Baltops 20 genomförs 7-19 juni i Östersjön och har som syfte att demonstrera interoperabilitet både inom NATO samt mellan NATO och partnerländer. Övningen omfattar luftförsvar, ubåtsjakt, ytstrid, minröjning, ubåtsoperationer och amfibieoperationer. BALTOPS genomförs årligen sedan 1972 av US NAVY inom ramen ”in the spirit of Partnership for Peace”. 2020 års övning kommer genomföras i södra och sydöstra Östersjön och på strandnära landövningsområden i Estland, och Polen.

BALTOPS-20 involverar omkring 9,000 personer (varav cirka 100 från Sverige), drygt 50 örlogsfartyg och 80 stridsflyg och helikoptrar. Sverige deltar med en korvett av Visby-klass och en ubåt. Övriga nationer och organisationer som deltar är Belgien, Canada, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien, Sverige, Tyskland, USA och NATO. Totalt deltar 16 nationer, 14 NATO-medlemmar och två partnerland (Sverige och Finland).

Försvarsmaktens deltagande syftar främst till att fortsatt utveckla interoperabiliteten samt ytterligare integrera marinens bidrag av deltagande VISBY-korvetter i NATO snabbinsatsstyrka (NRF) och U.K Joint Expeditionary Force (JEF). Det svenska deltagandet varierar från år till år men utgörs 2020 av en ubåt och en korvett av Visbyklass. Totalt deltar ungeför 100 personer från svenska Försvarsmakten i övningen. Läs pressmeddelande

– För Sverige, med vår långa kust, är förmågan att förhindra en angripare att landstiga, en nyckelförmåga. Vi har med förband ur marinen och flygvapnet genomfört gemensam sjömålsstrid med sjömålsrobot 15, säger ställföreträdande insatschef generalmajor Urban Molin, som ledde beredskapskontrollen.

Bekämpningen skedde gemensamt av marinen och flygvapnet, samordnat i tid och rum från land, till sjöss och från luften mot mål ute till havs.

– Att samordnat skjuta från tre olika typer av plattformar, korvetter, tung kustrobotenhet och stridsflyg, mot ett gemensamt sjömål på långa avstånd är komplext och därför krävs övning, säger Urban Molin. Läs pressmeddelande

Det är helt naturligt i det nuvarande läget att ifrågasätta flygförsvarets anskaffning för att ersätta Hornet-planen (HBL 8.5). Men om Finland skulle avstå från köpet eller betydligt förskjuta det skulle det innebära stora säkerhetspolitiska och finansiella risker. Den viktigaste frågan lyder: kommer det säkerhetspolitiska läget ändras på grund av coronapandemin. Svaret är nej. Det militära hotet kan även bli större om till exempel det västliga försvarssamarbetet minskar.

Alliansfriheten behöver ett självständigt försvar, som måste vara trovärdigt, det vill säga relativt starkt. Den linjen drogs under mina regeringar 1985-2003, då försvaret omorganiserades till dess nuvarande format med beredskapsförband.

Flyget behövs inte bara för luftförsvar. Hornet fungerar både i jakt- och attackroller, faktiskt som ett väsentligt element i arméns förmåga att avvärja ett strategiskt anfall med alla försvarsgrenar. Flygplansanskaffningen handlar alltså om ett stort vapensystem. Finansiellt har staten redan nu satsat mycket. En pålitlig kund kan få fördelar i form av egen produktion, samarbete kring forskning och utveckling och så vidare. Så var vänliga och lek inte med vår säkerhetspolitik, vars trovärdighet har byggts upp med noggrant arbete under flera decennier. Läs artikel

I en samtale med USAs ambassadør i Oslo sa en stortingsrepresentant fra Arbeiderpartiet i 1960: «We desperately want American leadership; we do not want to be told what to do, but we want the United States to follow policies we can support» (Foreign Relations of the United States, 1958-60, bd. 7: 693). Samtalen må ha skjedd før 1. mai. Da ble representantens ønskedrøm bokstavelig talt «skutt ned». En alvorlig krise i Norges forhold til Sovjetunionen oppsto da et amerikansk spionfly ble skutt ned over sovjetisk territorium, og det viste seg at flyet var på vei til Bodø flyplass. Norske myndigheter kjente ikke til ordningen med slike mellomlandinger, med unntak av en engere krets som hadde holdt selv statsministeren utenfor.

60 år senere sier Arbeiderpartiets leder Jonas Gahr Støre: «Kravene om kloke veivalg i utenriks- og sikkerhetspolitikken skjerpes» (kronikk i Aftenposten 1. mai). Hans refleksjoner rundt hvordan kriser generelt og koronakrisen nå spesielt forsterker allerede pågående utviklingstrekk er riktige og kanskje en innvarsling av skritt for å komme ut av et nasjonalt sikkerhetspolitisk dilemma. Støre peker på den tiltagende rivaliseringen mellom stormaktene som koronapandemien har forsterket. Pandemiens utbrudd og utbredelse viser at USA, som tidligere gjerne tok en lederrolle når miljøkatastrofer og pandemier rammet, nå trekker seg tilbake fra internasjonal solidaritet og samarbeid. Läs artikel

[…] I desember 2019 publiserte Forsvarets Forum over 13 sider en svært grundig og godt dokumentert artikkel om kaptein Øivind Moldestads spesielle opplevelser under FN-tjeneste i 1995, i tjeneste som stabsoffiser ved Bosnia-Herzegovina Command/UNPROFOR.

