Sommarrepris: Sveriges förhållande till Ryssland, Sven Hirdman

av

Vi återpublicerar här artikel av Sven Hirdman från 22 december 2016

***

Konflikten om den ryska gasledningen i Östersjön har återigen aktualiserat Sveriges förhållande till Ryssland.

Från 1200-talet till 1800-talet hade Sverige omväxlande krig och fred med Ryssland. Nu har vi haft fred i 207 år, sedan 1809. Spänningar har tidvis, såsom nu, uppstått under denna långa fredsperiod. Det är inte märkligt när en mindre stat som Sverige geopolitiskt tvingas leva i närheten av en stormakt som Sovjetunionen/Ryssland. Statsmän som Karl XIV Johan, Per Albin Hansson och Tage Erlander och några av deras sentida efterföljare har emellertid sett till, att dessa potentiella spänningar har kunnat hållas under kontroll och att Sverige lyckats bevara sin fred och sin militära alliansfrihet.

Läs mer

US to withdraw or relocate more troops in Germany than previously thought, dw.com

av

Defense Secretary Mark Esper has outlined proposals that foresee bringing about 6,400 troops back to the US and relocating another 5,400 within Europe. That entails reducing the presence in Germany by roughly one third. […]

In a major shift, US European Command and Special Operations Command Europe would be moved from Stuttgart in Germany to Mons, Belgium, General Tod Wolters of European Command said.

Esper said that the troop reassignments were part of a larger plan to update US strategy against Russia. ”We are following the boundary east, where our newest allies are,” the Defense Secretary said. […]

The German government has said it expects to spend 1.37% of GDP on defense in 2020.  Defense Minister Annegret Kramp-Karrenbauer recently questioned whether defense spending alone was a fair measure of NATO members’ contributions to the alliance.[…]

Bavarian Prime Minister Markus Söder criticized the US withdrawal plan, adding that it served no clear military purpose and would even weaken the NATO alliance and the US itself.

”Unfortunately, this puts a burden on the German-American relationship,” Söder said. […]

Green party opposition politician Jürgen Trittin, who sits on the foreign affairs committee in parliament, told DW he believed the real motivation was not military or defense policy: ”It’s more a part of the economic warfare Donald Trump is fighting against the European Union and especially the Germans,” Trittin alleged, calling for Germany to cancel plans to purchase new F-18 fighter jets from the US in response. Läs artikel

USA drar tillbaka tusentals soldater från Tyskland, svt.se

av
Omkring 12 000 av de totalt 34 500 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka, det meddelade USA:s försvarsminister idag. Som skäl för beslutet uppger president Donald Trump att Tyskland inte bidrar tillräckligt till försvarsalliansen Nato.

Att USA planerar att dra ned sin militära närvaro i Tyskland är känt sedan tidigare, men det är först nu försvarshögkvarteret Pentagon anger omfattningen. Av de närmare 12 000 soldaterna som ska lämna Tyskland kommer drygt hälften att återvända till USA. Övriga kommer att stationeras i andra Natoländer, som Belgien, Italien och Polen. Kvar i Tyskland blir omkring 25 000 amerikanska soldater.

Beslutet att ta hem trupp från Tyskland ligger i linje med president Trumps löften att minska USA:s militära engagemang i omvärlden. Samtidigt säger Trump att neddragningen åtminstone delvis beror på Tysklands ovilja att bidra tillräckligt till Nato ekonomiskt.

Enligt försvarsminister Mark Esper är omfördelningen tänkt att stärka Natos närvaro i Svarta havsregionen.

”Jag är säker på att alliansen stärks av detta”, säger försvarsministern enligt New York Times. Esper tillägger att de första förflyttningarna kan ske redan om några veckor. Läs artikel

Misstänkt luftrumskränkning över Finska viken, svenska.yle.fi

av

Två ryska SU-27-jaktplan misstänks ha kränkt finskt luftrum omkring klockan 14 på tisdagen, uppger Försvarsministeriet.

– Det handlar än så länge om en misstänkt kränkning, som Gränsbevakningsväsendet utreder, säger Försvarsministeriets kommunikationschef Niina Hyrsky.

Enligt Hyrsky flög de två Suhoi-planen i finskt luftrum ungefär två minuter och tog sig ungefär en halv kilometer in på finskt territorium.

Misstänkta kränkningar av Finlands territorium i luften och till sjöss sker mellan en och sex gånger per år, tillägger kommunikationschef Hyrsky. Läs artikel

Fördjupat samarbete planeras med Finland, blt.se

av

[…] Just nu pågår ett koordinerat arbete mellan den svenska och finska sidan för att ta fram ett avtalsförslag.

