”Ofullkomlig, oersättlig” lyder rubriken i Neues Deutschland 27 juni, där professorn emeritus i folkrätt Norman Paech bringar sin hyllning till Förenta nationerna som fyller 75 år i år.

FN-stadgan undertecknades i San Francisco den 26 juni 1945 – av de fyra stormakterna, Förenta staterna, Sovjetunionen, Folkrepubliken Kina och England och de stater som ingått i anti-Hitler-koalitionen, totalt 50 länder.

Att det kunde ske så kort efter det stora kriget var bara möjligt för att USA:s president Franklin D. Roosevelt och den brittiska premiärministern Winston Churchill hade träffats i Newfoundland redan 1941 för att diskutera en ny fredsordning för tiden efter det kommande nazityska nederlag som blev allt tydligare. Nationernas Förbund, NF, hade redan länge varit politiskt dött, men fanns fortfarande kvar formellt – Churchill såg det som en förebild för en ny, effektiv fredsorganisation, trots dess uppenbara misslyckande. Läs artikel

Kinesiska trupper har setts börja riva installationer i den dalgång i Ladakhregionen i Himalaya där en dödlig strid rasade med indiska soldater i juni.

India’s defense ministry Thursday signed off on the purchase of 33 Russian fighter jets and upgrades to 59 others. Worth $2.4 billion, the deal came amid rising tensions with nuclear-armed neighbor China.

The purchase of 21 MiG-29 and 12 SU-30 MKI, as well as upgrades to 59 existing MiG-29s, was to “augment” the Indian Air Force’s combat squadrons, the ministry of defense said. New and additional missile systems to be manufactured in India were also commissioned for all three branches of the military.

The beefing up of New Delhi’s defense capabilities was taken due to “the need to strengthen the armed forces to protect our borders and Prime Minister Narendra Modi‘s call for “self-reliant India,” the ministry added in a statement.

The announcement followed Modi’s phone call with his Russian counterpart Vladimir Putin, where he “warmly congratulated” the president after a nationwide vote on constitutional reforms that could allow him to extend his rule until 2026. Läs artikel

Two American aircraft carriers sailed to the South China Sea on Saturday for what Navy officials described as a freedom-of-navigation operation while China’s military conducts exercises nearby.

The carriers — the Ronald Reagan and the Nimitz — deployed “in support of a free and open Indo-Pacific,” according to a statement by the Navy’s Seventh Fleet. It said that the ships, which were accompanied by warships and aircraft, were conducting exercises to improve air defense and long-range missile strikes in “a rapidly evolving area of operations.”[…]

The Chinese government had no immediate public reaction to the announcement about the two American carriers, but Beijing is most unlikely to buy the idea that the move was just a coincidence. A smaller U.S. Navy operation in the South China Sea over recent days had already drawn ire from China.

“This provocative conduct by the United States gravely violates the relevant international laws and rules, and seriously violates Chinese sovereignty and security interests,” Senior Col. Li Huamin, a spokesman of the Chinese military Southern Theater Command, said after the U.S.S. Gabrielle Giffords, a littoral combat ship, conducted operations last week in the South China Sea, according to Global Times, a Beijing newspaper. “This is deliberately increasing security risks in the region and could very easily spark an unforeseen incident.” Läs artikel

Minst 30 människor har dödats i nya attacker mot avlägset belägna byar i Mali.
En talesperson för en av byarna är besviken på arméns oförmåga att skydda befolkningen – samtidigt som militären säger sig ha utsatts för ett dödligt bakhåll i samband med händelsen. […]

Uniformerade män i pick up-fordon dök upp i fyra byar som i huvudsak befolkas av den etniska gruppen dogon, säger en lokal tjänsteman under löfte om anonymitet. Attackerna i Bankass-området på onsdagen krävde ”minst 30 döda, däribland kvinnor, barn, åldringar (och) många saknas”, säger tjänstemannen som tillägger att mycket egendom också förstördes eller skadades. […]

Landet plågas av extrema jihadistgrupper och kriminella gäng – men i år har också det etniskt grundade våldet mellan olika folkgrupper ökat.

Ofta rör det sig om stridigheter mellan dogon och folkgruppen fulani. Miliser som formats för självförsvar har mer och mer övergått till offensiva attacker. Läs artikel

Det svenska försvaret genomgår just nu ett omfattande förändringsarbete, bland annat för att öka krigsförbandens stridsförmåga. Efter signaler om att arbetet inte går som planerat granskar Riksrevisionen hur regeringen och Försvarsmakten arbetar med utvecklingen av arméstridskrafternas operativa förmåga. […]

– Arméstridskrafternas operativa förmåga är central för Sveriges försvar. Nu granskar vi hur regeringen och Försvarsmakten arbetar för att leva upp till riksdagens beslut, säger riksrevisor Helena Lindberg. […]

Riksdagen godkände att det militära försvarets mål bland annat skulle vara att förebygga och hantera konflikter och krig samt att skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning. Om det krävs ska Sverige även kunna försvara sig mot incidenter och väpnade angrepp. Beslutet innebar också att ett antal arméförband skulle skapas. Arméstridskrafterna bedöms ännu inte ha utvecklats så som riksdagen beslutade. Läs pressmeddelande

Beväringarnas försvarsvilja och tillfredsställelse med tjänstgöringstiden är på den bästa nivån någonsin, specialarrangemangen på grund av coronaepidemin till trots, framgår av slutenkäten för de beväringar som hemförlovades i juni 2020.

