Fra slutningen af året skal danske soldater stå i spidsen for Natos træningsmission i Irak.

Beskedet i förra veckan om att USA ensidigt tänker träda ur Open skies-avtalet kom inte som en blixt från klar himmel – men sänder ändå chockvågor över Europa. Avtalet ger medlemsstaterna rätt att utföra observationsflygningar över andra anslutna länders territorium.

Syftet är att att kontrollera att det inte pågår militära truppförflyttningar och andra krigsförberedelser. Avtalet har varit i kraft sedan 1992 och är underskrivet av 34 länder, däribland Sverige. […]

Trumpadministrationensargumentation går igen från när USA sa upp INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces) om en begränsning av medeldistansrobotar, undertecknat 1987 av presidenterna Ronald Reagan och Michail Gorbatjov.

Även då anklagades ryssarna för att vid upprepade tillfällen ha brutit mot avtalet. I augusti 2019 gick INF i graven, sex månader efter det aviserade amerikanska utträdet.

Ett annat skäl att lämna INF var att USA anser att även Kina måste ingå i ett avtal om medeldistansvapen. Annars får kineserna fritt spelrum vid sidan av de båda andra stormakterna. Det gäller med amerikanska ögon också det sista i raden av nedrustningsavtal med rötter i det kalla kriget.

1991 enades USAoch Sovjetunionen om en begränsning av antalet strategiska kärnvapen på båda sidor i det så kallade Start I-avtalet (Strategic Offensive Reduction Treaty), i sin tur en fortsättning på tidigare avtal från 1970-talet. Två år senare skrevs ett nytt avtal – Start II – mellan USA och Ryssland. Läs artikel

Stortinget har sendt forslaget til ny langtidsplan for forsvarssektoren i retur til regjeringen. Dette er uvanlig. «Ompuss» heter det på rekruttskolen dersom våpenet ikke er tilfredsstillende pusset og klargjort. Denne gangen har regjeringen fått beskjed om ompuss. Opposisjonen krever mer konkrete og umiddelbare forslag til styrking av Forsvaret.

Den underliggende årsaken er at det er et avvik mellom regjeringens beskrivelse av den sikkerhetspolitiske situasjonen og de tiltak som tenkes satt inn for å håndtere situasjonen. […]

Behovet for å styrke vår nasjonale forsvarsevne er åpenbar, men med denne planen var det ganske sannsynlig at Norge ville øke avhengigheten av allierte. Økt avhengighet av allierte ville skjedd i en tid med raske endringer i den geopolitiske situasjonen og mer spenning i de transatlantiske relasjonene.

Også vi i Norge må legge til grunn at USAs langsiktige strategiske interesser primært er rettet mot Kina, og at USA i større grad ønsker å redusere sitt nærvær i Midtøsten og i Europas nærområder. Slik vi ser det, ønsker og forventer USA at europeiske land skal ha og ta mer ansvar ved håndteringen av regionale sikkerhetsutfordringer. […]

Samtidig, rundt 63 prosent svarte at de hadde et positivt syn på NATO. Få er negative. Men det er en bekymring at oppslutningen i andre land er fallende i viktige land som Frankrike og Tyskland. Undersøkelser viser også at i mange europeiske NATO land mener et flertall at sitt land ikke skal bistå et annet NATO-land dersom det har en alvorlig militær konflikt med for eksempel Russland. Läs artikel

Med anledning av att Hemvärnet den 29 maj firar 80-årsjubileum återger vi här en artikel ur Tidskriften Hemvärnet nr 2 2010. (Utgivarna)

Stämningen i Sverige och Norden före och under Finska vinterkriget 1939-1940, bidrog starkt till uppkomsten av hemvärnet. Det sovjetiska
överfallet på en liten neutral stat upplevdes som så orättvist och brutalt att försvarsandan, också i Sverige, förstärktes inom alla sociala skikt. I föreningslivets form organiserade man sig i hemvärn, ofta sockenvis eller inom den kyrkliga församlingen. För att undgå olagligheten att bilda väpnade kårer blev landstorms- och skytteföreningar de formella ramarna för de nya hemvärnsförbanden. När sedan det nazityska överfallet på
Danmark och Norge inleddes den 9 april 1940 förstärktes försvarsandan ytterligare. Hemvärnet blev ett frivilligt alternativ för alla dem som ännu inte hade inkallats eller av olika skäl var befriade från värnplikt. Läs artikel

Marinens huvudkrigsövning under våren 2020, Sjöstridsövningen Lotta 20, ordnas 25-29-.5 på Skärgårdshavet, Finska viken, norra delen av Östersjön samt längs den nyländska kusten.

Övningen verkställs trots de rådande epidemiförhållandena. Den är en övning på stridsteknisk och taktisk nivå för marina förband och kustförband som, på grund av de omständigheter och begränsningar som coronaviruset medfört, verkställs i form av delövningar. […]

Målsättningen för övningen är att utveckla förmågan att stöda gemensamma  marina operationer på enhets- och stabsnivå inom alla delområden av sjökrigföring. Under övningen verkställs bland annat sjöövervakning, sjöminering, avvärjning av anfall, skjutning med roboteld och ubåtsbekämpning samt gemensamma operationer för marina förband och kustförband i de krävande förhållanden som råder på kusten.

