Germany’s foreign minister said relations with Washington won’t be boosted by Donald Trump leaving office. The US president has sunk transatlantic ties, most recently over defense spending and the Nord Stream 2 pipeline.

According to German Foreign Minister Heiko Maas, current tensions between Germany and the United States wouldn’t be resolved by US President Donald Trump failing to win reelection.

”Everyone who thinks everything in the trans-Atlantic partnership will be as it once was with a Democratic president underestimates the structural changes,” Maas said in an interview the German press agency DPA published on Sunday. ”The trans-Atlantic relations are extraordinarily important, they remain important, and we are working to ensure they have a future,” Maas continued. ”But with the way they are now, they are no longer fulfilling the demands both sides have for them.” Läs artikel

German Chancellor Angela Merkel has warned of the dangers of protectionism as a response to the economic shock caused by the coronavirus.

Speaking to several European newspapers, Merkel contrasted coordinated international action to tackle the fallout from the 2008 financial crisis with responses across the world to the pandemic.

”After the 2008 financial crisis, multilateralism was the order of the day. That was when the G20 started meeting at the level of heads of state or government, and the countries gave a very unified response. That is not the case today,” Merkel said.

”These days, we have to do all we can to stop ourselves collapsing into protectionism. If Europe wants to be heard, then it needs to set a good example.”[…]

On foreign policy, Merkel said, the EU would have to become more resilient, given China’s rise to become a global player, making the country both a partner and a competitor for Europe.

”The example of China shows that even an undemocratic state can be economically successful, which is a major challenge for our liberal democracies,” she said in the interview with reporters from Britain’s the Guardian, Germany’s Süddeutsche Zeitung, France’s Le Monde, Spain’s La Vanguardia, Italy’s La Stampa and Poland’s Polityka. Läs artikel

Den 04MAJ2020 meddelade den amerikanska marinen att tre jagare ur klassen Arleigh Burke samt ett understödsfartyg och en brittisk fregatt hade påbörjat maritim övningsverksamhet i Barents hav, därutöver förefaller även en atomubåt deltagit i övningen. Detta utgjorde det första tillfället sedan mitten av 1980-talet dylik övningsverksamhet genomförts av USA i det aktuella området. Enligt den amerikanska marinen hade de meddelat det ryska försvarsministeriet den 01MAJ2020 om den kommande övningsverksamheten. Den 08MAJ2020 meddelade den amerikanska marinen att den maritima styrkan hade lämnat Barents hav efter 7 dygns övningsverksamhet. Enligt den amerikanska marinen utgör de tre amerikanska jagarna en del i NATO integrerade luftförsvarsstruktur samt sjösäkerhet i Afrika och Europa.

Måndagen den 01JUN2020 meddelade den ryska generalstaben att de ansåg den genomförda amerikanska övningen i Barents hav som en provokativ handling, trots USA hade meddelat att dess örlogsfartyg skulle öva i Barents hav om än med kort varsel. Enligt Ryssland utgjorde den maritima styrkan från USA ryggraden i dess maritima antimissilförsvars komponent i Europa. Enligt den ryska generalstaben skulle även den ryska norra marinens agerande förhindrat incidenter men även påvisat en vilja att försvara Rysslands intressen i Arktis.^[…]

Avslutningsvis, de senaste årens händelseutvecklingar i och kring Nordkalotten men även agerande inom det s.k. bastion området av, dels Ryssland, dels Västliga länder bör särskilt beaktas framförallt ur perspektivet med den stora risken för s.k. horisontal eskalation. Det vill säga, inträffar en väpnad konflikt mellan Ryssland och ett NATO land får det ses som sannolikt att Finland, Norge och Sverige kommer bli indragen i den maa. dess geografiska placering. Således de senaste årens ageranden och utvecklingar, skulle kunna sammanfattas med att det nu pågår en kamp kring det s.k. bastion området mellan Ryssland och ett flertal Västliga länder. Läs artikel

[…] Stormakterna har på senare tid uppvisat flagranta avsteg från regler för internationellt umgänge i syfte att utöva påtryckningar på mindre länder.