Artikkelen har et særlig fokus på hvordan Moldestad ufrivillig ble trukket inn i et internasjonalt mediafokus når han var tilbake i Norge, og de smertefulle konsekvensene som fulgte av dette. Avslutningsvis i artikkelen anmoder Moldestad om et tilsvar og beklagelse på den totalt fraværende støtte da problemene tårna seg opp. Anmodningen har blitt møtt med taushet fra både militær- og politisk ledelse. […]

Bakteppet for artikkelen er at Moldestad under sin tjeneste i FNs kommandokjede i Sarajevo ble beordret av sin engelske sjef til å skrive en rapport om sine observasjoner av ulovlig flyvirksomhet over Tuzla, relatert til kommunikasjonen med Nato, og FNs forespørsel om flystøtte. Nato var gitt ansvaret for å overvåke flyforbudet og våpenembargoen. Rapporten, som avdekket flere løgner, maktmisbruk, og skjult agenda fra Nato sin side, ble videresendt av den militære FN sjefen til FN hovedkvarteret i New York. […]

Rapporten som Moldestad skrev gjorde at han etter hjemkomsten høsten 1995 fikk store personlige problemer. Situasjonen utviklet seg til å bli en massiv personforfølgelse, gjennom telefonoppringninger og besøk av pågående media på døra hjemme i Stavanger, som ville ha kommentarer til innholdet i rapporten. Moldestad ble i internasjonal media ofte kalt «Ivan» Moldestad, og gitt flere andre nedlatende karakteristikker. Läs artikel

Läs också tidigare artikel på den här sajten om fallet.

Nya försvarsnotor på cirka 15 miljarder kronor gör det svårt för politikerna att enas inför höstens riksdagsbeslut. Om försvaret inte får ytterligare pengar riskerar det att gå ut på över armén där flera föreslagna satsningar kan gå upp i rök. […]

En stor del är fördyringar av materielprojekt. Det gäller bland annat tillskott till Saab Kockums som bygger två nya ubåtar av typen A 26 för Sverige, men som ännu inte fått några exportorder. Därutöver finns satsningar på underrättelseverksamhet som myndigheterna bedömer som nödvändiga samt inbetalningar till EU:s försvarsfond.

Överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén sade i november att endast 50 procent av beredningens förslag kan genomföras till 2025. Inte ens till 2030 skulle man nå ända fram, utan endast 75 procent. Utan mer pengar så försenade ÖB armébrigaden i Revinge i Skåne till efter 2030. Två nya arméregementen i Norrland ströks. […]

Tunga materielprojekt inom flyget och marinen ska betalas vilket innebär att beställningar i armén nu riskerar att prutas på eller försenas. I farozonen är renoveringen av samtliga Stridsfordon 90, arméns nya divisionsartilleri och beställningar av persedlar och handeldvapen till soldaterna. Läs artikel

Nyligen genomfördes rotationer av insatsstyrkorna i både Afghanistan och i Mali. I den afghanska staden Mazar-e-Sharif gör sig FS 39 redo att ta över. I Afrika ha Mali 12 fått ansvaret för den nya inriktningen av insatsen i staden Gao.

Mali 12 sätts upp av Trängregementet i Skövde och har en annorlunda uppgift än tidigare insatser i Mali. Mali 12 ska etablera en ny camp och ett nytt styrkebidrag i staden Gao i östra Mali. Det nya bidraget består också av ett skyttekompani från Södra skånska regementet (P 7) som ska genomföra säkerhetsoperationer till stöd för Minusma. Dessutom ingår det ett logistikkompani för uppbyggnad av den nya svenska campen och stöd under operationer. I Mali 12 ingår även en nationell stödenhet för logistik (NSE) med placering i huvudstaden Bamako. Läs pressmeddelande

Disse svarene har professor Tormod Heier på hvorfor amerikanske krigsskip er i Barentshavet for første gang siden midten av 1980-tallet.

 Hva er det vi ser som skjer nå, og hvorfor skjer det?

Det vi ser nå er en del av USAs maritime strategi for å beskytte Europa og det amerikanske fastlandet i tilfelle det skulle oppstå en øst-vest konflikt med Russland i Nord-Atlanteren. Ved å fremføre egne fly og fartøyer opp til Barentshavet så får amerikanske luft- og sjøstyrker mer trening og erfaring i å demme opp for den russiske Nordflåten. USA vil helst ikke at de russiske styrkene på Kolahalvøya skal komme ut i Norskehavet, eller lenger vestover mot Island, Grønland og Storbritannia. […]

Norge har, i likhet med flere av de andre landene rundt Nordsjøen, som Storbritannia, Tyskland, Danmark og Nederland, ikke prioritert eget forsvar. Dette betyr at mindre europeiske land vil ha store problemer med å hevde egen suverenitet uten utstrakt hjelp fra verdens desidert største sjøstyrke – den amerikanske. […]

I realiteten er det en maktkamp mellom USA og Russland utenfor vår egen stuedør vi nå er vitne til. Ingen taper mer på dette enn Norge, og det er langt på vei selvforskyldt siden vi ikke velger å bruke mer penger på forsvar, men må outsource oppgavene til USA. […]

At Solberg-regjeringen valgte å ikke bli med i det amerikanske rakettskjoldet er derfor bare en indikasjon på en ting: Norge har selv en egeninteresse av å gi Russland lang strategisk varslingstid fordi dette virker beroligende på den militære og politiske situasjonen i våre nærområder.

Men dette sier selvfølgelig ikke norske myndigheter utad, fordi det vil irritere Norges nærmeste allierte i Washington DC. Men dermed underkommuniseres også en av de viktigste faktorene for sikkerheten til den norske befolkningen, nemlig at det er i norsk interesse å holde USA på en armlengdes avstand.

Men som sagt, det klarer vi ikke når myndighetene ikke vil betale for hva det koster å holde orden i eget hus. Läs artikel