I övningen, som leds av Marinstaben, deltar Marinens alla truppförband och trupper från Björneborgs brigad. I övningen deltar över 1100  soldater, cirka 10 övervattensfartyg och bl.a. obemannade flygfarkoster. Läs pressmeddelande

We regret the announcement by the US Government of its intention to withdraw from the Open Skies Treaty, although we share their concerns about implementation of the Treaty clauses by Russia.

The Open Skies Treaty is a crucial element of the confidence-building framework that was created over the past decades in order to improve transparency and security across the Euro-Atlantic area.

We will continue to implement the Open Skies Treaty, which has a clear added value for our conventional arms control architecture and cooperative security. We reaffirm that this treaty remains functioning and useful. The withdrawal becomes effective within six months.

Regarding issues on Treaty implementation, we will continue to engage Russia as was previously decided among NATO Allies and other European partners to address outstanding issues such as the undue restrictions to flights over Kaliningrad. We continue to call on the Russian Federation to lift these restrictions and continue our dialogue with all parties. Läs uttalandet

Parliament’s Foreign Affairs and Defence Committees say they plan to express their dissatisfaction over key information they say was withheld from MPs about Finland’s cooperation with Sweden and the Nato military alliance.

The committees say they are planning a joint statement to the Constitutional Law Committee on Parliament’s right of access to information. The committee members said they were kept in the dark about an agreement drawn up among Finland, Sweden and Nato in 2018 regarding intensifying information exchange and dialogue during crisis situations. Matters relating to foreign and security policy as well as military cooperation are within the purview of the Foreign Affairs and Defence Committees, respectively.

The agreement is referred to as an ”arrangement” in government circles. According to it, in difficult or crisis situations, Finland, Sweden and Nato could separately agree to increased information exchange and dialogue. For example, Finland could ask Nato for confidential information and vice versa. The country holding the information or the military alliance would be able to decide whether or not to share it. […]

Deputy chair of the Foreign Affairs Committee, former Foreign Minister Erkki Tuomioja hinted at his dissatisfaction with the situation in a Facebook comment that he posted on Tuesday.

”Today the Defence and Foreign Affairs Committees prepared a statement to the Constitutional Law Committee about Parliament’s right of access to information. While the overall performance is commendable, there is also a more serious case [before us] that should not be repeated,” he wrote. Läs artikel

[…] Det er ikke mange uker siden regjeringen nådeløst skar vekk nesten ni milliarder fra forsvarssjefens anbefalte alternativ i langtidsplanen for forsvaret. Regjeringen la vekk det eneste alternativet som «møter sikkerhetsutfordringene på en tilfredsstillende måte», ifølge presentasjonen.[…]

Nå reagereropposisjonen. En politisk storkoalisjon som omfatter Ap, Sp, SV og Frp, er så misfornøyd med regjeringens forslag at den sender det tilbake. Felles for disse partiene er at de mener regjeringens plan har så mange og store svakheter at den ikke egner seg for forhandlinger. Med Frp på laget er regjeringen satt i matt. Den mangler flertall for sin forsvarspolitikk.[…]

I denne situasjonen sier gjeldende langtidsplan at vi må styrke forsvaret av Norge, styrke NATOs kollektive forsvar, bidra til internasjonal innsats (utenlandsoperasjoner) og videreutvikle totalforsvaret. Det er her buen brister. Alt dette skal ikke bare oppnås samtidig, men parallelt med at investeringer i ny teknologi og nytt materiell holder på å sprenge de økonomiske rammene for hva en småstat kan tåle. Det er denne problemstillingen opposisjonen nå nærmer seg.

Spriket mellomtrusler, mål og finansiering er tydelig, men blir ikke erkjent av regjeringen. De militære tomrom som Norge etterlater seg, blir i økende grad fylt av USA, bl.a. ved stasjonering av amerikanske soldater og fly i Norge. Spenningen i nordområdene øker mens norsk suverenitet og handlingsrom svekkes. Alternativet er et sterkere nasjonalt forsvar innenfor NATO-alliansen og reduksjon i utenlandsoperasjonene. Det vil koste mer enn hva vi i dag bruker på forsvaret, men det vil også gi Norge bedre sikkerhet og beredskap. Läs artikel

Baltops 20 genomförs 7-19 juni i Östersjön och har som syfte att demonstrera interoperabilitet både inom Nato samt mellan Nato och partnerländer. Övningen omfattar luftförsvar, ubåtsjakt, ytstrid, minröjning, ubåtsoperationer och amfibieoperationer. Baltops genomförs årligen sedan 1972 av USA:s flotta inom ramen ”in the spirit of Partnership for Peace”. 2020 års övning kommer genomföras i södra och sydöstra Östersjön och på strandnära landövningsområden i Estland, och Polen.

Baltops 20 involverar omkring 9 000 personer (varav cirka 100 från Sverige), drygt 50 örlogsfartyg och 80 stridsflyg och helikoptrar. Sverige deltar med en korvett av Visby-klass. Övriga nationer och organisationer som deltar är Belgien, Canada, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien, Sverige, Tyskland, USA och Nato. Totalt deltar 16 nationer, 14 Nato-medlemmar och två partnerländer (Sverige och Finland).

Försvarsmaktens deltagande syftar främst till att fortsatt utveckla interoperabiliteten samt ytterligare integrera marinens bidrag av deltagande Visbykorvetter i Natos snabbinsatsstyrka (NRF) och U.K Joint Expeditionary Force (JEF). Det svenska deltagandet varierar från år till år men utgörs 2020 av en korvett av Visbyklass. Totalt deltar ungefär 100 personer från svenska Försvarsmakten i övningen. Läs pressmeddelande