[…] Vad beror det på och vem eller vilka kan ställas till svars för alla ofullkomligheter som nu obarmhärtigt kommer till ytan, vare sig det gäller brist på materiel, läkemedel, personal eller på ofullkomligheter i den offentliga organisationen? När epidemin småningom klingat av torde det finnas ett starkt behov av att låta en helt oberoende grupp av insiktsfulla medborgare granska hur vårt samhälle under lång tid genom olika beslut avkläddes möjligheterna att kunna möta en allvarlig kris och krigsrisk. Man måste instämma i förre försvarsministern Anders Björck som i en intervju i Expressen nyligen uttalade ”vet hut” om de som är ansvariga för detta totala fallissemang i vår beredskap. […]

När lagen om totalförsvar (1992:1403) ändrades i början på 1996, på förslag av dåvarande försvarsministern Thage G. Peterson, tillkom en helt ny paragraf (§ 2) som föreskrev att ”totalförsvarsresurser skall utformas så att de även kan …. stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället”. Bakom denna formulering låg ett nytt tänkande om hur totalförsvarets resurser – som dittills endast byggts upp och avsetts för krigsförhållanden – också skulle kunna användas för allvarliga samhälleliga påfrestningar i fredstid; alltså precis en sådan situation som den vi nu befinner oss i!

Tanken var att t ex vår omfattande lagring av sjukvårdsmateriel, utbildning av personal inom hälso- och sjukvård för krig, krigssjukhus etcetera inom både civilt och militärt försvar också skulle kunna användas vid allvarliga påfrestningar på samhället i fredstid utan att krigsfara förelåg.

Därefter vidtog, som bekant den största avrustningen av det svenska totalförsvaret som ägt rum i historisk tid. Den medförde i princip att all beredskapslagring av materiel och material, förnödenheter, liksom utbildning och övning o s v för krigsbehov inom militärt och civilt försvar avvecklades, förutom en liten strimma inom det militära försvaret.[…]

Lärdomen är hård men ofrånkomlig. Civilt och militärt försvar måste nu snabbt rustas upp så att vi kan hantera både krigsfara och fredstida påfrestningar på ett realistiskt och väl förberett sätt både mänskligt och materiellt. Den pågående diskussionen om hur finansieringen av civilt försvar skall säkerställas måste därför snabbt leda till en långsiktig och stabil form för återuppbyggnad av ett civilt försvar som också kan komma samhället till godo i fredstida vid allvarliga påfrestningar, så som tanken var vid ändringen av lagen om totalförsvar 1996. Läs artikel

Mandag la Forsvaret fram årsrapporten for 2019.

I sin årsrapport viser Forsvaret til en rekke mål og vurderer graden av oppnåelse av disse. Det er som følger:

• Mål L-1: Operativ evne til å løse Forsvarets oppgaver. Samlet sett vurderes denne som mindre god. En rekke nye kapasiteter og tiltak for å styrke tilgjengelighet, reaksjonsevne og utholdenhet trekkes fra som positivt. Marginalt antall tilgjengelige sensorer og plattformer, økt russisk aktivitet og alliertes krav og forventninger, samt lavt volum på personell og materiell har gjort det krevende å løse oppgavene.

• Mål L-2: Beredskap og evne til operasjoner i krise og krig. Vurderes til mindre god. Målet går på beredskap og reaksjonsevne, tilgjengelighet og utholdenhet til avdelingene. I 2019 ble klartidene til enkelte avdelinger redusert, tiltak for forsynings- og materiellberedskap og totalforsvaret ble bedret. Likevel er det behov for bedre reservedelsbeholdninger og tilgang på forsyninger. Bemanningen i ulike avdelinger er for lav.
• Mål L-3: Daglige operasjoner: Løses på svært god måte, men Forsvaret har for få enheter for å løse nasjonale oppgaver med gjeldende ambisjonsnivå. Målet handler om å løse oppgaver knyttet til aktivitet i nordområdene og evne til å bistå politiet, samt deltakelse i internasjonal virksomhet og operasjoner. Nato-beredskapen Quick Reaction Alert i Bodø har merket økt tempo og har til tider hatt fire fly på beredskap. Marinen har gjennomført 38 prosent av seilingstiden i Nord-Norge. Fregattene har seilt mer enn planlagt. I tillegg listes det opp en rekke oppdrag i utlandet. […]

