Remarks by NATO Secretary General Jens Stoltenberg at the Brussels Forum, nato.int

av

Markus Preiss [Moderator] [Brussels Bureau Chief, ARD]:  a warm welcome again to Secretary General Jens Stoltenberg, a Brussels Forum regular.

Since the last Forum, a lot of things happened in NATO. We saw the withdrawal of US troops from Syria. We saw the announcement of the withdrawal of troops from Germany. We saw the interview by Emmanuel Macron, calling NATO ‘brain dead’. And today, the release of the book by a former US National Security Advisor, John Bolton, which touches a lot of questions, really, on questions related to NATO.

Stoltenberg: My message to President Trump has been, and was in that conversation, and also when the defence ministers met in Brussels, or met virtually, last week, is that US presence in Europe is good for NATO, it’s good for Europe, but it’s also good for the United States. Peace and stability in Europe is adding to the security of the United States. And we also have to remember that Europe, the US presence in Europe, is also about not only protecting Europe, but also projecting power of the United States beyond Europe, into the Middle East, into Africa. The Sixth Fleet has its bases . . . their base in Naples, in Italy. The US Africa Command, it’s not in Africa, it’s in Stuttgart in Germany. And we know that Ramstein and all these other bases in Europe, in Germany, they are important for the United States. Läs  intervjun

Vårändringsbudget 2020: Bemyndigande om försäljning av ubåtar, data.riksdagen.se

av

[ …] Vidare har den polska regeringen begärt en offert på två svenska ubåtar av Södermanlandsklass. Regeringen anför att en försäljning skulle vara säkerhetspolitiskt betydelsefullt för Östersjöregionen, och exporten skulle  bidra till att behålla och utveckla Sveriges kompetens inom undervattensområdet. En av de aktuella ubåtarna togs ur drift 2011 och den andra är planerad att vara i drift t.o.m. 2021. En försäljning skulle enligt regeringen inte innebära en tidigareläggning av avvecklingen av den senare ubåten. Enligt regeringen kan den svenska staten komma att bli avtalspart, alternativt att staten säljer ubåtarna till industrin, som då blir avtalspart.

Av 8 kap. 6 § budgetlagen framgår att regeringen får besluta om överlåtelse av lös egendom om egendomen inte längre behövs för statens verksamhet eller har blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel. Eftersom en av ubåtarna fortfarande behövs för statens verksamhet krävs riksdagens godkännande. Enligt regeringen förutsätter försäljningen att ubåtarna modifieras, vilket skulle kunna innebära ett ekonomiskt åtagande för staten. En försäljning ska genomföras affärsmässigt, vilket ska garantera att staten minst får täckning för samtliga kostnader som iståndsättande av ubåtarna, utbildning av personal och annat stöd från svensk sida medför. Ett bindande anbud och utförsel ur Sverige av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel kommer att kräva tillstånd av Inspektionen för strategiska produkter. Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av de två ubåtarna med syftet att ubåtarna ska ägas av Polen. Läs skatteutskottets yttrande , sid 93

Den glemte krigshelten, forsvaretsforum.no

av

Rundt 25 prosent av de som deltok i motstandskampen for Norge under 2. verdenskrig var kvinner, skriver forfatter: Men stort sett bare menn får æren.

– Kvinnene er de glemte krigsheltene, sier Britt Tove Berg Brestrup, forfatter og pensjonert oberst.

«Usynlig i krig og fred», har Britt Tove Berg Brestrup kalt boken om Solveig Lystad som deltok i det norske motstandsarbeidet.

– Hun hadde en introvert personlighet som egnet seg perfekt for jobben som operatør, hun holdt seg i bakgrunnen og ble ikke lett lagt merke til. Kombinert med en voldsom idealisme og viljestyrke, som gjorde at hun klarte holde seg taus under tortur og i live i fangenskap.

Solveig Lystad.Solveig Lystad. Foto: Privat

I tortur gikk Solveig Lystad mentalt inn i sitt alter ego, «Lydia». Hun tviholdt på troen på saken, de opprinnelige grunnene til at hun gikk inn i motstandskampen. I boken skriver Brestrup at Solveig er en beskjeden kvinne fra fattigslige kår i Arendal, som har kjempet seg frem til en posisjon i fagbevegelsen. Lydia derimot, er en profesjonell operatør. Hun er nærmest en edderkopp som drar i mange tråder og lager utallige illegale nettverk innenfor motstandsarbeidet. […]

Produksjon og distribusjon av illegale aviser var den vanligste oppgaven for motstandskvinner. Men de bidro også i en rekke andre funksjoner, på linje med menn. Ikke minst som spioner og kurerer. En del kvinner fikk våpentrening. Minst 1003 navngitte kvinner kjempet og rundt 4000 var politiske fanger, ifølge historiker Mari Jonassen. Mørketallene er i tillegg trolig store.

