Danmarks traumatiska ockupationsår präglar fortfarande landet, men 75-årsminnet av befrielsen i dagarna överskuggas av den pågående coronakrisen.
Steen Andersen tror att den danska besattheten av ”besættelsen” sakta håller på att klinga av.
– I och med att ögonvittnena är döda så går vi över i en fas där ockupationshistorien blir en normal historia i klass med andra dramatiska skeenden, säger Steen Andersen, som arbetar på Rigsarkivet och har skrivit flera böcker om Danmark under andra världskriget.
Att Sverige och Danmark hade så olika erfarenheter under krigsåren märks fortfarande, anser historikern Steen Andersen, till exempel i synen på nationalism.
Nazitysklands invasion av Danmark den 9 april 1940 kan liknas vid hur en elefant trampar ner en liten myra. Danmark var chanslöst och gav upp efter bara några timmar. Denna nästan totala brist på motstånd kallar Steen Andersen för ”det största traumat i dansk 1900-talshistoria”. Norge, som ockuperades samtidigt, valde att kämpa. Men Danmark valde att samarbeta. Det var baserat på pragmatisk realism, men inte särskilt heroiskt, konstaterar han. […]
I Danmark löd parollen efter kriget: ”Aldrig mer 9 april”. Slutsatsen var att Danmark måste ingå i en allians och eftersom en nordisk försvarsallians inte gick att få till gick Danmark med i Nato.
Han ser en stor skillnad i hur Sverige och Danmark i dag bemöter Ryssland.
– Vi kan se hur den svenska regeringen tar hotet från Ryssland djupt allvarligt. Man signalerar till det svenska folket att det här är ett hot – sådana signaler skulle man inte kunna föreställa sig den danska regeringen sända ut. Det är en jätteskillnad i mentaliteten. Läs artikel