– Den senere tids utvikling med en mer krevende sikkerhetspolitisk situasjon kombinert med økt aktivitet, gjør at ambisjoner og krav overstiger det Forsvaret makter å levere, står det i rapporten. Läs artikel

Läs även kommentar här på sajten till Norges långtidsplan för försvaret.

Vi befinner oss på Hemvärnets stridsskola (HvSS) där en pluton utbildningsofficerare får en utbildning med instruktörer från ett amerikanskt specialförband något som aldrig hänt tidigare.  Det övergripande syftet med utbildningen är att göra hemvärnet farligare för motståndaren genom att verifiera våra egna metoder och utveckla dem med stöd av utländska instruktörer, säger kurschefen Jonas Pålsson på HvSS.[…]

– Det ger självklart en extra boost att få uppleva något som är ganska unikt i Försvarsmakten, säger han. Att amerikanska specialförband bidrar till utbildningen av det svenska hemvärnet är ett resultat av det svensk-amerikanska samarbetet. Syftet är i förlängningen att stärka förmågan att försvara Sverige, både ensamma och tillsammans med andra. Läs artikel

Valery Gerasimov, Chief of the Russian General Staff, turns 65 this year and is likely to stay on as long as Sergei Shoigu remains minister of defense. Gerasimov looms large over the current era of Russian military reform and modernization, though both processes were initiated by his predecessor, Nikolai Makarov. During his tenure, the Russian military has also been bloodied in two conflicts, Ukraine and Syria, with the lessons learned subsequently integrated into exercises at home. Gerasimov is more the representative of Russian military officialdom than the author of any of its key doctrinal tenets, but under him the Russian armed forces have undergone noticeable improvements in capability, mobility, readiness, force structure, and combat experience.

Ironically, of the things Gerasimov has done to leave an imprint on the Russian armed forces, he is uniquely famous for something that he never authored, and which does not exist — namely, the “Gerasimov Doctrine.” In 2014 an erroneous belief of almost mythic proportions emerged in the Western press some Russia watchers; it centered on the notion that in February 2013, Gerasimov authored an article laying out the Russian military blueprint for actions in Ukraine and war with the West.

The “Gerasimov Doctrine” was a clever name coined by Mark Galeotti on his blog, though he never meant it to be taken literally that Gerasimov had a doctrine. In 2018 Galeotti published a mea culpa rebuffing any notion that Gerasimov had a doctrine, given the extent to which this term “acquired a destructive life of its own.” Unfortunately like a creature in a horror film it escaped, growing stronger, running amok in political and military circles, and forcing years of efforts among Russia analysts to beat it into submission. That effort proved a Sisyphean task;  entire theories subsequently emerged proclaiming a Russian “chaos theory” of political warfare against the West, based on the erroneous belief that the Chief of the Russian General Staff is in a position to dictate Russian political strategy in the first place. Läs artikel

Når Tyskland skal bytte ut sine Panavia Tornado jagerbombere, er planen å gjøre dette med en miks av europeiske og amerikanske fly. […]

Det tyske forsvarsdepartementet understreker at de må veie flere forhold opp mot hverandre. På den ene siden slår de fast at de bør investere slik at de bidrar til at tysk og europeisk forsvarsindustri kan opprettholde og styrke sin teknologiske og industrielle kompetanse

På en annen side trenger Luftwaffe fortsatt et fly som er i stand til å bære amerikanske kjernefysiske våpen, mer bestemt bomba B-61, for å opprettholde sine Nato-forpliktelser. Läs artikel

Total global military expenditure rose to $1917 billion in 2019, according to new data from the Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI). The total for 2019 represents an increase of 3.6 per cent from 2018 and the largest annual growth in spending since 2010. The five largest spenders in 2019, which accounted for 62 per cent of expenditure, were the United States, China, India, Russia and Saudi Arabia. This is the first time that two Asian states have featured among the top three military spenders. […]

Military spending by the United States grew by 5.3 per cent to a total of $732 billion in 2019 and accounted for 38 per cent of global military spending. The increase in US spending in 2019 alone was equivalent to the entirety of Germany’s military expenditure for that year. ‘The recent growth in US military spending is largely based on a perceived return to competition between the great powers,’ says Pieter D. Wezeman, Senior Researcher at SIPRI.

