Söker man på nätet efter slagordet ”fredlig samlevnad”, får man som första post följande:
”Att leva tillsammans i fred handlar om att acceptera skillnader och att ha förmågan att lyssna, erkänna, respektera och uppskatta andra samt leva på ett fredligt sätt. Den 16:e maj förklarade FN:s generalförsamling som den Internationella dagen för fredlig samlevnad som ett medel för att regelbundet mobilisera det internationella samfundets ansträngningar. Dagen syftar till att upprätthålla önskan om att leva och agera tillsammans, förenade i mångfald, att bygga en hållbar värld av fred, solidaritet och harmoni.”
Det är Förenta nationernas regionala informationskontor för Västeuropa som har lagt ut denna information. En avrundande formulering lyder:
”Dagen uppmanar länderna att ytterligare främja fred och hållbar utveckling genom att uppmuntra förståelse och medkänsla bland individer.”
Visserligen finns det numera ett otal FN-sanktionerade ”internationella dagar” att välja på, och visserligen är termen fredlig samlevnad närmast förknippad med kalla kriget och den nödtvungna samexistensen mellan länder med skilda politiska, sociala och ekonomiska system, från början lanserad av företrädare för sovjetstaten, som alltid befann sig i underläge under systemkonflikten och som sedan länge har upphört att existera (systemkonflikten också). Men är detta fullgoda skäl till att bruket har upphört?