Exempelvis bedrev statliga medier i Kina under 2018 en kampanj för att få medborgarna att sluta köpa sydkoreanska varor med anledning av att Sydkorea var på väg att upplåta mark till amerikanska missilförsvarsanläggningar. Kampanjen blev så framgångsrik att den stora sydkoreanska varuhuskedjan Lotte tvingades att sälja sina tillgångar i Kina.

USA har infört sanktioner mot företag i Europa, som deltar i Nord Stream 2-projektet om en ny gasledning under Östersjön från Ryssland till Tyskland. Det ledde bl a till att ett schweiziskt företag, som hade en nyckelroll, drog sig ur projektet. Det har dock drivits vidare av Ryssland med egna resurser, vilket har lett till att det nu ligger ett lagförslag på den amerikanska senatens bord om ytterligare och strängare sanktioner, som skall drabba även företag i Europa som bara indirekt bidrar till projektets genomförande. Svenska företag kan komma att beröras. Tendensen är tydlig; Både Kina och USA uppvisar en växande” exceptionalism”, d v s tendens att brutalt sätta sina egna intressen över regler för internationellt umgänge.^[3] Inte ens allierade går säkra. […]

USA tillämpar sanktioner mot ett växande antal länder, även bland ”vänner och allierade”, som samarbetar med motståndare. Det medges inte någon ”neutralitet”, som kan skydda mot skadeverkningar, och det lönar sig inte att begära hjälp från EU eller NATO. Läs artikel

USA viser stadig mer oppmerksomhet mot nordområdene. Det synes blant annet gjennom økt maritim tilstedeværelse i norske nærområder.

USAs «Second Fleet» med ansvar for Nord-Atlanteren er reaktivert og amerikanske hangar- og krigsskip har ved flere anledninger seilt lenger nord enn de har gjort siden 1980-tallet. Nylig utførte amerikanske og britiske skip maritime sikkerhetsoperasjoner i Barentshavet.

Øystein Tunsjø, professor ved Institutt for forsvarsstudier (IFS) ved Forsvarets høgskole, bemerker overfor High North News at amerikanerne og britene i mai øvde sammen i Barentshavet, uten at norske styrker var en del av øvelsen.  […]

– Kan økt amerikansk aktivitet i norske nærområder forstås i lys av et «tomrom» som Norge etterlater seg i nord?

– Det er et tomrom der, men jeg tror ikke det er det som driver amerikanerne til nordområdene i utgangspunktet. Denne utviklingen må i større grad sees i lys av en tilspisning i forholdet mellom USA og Russland, av situasjonen i Arktis og økt oppmerksomhet om utviklingen i nord, forklarer Tunsjø. […]

– Økningen i russisk og amerikansk aktivitet i norske havområder bør analyseres på bakgrunn av en retur til stormaktrivalisering i norske nærområder, og områdets strategiske rolle i både NATO og Russlands respektive krigsplaner. Økt nærvær skyldes stormaktenes egeninteresser, skriver forsker ved Forsvarets Høgskole Sjøkrigsskolen, Ina Holst-Pedersen Kvam i en e-post til High North News.[…]

Tunsjø mener langtidsplanen for Forsvaret slik den er lagt opp nå bidrar til at Norge gjør seg mer avhengig av allierte og får mindre kapasiteter til å ivareta sin egen sikkerhet og hevde sine interesser i Norges nærområder.

– Når USA og Storbritannia gjør denne jobben skaper det imidlertid mer spenning fordi russerne misliker at amerikanerne øver, særlig sammen med britene, i Barentshavet og Nord-Atlanteren. Jeg tror de gjerne skulle sett at Norge i større grad tok på seg oppgaven, men det er begrenset hva Norge har av maritime kapasiteter å bidra med. Det er hele signalet Stortinget gir, når de sender langtidsplanen for Forsvaret (LTP) i retur til regjeringen, påpeker han. Läs artikel

The United Nations Security Council is expected next week to renew the mandate of its peacekeeping mission in Mali, MINUSMA.

Often dubbed the UN’s most ”dangerous mission”, MINUSMA will enter its eighth year at the centre of a multilayered and complicated conflict that has spread across the Sahel, a semi-arid region directly south of the Sahara desert in northwestern and central Africa. Its challenges are myriad: a volatile environment that often proves deadly for UN forces, restricts peace-building initiatives and keeps the mission on a defensive footing; an inconsistent Malian ruling class; and a shifting and complex crisis that has exploded in the centre of the country that lacks an adequate framework for resolution. […]

The mission has become ”life support” for a Malian state teetering on the edge, providing critical infrastructure, in particular air transportation, for a government that has largely retreated from large swaths of the country, said Judd Devermont, director of the Africa Program at the Center for Strategic and International Studies.