– Jag räknar att vi ska ha någon form av avtalsupplägg klart till hösten, säger Hultqvist.

När ett avtal finns färdigt ska det att läggas fram som en regeringsproposition i riksdagen innan det kan träda i kraft.

– Tidsplanering för proposition och ikraftträdande kommer jag att presentera i ett senare läge.

Något liknande avtal finns inte med någon annan nation tidigare. Däremot har Sverige ett värdlandsstödsavtal sedan tidigare med Nato. Såväl Finland som Sverige är alliansfria nationer. Och alliansfriheten är inget som utmanas av ett värdlandsavtal, poängterar Hultqvist.

– Det handlar inte om ett avtal om ömsesidiga försvarsförpliktelser, utan ett avtal som aktiveras i händelse att vi fattar ett beslut i respektive land att ge varandra stöd och hjälp i en speciell situation. Läs artikel

 

”Värdlandsstödsavtal med Finland planeras”, dn.se

av
Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Sveriges försvarssamarbeten med andra länder är avgörande för försvaret av vårt land. En skarp situation någonstans i Östersjöregionen påverkar alla länder i området. Därför måste vi redan i fredstid skapa möjlighet att agera gemensamt om freden utmanas. Samarbetena har vuxit fram för att skapa förutsättningar för att kunna gemensamt agera i kris eller krig. […]

Samarbetet med Finland är det mest långtgående och omfattar i dag även operativ planering för gemensamt agerande i krig. Det är strategiskt viktigt och handlar om att bygga både militär förmåga och operativt djup vilket är till fördel för båda länderna. Nu stärker vi det samarbetet ytterligare genom att förbereda en ny lagstiftning som ger förutsättningar för att snabbare kunna ge och ta hjälp i en kris, ett avtal om värdlandsstöd mellan Sverige och Finland. Värdlandsstöd innebär att finska och svenska förband ska kunna verka och lösa sina uppgifter på respektive lands territorium. I praktiken omfattar det både militärt och civilt stöd och kräver noggranna administrativa och praktiska förberedelser. […]

Den militära alliansfrihetenär den självklara grunden för de samarbeten Sverige bedriver. Men att inte vara medlem i någon militär allians är inte detsamma som att inte samverka med andra eller att inte ha djupa och långtgående militära relationer. Ytterst är det så att förmågan att samverka med andra är en viktig del i arbetet med att bygga de säkerhetspolitiska trösklar och balanser som är nödvändiga i vår tid. Läs artikel

Finnmark versus Lofoten, nye-troms.no

av
Morten Kasbergsen, redaksjonssjef

Forsker Ina Holst-Pedersen Kvam ved Sjøkrigsskolen advarte nylig mot at Finnmark sannsynligvis har mistet sin strategiske betydning. Hun peker på Lofoten som et nytt militært brennpunkt i nord, og mener Norge og Nato planlegger for feil scenario i en eventuell konflikt med Russland. Forskeren framhever at det ikke lenger er nødvendig for Russland å okkupere Finnmark for å sikre sine interesser i en storkrig. Det er nok at russerne bruker sine langtrekkende våpensystemer for å kontrollere Finnmark. «Dersom Russland setter i land sine langtrekkende missilsystemer i Lofoten, vil de kontrollere store deler av Nord-Norge og havområder enda lenger vest. I tillegg vil Hærens styrker i Troms og Finnmark bli isolert fra resten av Norge», sier Kvam til NRK. […]

Invasjonsforsvaret fra den kalde krigen er borte, og med det de fleste små offensive krigsskipene og de mange kystfortene og minefeltene som forsvarte innseilingene til landsdelens viktigste havnebyer. Til og med Sjøheimevernet, som hadde overvåking og kontroll av vår lange kyst som sin spesialitet, ble vedtatt nedlagt av Stortinget i 2017. Kystjegerkommandoen i Harstad holdt også på å gå med i dragsuget, men ble heldigvis videreført. Med sine Hellfire-missiler er kystjegerne sannsynligvis de som vil gå i front for å bekjempe en eventuell russisk landgang i Lofoten. Nå skal det sies at det ikke er noen overhengende fare for et russisk angrep på Norge, men ingen kan spå framtida. Vårt lille land er bare en liten brikke i spillet mellom stormaktene. Derfor kan ingenting utelukkes. Utenkelige ting har skjedd før, og vil skje igjen. Läs ledaren

An Alliance for Democracies: With the US or for the US?, egmontinstitute.be

av
Sven Biscop, lecturerer at Ghent University

US Secretary of State Mike Pompeo has called for an “a new grouping of like-minded nations, a new alliance of democracies” against China. The US has raised this idea before: in 2003, when it could not get its way from the UN Security Council, as an alternative format that could legitimise the invasion of Iraq. […]