Beväringarnas betyg över försvarsviljan jämte tillfredsställelsen med tjänstgöringen hos de beväringar som hemförlovades låg nivån 4,3 – på en skala från 1-5 (för ett år sedan 4,2). Chefer prisas också för sin verksamhet, eftersom de bästa betygen i beväringarnas slutenkät är ”Betyg över stampersonalen” på 4,4 (4,3 för ett år sedan), ”betyg över officersaspiranter” 4.2 (4.2) och ”betyg för gruppchefer” 4,0 (3,9).

– Resultaten visar, att även om vi i år, på grund av coronapandemin varit tvungna att ta till exceptionella åtgärder jämfört med förut, är beväringarnas försvarsvilja, vi-anda och tjänstgöringsmotivation, trots långa perioder i tjänstgöring utan permission,  på en mycket hög nivå”. Beväringarna har visat förmåga att anpassa sig till förändringarna och berömvärt skött sin tjänstgöring undantagsläget till trots, konstaterar överstelöjtnant Ari Lehmuslehti från generalstabens utbildningsavdelning. Läs pressmeddelande

Finland kommer att tillsätta en militär enhet i högsta beredskap som en del av det tyskledda beredskapsskiftet för Europeiska unionens stridsgrupp (EUBG) från den 1 juli till den 31 december 2020.

Den högberedskapsavdelning som inrättats av Finland omfattar ett bepansrat spaningsteam, som består av minidrönare, stabsofficerare och ett nationellt stödelement. Den totala styrkan i gruppen är 80 soldater och består huvudsakligen av reservister. Den beredskapsperiod som inleds i juli förpliktar EUBG-avdelningen att snabbt vara redo. Att vara i hög beredskap innebär att materialet och fordonen i uppsättningen är klara för transport och personal finns tillgängliga.

Förutom Tyskland och Finland deltar stridsgruppen i Nederländerna, Irland, Österrike, Kroatien, Lettland, Sverige och Tjeckien. Den totala styrkan i stridsgruppen är cirka 4 100 soldater.

Utbildningen av den finska huvudstyrkan inleddes i januari vid Björneborgs brigad i Säkylä. Träningsfasen varade fram till slutet av april. En ersättande övning istället för den på grund av coronaviruset inställda övningen European Challenge 2020, hölls 13 mars– 1 april 2020. Prestationsbedömningen av denna uppsättning har dragit nytta av Natos bedömningskriterier på NEL1-nivå.

Finland har tidigare deltagit i EU:s stridsgrupper, och erfarenheterna från tidigare beredskapsförskjutningar är positiva. Även om de europeiska stridsgrupperna hittills inte har använts för insatser är betydelsen av EU:s stridsgrupper viktig för att utveckla och upprätthålla Finlands krishanteringskapacitet och försvarsmaktens kapacitet. Läs pressmeddelande

Russia’s 70-warship Ocean Shield exercise in the Baltic Sea last year has signaled Moscow’s intention to posture as an hegemonic force in the Arctic both militarily and economically, two international security experts said at a Center for Strategic and International Studies (CSIS) online forum on June 30.

“The complexity of exercises has expanded significantly over the last twelve years” as Moscow has pushed conventional and nuclear military modernization programs forward to assert its dominance regionally, Katarzyna Zysk, head of the Centre for Security Policy at Norway’s Institute of Defence Studies, said.

The exercises often involve joint land, air, and naval forces in combined operations, “making it less predictable” to NATO strategists in forecasting the short and long-term goals of the Russian military.

“Russian military force in the Arctic is not necessarily going to stay in the Arctic,” she added.

Heather Conley, director of CSIS’ Europe program, outlined his pessimistic outlook saying that the US and NATO “just can’t seem to get it right” when it comes to Arctic security. Läs artikel

For bare litt over fem år siden så tilværelsen lys ut for Burkina Faso. Landet, som fram til 1984 var kjent som Øvre Volta, var et yndet reisemål for velstående europeere.

I dag er det i ferd med å bukke under. Et jihadistopprør i nabolandet Mali har feid inn over grensen, og det har også nådd Niger og truer landene lenger sør. Over 1.650 sivile og soldater er drept siden 2015, ifølge den lokale observatørgruppen ODDH, men noen mener tallet er betydelig større.

Nesten en million mennesker er drevet på flukt, og ingen deler av landet regnes som trygge i vestlige regjeringers reiseråd. Landet er ett av de fattigste i verden, og arrene etter volden er mange. […]

– Vi er overbevist om at en seier i Sahel er mulig. Vi er i ferd med å finne veien, takket være innsatsen de siste seks månedene, sa en optimistisk Macron. Men jihadistene har fortsatt med nesten daglige angrep. […]

– Tomrommet er fylt av vold mellom ulike folkegrupper, sier forsker Savadogo. Han viser til sammenstøt mellom mossiene, landets største folkegruppe, og fulaniene, en etnisk gruppe som tradisjonelt var gjetere og som beskyldes for å stå i ledtog med jihadistene. Konflikten mellom gruppene er blitt en ond sirkel, sier Savadogo.

– Mossienes overgrep som hevn for de væpnede terroristenes handlinger, har drevet unge fulanier til å slutte seg til jihadistene. De har ikke noe valg dersom de ønsker å overleve, men de gjør det også for å ta hevn, sier han. Läs artikel

Läs även kommentar här på sajten om det svenska deltagandet i den nya franskledda styrkan i Sahel.