donald Rumsfeld til å bryte ut, nedsettande, at Tyskland var ein del av «Det gamle Europa».

Gerhard Schröder, som tente som tysk kansler frå 1998 til 2005, arbeidde for nærare relasjonar med Russland, særleg på energi-feltet, noko som sette sinna i kok hos styresmaktene i USA.

Då Barack Obama vart president i 2009 trudde mange tyskarar han representerte starten på ein ny æra med betra relasjonar som kunne sameinast om sams ideal og verdiar, berre for å bli skuffa av det faktumet at problema i forholdet mellom USA og Tyskland var større enn éin mann aleine. Läs artikel

[…] Verken før eller siden Hiroshima og Nagasaki har atomvåpen vært brukt i krig.

Men Røde Kors-leder Robert Mood anslår at sjansen for at atomvåpen igjen vil bli brukt er stor. Han ber Norge slutte seg til atomvåpenavtalen.

– Røde Kors mener at det rett og slett er en forbrytelse mot menneskeverdet å tenke seg å bruke et våpen som dreper så mange uskyldige uten mål og mening, sier Mood til NTB.

Han mener at teknologiske, militære og politiske endringer gjør at det haster å øke innsatsen i arbeidet for en atomvåpenfri verden.

– Risikoen for at atomvåpen på nytt kan bli tatt i bruk øker, sier han.

Årsaken er at våpnene både er blitt mindre, lettere å bruke og at det er blitt enklere å sikte mot spesifikke mål. Samtidig er det ikke lenger kun lands øverste politiske ledere, som statsminister eller president, som sitter med atomknappen. Nå har militære ledere også mulighet til å avgjøre om de vil bruke atomvåpen mot fiendtlige mål.

– Beslutningsmyndigheten er på et lavere nivå, sier Mood. […]

Nå håper han land som Norge vil vise større engasjement i arbeidet og slutte seg til FNs atomvåpenavtale fra 2017.

– Etter mitt syn er det ingen motsetning i å være Nato-medlem og gå inn for et forbud mot atomvåpen, sier Mood, som også mener masseødeleggelsesvåpenet har utspilt sin rolle som et godt strategisk redskap i krig. Läs artikel

Over 1,600 British troops will be dispatched to the Middle East to practice an ”Iraq invasion-scale operation”, British media reported.

”The logistics war game in Jordan aims to ensure the Army can still deploy a 30,000-strong force of tanks and troops to a crisis zone anywhere in the world, despite sharp defense cuts in the past five years,” The Daily Telegraph said.

”Exercise Shamal Storm could be a dry run for one day having to send a large armored force of British troops to Eastern Europe if there was ever a Russian confrontation with NATO, sources said,” the publication wrote.

”More than 300 military vehicles are being shipped to Jordan, where logistics, medical, intelligence and bomb disposal experts will practice supporting a massive British military expedition,” the article said. Läs artikel

I dag är det 75 år sedan bomben över Hiroshima.
Nu riktar fysikprofessor Max Tegmark skarp kritik mot svenska regeringen som han anser blivit ”bästis med amerikansk militär” i frågan om kärnvapen.

– Man skäms som svensk. Sverige har helt tappat ryggraden, säger han till DN […]

Under torsdagen är det 75 år sedan den första atombomben ödelade japanska Hiroshima och dödade 130.000 bara de första dagarna. Varje år på Hiroshimadagen delar Svenska läkare mot kärnvapen ut ett anti-atombombsdiplom, som i år går till svensk-amerikanska fysikern Max Tegmark, professor vid Massachusetts Institute of Technology, MIT. […]

Tidigare utrikesminister Margot Wallström ville att Sverige skulle verka för ett förbud, men hade partiet mot sig. Efter en utredning och stor stridighet internt beslutade regeringen i fjol att inte ansluta sig till FN-konventionen mot kärnvapen.

– Svenska regeringen har blivit bästis med amerikansk militär. Det är skrämmande att se hur kärnvapenlobbyn fått så starkt fäste här. Utredningen som föranledde beslutet skulle jag ha refuserat så det bara dånade om det, om det varit en vetenskaplig artikel. Den var ounderbyggd, hade usel källhänvisning, och undvek att ta upp såväl stora intressekonflikter som huvudfrågan: ”hur Sverige skulle drabbas av att kärnvapenkrig mellan andra länder?”, säger Max Tegmark som beskriver hur han skäms när han möter frågor kring den svenska linjen internationellt. Läs artikel

Den militära spänningen mellan USA och Kina ökar – och de båda stormakterna kan ”snubbla” in i ett krig av misstag.

Ett amerikanskt stridsplan flög nyligen mindre än åtta mil från storstaden Shanghai, enligt kinesiska uppgifter.