Solveig Lystad utholdt større lidelser enn de fleste motstandskjempere, av både menn og kvinner. Hun ble arrestert av Gestapo og satt både på Grini og i konsentrasjonsleiren Ravensbrück som politisk fange. I boken nevner Brestrup de brutale og smertefulle gynekologiske undersøkelsene som fangene i kvinneleiren ble utsatt for. Lystad var selv overbevist om at hun var blitt steril som en følge. Brestrup antar at kvinnene i tillegg ble utsatt for langt verre overgrep. Läs artikel

Nya KB-elever tar täten i inrycket, forsvarsmakten.se

av

I dag, den 22 juni, rycker 44 nya rekryter in på P 4 som blivit befälsuttagna vid mönstringen. Rekryterna tillhör de som ska genomföra en 15 månader lång värnplikt. De första 13 veckorna omfattar grundläggande militär utbildning och grundläggande chefsutbildning vilket ska ge förutsättningar för deras fortsatta utbildning till truppförande chefer för olika delar i bataljonen.

Sedan värnplikten 2010 blev valfri har utbildningen av kompanibefäl (KB) inte ingått i den militära grundutbildningen. I år är det alltså första gången på tio år som utbildningen hålls och P 4 som är i en förändringsfas är först ut med att genomföra utbildningen igen. Av de 44 som ska gå utbildningen ska sex vidare till Gotland och P 18 medan 38 stannar på P 4 resten av sin tid. Läs pressmeddelande

Är Ryssland en stormakt? Dagens militärparad rullar fram de tunga argumenten, svenska.yle.fi

av

Under det senaste decenniet har Ryssland gjort betydande framsteg med att förvandla landets väpnade styrkor till en effektiv krigsmakt.

Med den militärparad som arrangeras idag suktar Moskva efter omvärldens bekräftelse på att Ryssland är en stormakt. För tio år sedan inledde Ryssland en stor reform av sin krigsmakt som skulle se till att öka landets militära förmåga. Reformens första etapp tog slut i år.

– Reformen gick ut på att modernisera det sovjetiska arvet, säger Pentti Forsström, specialforskare på Försvarshögskolan i Helsingfors.

Ett av målen var att 70 procent av materielen skulle vara ny eller moderniserad år 2020.

– Målet var vagt definierat och därmed når man det, säger Johan Norberg som är forskningsledare för Ryssland på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Stockholm.

– Det är stor skillnad mellan att modernisera bara det som finns ute i förbanden, eller också allt det som finns i lager, fortsätter han. Pratet om 70 procent har mera varit en signal om att landet genomdriver ett seriöst förändringsarbete.

I genomsnitt har hälften av leveranserna bestått av ny och hälften av moderniserad materiel. Läs artikel

Parade marking 75th anniversary of Great Victory, en.kremlin.ru

av

President of Russia and Commander-in-Chief of the Armed Forces of the Russian Federation Vladimir Putin attended the military parade marking the 75th anniversary of Victory in the Great Patriotic War of 1941–1945. […]

We will always remember that Nazism was crushed by the Soviet people – by millions of people of different ethnicity from all republics of the Soviet Union.

At the front and in the rear, in partisan groups and underground resistance, they fought and worked relying on their courage and unity. Having defended their homeland, they continued to fight. They liberated European countries from the invaders, put an end to the terrible tragedy of the Holocaust, and saved the people of Germany from Nazism with its deadly ideology.

It is impossible to even imagine what would have happened to the world had it not been for the Red Army that stood up to defend it.

In 1941, over 80 percent of the armed forces of Germany and its satellites were concentrated to fight the Soviet Union. But this ruthless armada proved powerless against the cohesion of the Soviet people.

It was our people who defeated the terrible, total evil, crushed more than 600 divisions, destroyed 75 percent of the total number of Nazi aircraft, tanks, artillery units, and walked their righteous and infinitely sacrificial path to the end, to their victorious destination.

This is the main truth about the war, honest and clear. We must protect and defend it, and pass it on to our children, grandchildren and great-grandchildren. Today’s military parade is a tribute to this sacred truth, to the outstanding generation of victors who determined the outcome of the entire World War II. Läs artikel

 

Beslut om ögrupp skapar spänningar, sverigesradio.se

av

De diplomatiska och militära spänningarna mellan Kina och Japan ökar efter ett beslut att en omstridd ögrupp i det Östkinesiska havet ska klassas som japanskt territorium.

I centrum för konflikten står en grupp obebodda öar på en yta av sju kvadratkilometer i Östkinesiska havet, kända i Japan som Senkaku och i Kina som Diaoyu. Båda länderna – och Taiwan – gör anspråk på öarna, som har kontrollerats av Japan sedan 1972.