”I think that without MINUSMA, for as dire and desperate as the situation in Mali is, it would slide even further down into instability, unrest and un-governability,” he said.

”The most generous thing we can say about MINUSMA is that it slows Mali’s slide … But Mali continues to devolve and worsen despite MINUSMA’s presence.” […]

MINUSMA’s most recent renewal signifies a temporary truce between the United States and France, both permanent UNSC members and veto-power holders, analysts say.   The US, citing the security deterioration in recent years, has repeatedly called for a ”major drawdown” in the mission and that it be repurposed with the sole aim of protecting civilians. Meanwhile, France, which has taken the most active military role of any foreign power in its former colony since its 2013 intervention, sees MINUSMA as an essential component of a broad coalition of forces currently attempting to root out armed groups.     Läs artikel

Läs även kommentar till svenska insatsen i Mali som tidigare publicerats på den här sajten..

Det som började med ett till synes begränsat uppror i norra Mali, och en statskupp 2012, har sträckts ut till ett konfliktområde som spänner över flera grannländer och en myriad av terroristgrupper, rebellrörelser, självförsvarsgrupper och lösa banditgäng. Det senaste landet att drabbas hårt är Burkina Faso där attackerna ökade lavinartat i fjol, främst i landets norra och östra delar. Jihadisternas utbredning är också illavarslande för västafrikanska kustnationer som Ghana, Elfenbenskusten, Benin och Togo, varnar fredsorganisationen och tankesmedjan International Crisis Group. […]

Det finns flera likheter mellan norra Mali och de områden som senare dragits in i konflikten. I botten ligger ofta ekonomiskt eftersatta lokalsamhällen som känner sig marginaliserade av centralmakten. Klimatförändringar och jordförstöring har försämrat förutsättningarna i en region som sedan länge präglats av motsättningar mellan olika folkgrupper vad gäller landrättigheter, betesmarker och vattentillgång. Läs artikel

Den 12 juni läser jag professor Anders Björnssons inlägg på den mycket sakliga sajten alliansfriheten.se att han på nätet har sökt efter slagordet ”fredlig samlevnad” och fick som första post följande:

”Att leva tillsammans i fred handlar om att acceptera skillnader och att ha förmågan att lyssna, erkänna, respektera och uppskatta andra samt leva på ett fredligt sätt. Den 16:e maj förklarade FN:s generalförsamling som den Internationella dagen för fredlig samlevnad som ett medel för att regelbundet mobilisera det internationella samfundets ansträngningar. Dagen syftar till att upprätthålla önskan om att leva och agera tillsammans, förenade i mångfald, att bygga en hållbar värld av fred, solidaritet och harmoni.”

Dagen efter, den 13 juni, läser jag i SLA på ledarsidan Agnes Karnatz ledare med rubriken: ”Våga visa försvarsintresse.” Min första tanke blir: Vågar inte medborgarna visa försvarsintresse? Förmodligen inte. Varför? Därför att vi har en försvarsminister Peter Hultqvist som sprider dels hat mot ett av våra största partier (Aftonbladet 3/12-19 med flera), dels hat och hot mot vår stora granne i öster, Ryssland.

Hultqvist framstår som krigsminister som inrättat värdlandsavtal och tillåter övning av anfallskrig på vårt markterritorium med stridskrafter från USA och Nato. Läs artikel

The first ships that will participate in NATO’s 2020 Dynamic Mongoose exercises have arrived in Iceland today, and the rest will arrive tomorrow. In addition to Iceland, six NATO member states will be participating in the exercises: the United States, the United Kingdom, France, Canada, Norway, and Germany. They are contributing five submarines, five warships, and five submarine search aircraft to the exercise.

The purpose of the Dynamic Mongoose operation is to “exercise submarine warfare and ASW (Anti-submarine Warfare) war-fighting for submarines, ASW surface units and maritime patrol aircrafts in order to conduct sea control or sea denial related naval tasks in preparation for future collective defence and crisis response operations,” according to NATO. Läs artikel