– Det pågår en tydlig upptrappning både från USA och Kina som ökar risken för incidenter av misstag, säger Sofia Ledberg, forskare på Försvarshögskolan. […]

Ett amerikanskt stridsplan av modell Boeing P-8 Poseidon med förmåga att bekämpa ubåtar var bara 76,5 kilometer från Shanghai för en dryg vecka sedan. Detta är det närmaste något USA-plan har kommit det kinesiska fastlandet under senare år, enligt den kinesiska tankesmedjan vars engelska namn är South China Sea Strategic Situation Probing Initiative.

Samma dag för en dryg vecka sedan registrerades ett amerikanskt spaningsplan av modell Lockheed EP-3 106 kilometer från kusten, enligt samma källa. Läs artikel

För 75 år sedan släpptes bomberna över Hiroshima och Nagasaki. Resultatet blev hundratusentals döda, och än idag vårdas strålsjuka överlevare på sjukhus. De senaste åren har nedrustningsavtal brutits, och spänningen i världen ökat. ”Nio kärnvapenstater tillåts hålla hela världens befolkning i gisslan”, säger Josefin Lind, generalsekreterare på Läkare mot Kärnvapen. […]

”Kärnvapen är det mest omänskliga och urskillningslösa vapen som någonsin skapats. De bryter mot internationell rätt, orsakar allvarliga miljöskador, undergräver den nationella och globala säkerheten och avleder stora offentliga resurser från att tillgodose mänskliga behov. De måste elimineras snarast.”

Så skriver organisationen ICAN, international Campaign to Abolish Nuclear Weapon, om kärnvapen på deras hemsida. ICAN är en global kampanj som samlar hundratals organisationer världen över ett världsomspännande kärnvapenförbund. 2017 tilldelades organisationen, tillsammans med Setsuko Thurlow, Nobels fredspris för deras arbete med att lyfta de humanitära konsekvenserna av kärnvapen, samt för framtagandet av FN:s konvention om ett kärnvapenförbud. Läs artikel

Utgivarna: Vid en sökning på sajten av namnet Kissinger får man 35 träffar, vilket indikerar mannens betydelse vad gäller krig och fred. Här en av de senaste inläggen. Nedan återges en intressant sammanställning av citat från Kissinger, vilka alla bör ha intresse för vår läsekrets.

This evolving compilation of observations and policy ideas about Russia by eminent U.S. statesman Henry Kissinger was the first in Russia Matters’ “Competing Views” series, where we share prominent American thinkers’ alternative takes on U.S.-Russian relations, Russia itself and America’s policies toward the country.

Mr. Kissinger served as assistant to the president for national security affairs in 1969-1975 and as secretary of state in 1973-1977. He has been awarded the Nobel Peace Prize and the Presidential Medal of Honor. He has held various government advisory positions and is chairman of Kissinger Associates, an international consulting firm.

Mr. Kissinger—who has the ear of both President Trump and President Putin—advocates the normalization of the U.S.-Russian relationship, believing that “the goal should be to find a diplomacy to integrate Russia into a world order which leaves scope for cooperation.”

The quotes below are divided into categories similar to those in Russia Matters’ news and analysis digests, reflecting the most pertinent topic areas for U.S.-Russian relations broadly and for drivers of the two countries’ policies toward one another. Läs artikel

Slutreplik DN Debatt 29 juli

En krissituation i Norden eller i vårt närområde kommer omedelbart att påverka samtliga länder i regionen, inklusive Nato och EU. Händer det något i Baltikum eller i något av de nordiska länderna så ändras omedelbart de strategiska förhållandena och balanserna. Av den orsaken är de samarbeten som vi nu bygger så viktiga. Ytterst syftar de till att lägga grunden för möjligheten till gemensam krishantering.

Det är övningsverksamheten, interoperabiliteten, informationsutbytet och övriga förberedelser som lägger grunden till detta. Återkommande signaler om att vi gemensamt står bakom respekten för internationell lag och rätt är viktiga. Regeringen är tydlig kring vikten av våra samarbeten och dess fördjupning. Vårt syfte är att bidra till sådan stabilitet att konflikter ock kriser kan undvikas.

Vi arbetar från båda dessa perspektiv med praktiska åtgärder. Moderaterna tycks enbart vara fokuserade på Nato-medlemskap. Nato är en stor och från europeiskt perspektiv säkerhetspolitiskt stabiliserande organisation. Men den innehåller många länder med starkt skiftande perspektiv och intressen.

Det svensk-finska samarbetet med Nato sker från ett militärt alliansfritt perspektiv.Främst fokuserar det på säkerheten i norra Europa. Den nära dialogen baserar sig på tydliga nationella intressen som också tydliggörs av vårt värdlandsavtal som förbereder för stöd och hjälp i en krissituation. Läs artikel