Den utlösande faktorn till turbulensen var ett lokalt beslut i går i den närmast liggande japanska prefekturen Okinawa om att formellt klassa öarna som japanskt territorium, för att – som det uttrycktes – effektivisera det administrativa styrandet av området. Läs artikel

Tankevekkende om Norges sikkerhet, nye-troms.no

av

vår sikkerhet har vært og er gjensidig avhengig av Russlands sikkerhet.

Tirsdag for to uker siden var vi et 50-tall frammøtte som fikk (den tvilsomme) fornøyelsen av å få overvære oberstløytnant Tormod Heiers foredrag i Istindportalen. Dette var en fornøyelse fordi den Ozietzkypris-belønnede og frittalende forskeren ved Forsvarets høgskole uttrykker ei geopolitisk tilnærming til norsk forsvarspolitikk som ikke akkurat er vanlig for den norske offisersstanden. Men fornøyelsen var også tvilsom, all den tid Heier problematiserer og kaster skygger over det mange kan være fristet til å ta som gitte, myndighetsuttalte sannheter om vårt sikkerhetspolitiske ankerfeste og vår forsvarspolitikk. «Et farligere Norge?» var tittelen på foredraget, og denne tittelen er da også sammenfallende med tittelen på boka Heier ga ut i fjor. Denne boka er i korte trekk ei oppsummering av ti års forskning på norsk og alliert maktbruk hjemme og ute, og Heiers utgangspunkt er at det er flere aspekter ved vår sikkerhetspolitikk enn de som kommuniseres fra norske myndigheter. […]

Men i de senere år har det skjedd ei utvikling, og det er denne utviklinga som i sum leder til Tormod Heiers retoriske spørsmål om hvorvidt vi har fått et farligere Norge. De ytre rammene sett fra Norges og Vestens tradisjonelle ståsted kjenner vi, for disse handler om Russlands militære oppbygning og trangen til mer offensiv selvhevdelse i kjølvannet av Vladimir Putins oppgjør med Vestens rolle som selvutnevnt verdenspoliti i den famøse München-talen i 2007. Og de handler også om den røde linja som Russland krysset med annekteringa av Krim og innblandinga i Øst-Ukraina i 2014. Norges svar på dette har blant annet vært sanksjoner og innsnevring av både offisielle relasjoner og folkelig samkvem med Russland, og samtidig har vi også understreket vår tilknytning til NATO og USA ved å tillate utenlandske styrker på «permanent rotasjonsbasis» i landet vårt, latt amerikanerne få fornye den Globus-radaren i Vardø som russerne høylytt betrakter som en trussel mot Russland og generelt bidratt til å flekse mer NATO-muskler i nord. Läs artikel

Läs också presentation av Heiers bok tidigare här på sajten.

Turkish-French Naval Incident Proof Of NATO ’Brain Death’: Macron , barrons.com

av

President Emmanuel Macron said Monday a standoff between France and Turkey off the coast of conflict-torn Libya was proof of the ”brain death” of military alliance NATO.

”I refer you to my statements at the end of last year, on the brain death of NATO, I consider this to be one of the best demonstrations (of this)… when we have two NATO members” in a standoff, he said.

France’s last week denounced an ”extremely aggressive” intervention by Turkish ships against a French navy vessel participating in a NATO mission in the Mediterranean, a claim Ankara dismissed as ”groundless”. Läs artikel

ÖB:s sommarjobb: Räkna på vad 25 miljarder räcker till, svd.se

av
Jonas Gummesson

Årets sommarjobb för ÖB är att räkna på vad 25 miljarder räcker till och hur det ska fördelas mellan armén, flygvapnet och marinen när 60 procent av försvarsberedningens förslag måste strykas. En riskfaktor är ökade kostnader på ubåtssidan.

För två veckor sedan avslutades försvarsförhandlingarna – utan att regeringen kom överens med övriga partier om försvarsanslagen för perioden 2021–30. De borgerliga partierna ville skjuta till totalt 45 miljarder, vilket regeringen avvisade.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) fanns det inga förutsättningar att nå en bred överenskommelse mellan partierna. Allan Widman (L) menade att regeringens ”icke-bud” lagt förhandlingarna på is.