Just like in the Cold War, Europe would be a secondary actor to the US, but now in a secondary theatre, for the main act would now play out in Asia rather than in Europe. European and American interests greatly overlap, but they are not identical. The EU cannot trust the US to take care of Europe’s economic interests. More fundamentally, since the US wants to remain the undisputed number one, for Washington the rise of China is a problem per se. Not so for the EU: if, and only if, China respects the basic rules of the world order, Europe can live with the fact that China is a great power again. An “alliance of democracies”, therefore, would not really be an alliance with the US – it would be an alliance for the US, to further the American interest, to which the interests of its allies would inevitably end up being subordinated. If the US really cares about bringing its allies on board, it should more sincerely consult them in the existing frameworks, such as NATO, rather than imposing its agenda. Washington should work with key players such as the EU, and build a common agenda, rather than using tariffs to try and force it into line. Läs artikel

Skall vi föra USA:s krig i Arktis?

av
Utgivarna

Expressen (23/7) kunde meddela att Sverige befinner sig i samtal med USA om att utöka militärövningarna runt Arktis. Detta för att kunna möta den ryska upprustningen i området.

Försvarsminister Peter Hultqvist berättade för tidningen, att han dagen innan suttit i samtal med det amerikanska flygvapnet. Anledningen var att stormakten västerut vill utveckla samarbetet med allierade stater runt Arktis, vilket bland annat innefattar samtliga nordiska länder. Hultqvist sade att bakgrunden är den ryska upprustningen i Arktisområdet. ”Vi har under lång tid kunnat följa den ryska uppbyggnaden i det området”, sade Hultqvist på pressträffen.

Läs mer

The Sahel programme, clingendael.org

av

Many states in the greater Sahel region, such as Mali, Niger and Libya, fail to deliver essential public goods and services to substantial parts of their populations. Individuals therefore often look outside of the state for their security and survival. In this sense, joining armed (Islamist) organisations or criminal groups, illicit cross-border trading (including human smuggling), migration, and the use of customary law structures all serve a similar purpose: they foresee in people’s direct needs. This research programme focuses on how development and stabilisation programmes could contribute to a situation in which

a) exclusionary and/or ineffective governance structures are opened up and strengthened so that larger parts of the population have access to the goods and services that the state is formally expected to supply;

b) the ability of criminal and/or armed (extremist) groups to provide alternative goods and services is weakened; while

c) ensuring that the inevitable conflict that will ensue over the alteration of this status quo can be resolved in as non-violent a manner as possible. Läs programmet

Den kalejdoskopiske Meinander

av
Anders Björnsson

Lagom till sin 60-årsdag i maj gav Helsingforsprofessorn Henrik Meinander ut en samling historiografiska essäer, Kalejdoskopet. Studier i Finlands historia (Schildts & Söderströms, 345 s.). Meinander får sägas vara sitt lands ledande modernhistoriker, och det är han som mer än någon annan genom flera magistrala arbeten har präglat bilden av Finlands 1900-tal. Han kallar seklet ”det långa 1900-talet”, i en implicit polemik med den brittiske historikern Eric J. Hobsbawms tes om ”det korta 1900-talet” (1917–1991). För Finlands och även för Sveriges del sträcker sig det långa seklet, enligt Meinander, från 1890 ungefär, då elektrifieringen sätter fart på ett antal dynamiska utvecklingsblock i bägge länderna, fram till 2010-talet, när digitaliseringen har kommit att styra eller understödja praktiskt taget all samhällelig verksamhet.

Läs mer

Writer who caught the reality of war, thecritic.co.uk

av

From August 1941 until 1945, Vasily Grossman was a correspondent for Red Star, a daily military newspaper as important during those years as Pravda and Izvestia, the official newspapers of the Communist Party and the Supreme Soviet. Many of the best writers of the time wrote for Red Star and it was read by both soldiers and civilians.

According to David Ortenberg, its chief editor, Grossman’s 12 long articles about the Battle of Stalingrad not only won him personal acclaim but also helped to make Red Star itself more popular. Red Army soldiers saw Grossman as one of them — someone who chose to share their lives rather than merely to praise Stalin’s military strategy from the safety of an army headquarters far from the front line.

Grossman’s articles remain of interest for two reasons. First, they provide the basis for several sections of Stalingrad, the great novel that is the prequel to Life and Fate. Second, they are a model of vivid, thoughtful and truthful journalism. I am not aware of any English-language equivalent to them. Läs artikel