För närvarande finns nu 25 miljarder avsatta i ökade anslag för åren 2021–25, enligt regeringens budgetuppgörelse med samarbetspartierna C och L från augusti 2019. Pengarna räcker till att genomföra omkring 40 procent av försvarsberedningens förslag och det är vad ÖB måste utgå från. […]

En riskfaktor är kostnaderna för materielprojekt som definieras som väsentliga säkerhetsintressen (VSI) – stridsflyg och ubåtar. På ubåtssidan är beställningen av två Blekingeklassade ubåtar – HMS Blekinge och HMS Skåne – med projektnamnet A26 ett orosmoment sedan länge. Läs artikel

Sikkerhedsstyrker dræber civile i Sahel, globalnyt.dk

av

Militæret begår i stigende grad overgreb mod befolkningen i det konfliktramte grænseområde mellem Niger, Mali og Burkina Faso, skriver Amnesty International i en ny rapport. Det er muligt, at nogle af overgrebene kan karakteriseres som krigsforbrydelser. […]

Gennem tre måneder, fra februar til april, har menneskerettighedsorganisationen Amnesty International systematisk indsamlet og dokumenteret sikkerhedsstyrkernes overgreb på civiles menneskerettigheder i Niger, Burkina Faso og Mali. Af rapporten fremgår det, at mindst 57 personer er blevet slået ihjel eller henrettet af regeringsrepræsentanter uden rettergang (eng.: extrajudicial executions or unlawful killings), mens mere end 142 er ’blevet forsvundet’ – på engelsk kaldes dette enforced diasapperance.

Signe Marie Cold-Ravnkilde, seniorforsker på DIIS med fokus på sikkerhedssituationen i Sahel, påpeger, at sikkerhedsstyrkers overgreb på civilbefolkningen i Sahel ikke er noget nyt.

”Vi har set systematisk rapporteringer af sikkerhedsstyrkernes overgreb fra menneskeretsorganisationer siden 2016 –  og overgrebene fortsætter. Men mit bud er, at det er blevet voldsommere og mere drabeligt,” siger hun og fortæller, at der cirkulerer billeder af lig med afhuggede hoveder, hvor sikkerhedsstyrkernes menes at stå bag.[…]

På et topmøde i januar besluttede G5-lederne og Frankrig at øge og intensivere indsatsen i særligt Liptako-Gourma regionen, som grænseområdet mellem Mali, Niger og Burkina Faso også kaldes. Det er den intensiverede indsats, som Amnestys rapport viser konsekvenserne af – med de civile som ofre. […]

Det sætter organisationer som EU, der støtter G5, i en prekær situation.

Ifølge seniorforskeren er man hos EU bekendt med, at der er strukturelle og uhensigtsmæssige kulturer hos de lokale sikkerhedsstyrker, som er svær at komme til livs. Men hvis ikke det sker, vil konsekvensen være en boomerang, der blot skubber tanker om fred endnu længere væk.

”Det er direkte vand på jihadisternes mølle. Vi ved fra flere rapporter og rapporteringer, at overgreb fra sikkerhedsstyrker er en kraftig motivation for lokale til at støtte jihadistgrupper, fordi det simpelthen trigger en historisk og dyb frustration og afmagt over for en stat, der har plyndret og udnyttet befolkningsgrupper. Det bliver om noget re-artikuleret ved sådan nogle angreb,” siger Signe Marie Cold-Ravnkilde. Läs artikel

Vägen till hållbar rysk relation, dagensarena.se

av
Olof Kleberg, journalist

Sverige tycks, i stor politisk enighet, lida av beröringsskräck när det gäller Ryssland. Det gynnar varken Sverige eller Ryssland.[…]

Hur ska ett litet grannland som Sverige förhålla sig till dagens Ryssland, alltmer inåtvänt, präglat av Putinstyrets nationalistiska och auktoritära inriktning?
Många svenska tycker att svaret är självklart: det räcker med en förstärkning av det alltför svaga svenska försvaret.
Men hur är det med den civila, mänskliga sidan? Mycket mindre intresse och utredningar ägnas åt den.[…]

Intressant är att se på hur Västerbottens län går till väga. Västerbotten är nämligen nu i två år ordförande i det regionala Barentsrådet (fyra länder och 14 län på Nordkalotten). Man inriktar sig på konkret samarbete: rovdjurens framtid, ungdomars hälsa, telemedicin och jämställdhet i de manliga skogsyrkena.

Inga flotta proklamationer om att stärka demokratin och yttrandefriheten i Ryssland. Utan praktiska, jordnära frågor som även ryska aktörer i norr visat intresse för.[…]

Den nya regeringsstrategin har, som jag ser det, två grundfel. Dels behandlar den inte parterna jämbördigt. Sverige bestämmer, lite översittaraktigt, om vad som ska göras i Ryssland. Det här är inte något som vare sig gillas av Ryssland som stat eller av ryssar i gemen. En sådan attityd motverkar sitt syfte, den liknar mer en numera föråldrad u-landssyn. Dels har strategin ett statligt uppifrånperspektiv – som om det var en fråga mellan Sverige och ryska staten. Men det är underifrån, i civilsamhällets folkrörelser, i kommunala initiativ, i frivilliga insatser som praktiska resultat bäst åstadkoms. Staten ska kunna stötta lokala och regionala utbyten kring idrott, kultur, utbildning, arbets- och naturmiljö, socialt arbete. Och dessa utbyten ska vara ömsesidiga. Läs artikel