Fredag la statsminister Erna Solberg og forsvarsminister Frank Bakke-Jensen fram regjeringens forslag til ny langtidsplan (LTP) for Forsvaret. Regjeringen legger opp til en langtidsplan som ligger under den minst ambisiøse av de fire alternativene i forsvarssjefens fagmilitære råd. Opposisjonen på Stortinget og forsvarsvenner over hele landet er tydelig skuffet og misfornøyd og gir klart uttrykk for det. […]

En annen stor bekymring, ifølge forsvarssjefen, er at anskaffelsen av luftvern mot langttrekkende missiler er skjøvet ut i tid. Det vil si at et effektivt luftvern mot presise langdistansemissiler ikke er på plass i Norge før i 2030, altså om ti år.

Jeg tror det er flere enn meg som finner det uforståelig at regjeringen så totalt velger å overse forsvarssjefens fagmilitære råd om å velge alternativ A som det høyeste ambisjonsnivå for å styrke Forsvaret tilstrekkelig til å møte de store utfordringene vi ser utvikle seg, ikke minst i nordområdene Det handler faktisk også om å sikre at en småstat som Norge får beholde råderett over et sjøterritorium som er syv ganger større enn vårt landterritorium. Og det handler også om at det er vårt forsvar og ikke noen andres som skal ivareta vår suverenitet. […]

Forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen slo fast under sin årstale i Oslo militære samfund at Forsvaret ikke lenger kan forsvare Nord-Norge, og at det samme forsvar heller ikke er i stand til å ta i mot allierte forsterkninger. Läs artikel

Läs också vår kommentar till den norska långtidsplanen här på sajten.

A former US Intelligence Officer says Australia should not increase its support for NATO, calling it a ”sinkhole” which can’t protect us. John Jordan told Sky News ”NATO is ill-defined and confused right now and operates a world away”. ”Australia should devote it’s resources to the emerging Chinese threat and seek to raise the alarm with regard to Chinese expansionist plans in Asia,” he said. The comments come as the government pushes to strengthen ties to the military organisation. Läs artikel

Russia on Tuesday urged the European Union to get U.N. Security Council approval for its military operations to enforce the arms embargo on Libya.

The EU’s unwillingness to brief the U.N. on the details of the operation ”raises questions,” said Foreign Minister Sergey Lavrov, speaking via video link to members of the Gorchakov Club for public diplomacy.

Praising the idea of monitoring compliance as ”noble,” Lavrov added: ”We told our European friends that the EU must come to the U.N. Security Council and say ’the U.N. Security Council announced the arms embargo, we – the European Union – want to make another special operation to monitor compliance with the embargo … so we ask the Security Council to support our approach.'”

”The fact that the EU is trying to avoid submitting its ideas to the U.N. Security Council raises questions about the reasons for this position,” he added.

On March 31, EU foreign ministers approved the launch of a new military mission, Operation IRINI, to monitor the U.N. arms embargo on Libya. The new mission will operate in the air, sea and with satellites to ensure that all countries respect the ban on providing arms for the parties involved in the Libyan conflict. The EU forces will also watch for illegal oil exports, prevent human trafficking and contribute to the training of the local coast guard and navy, as a complementary task. Läs artikel

Europeiska unionen intensifierar sina ansträngningar för att se till att verkställa FN:s vapenembargo i Libyen, och bidrar därigenom till fredsprocessen i landet, genom att man inleder en ny militär GSFP-insats i Medelhavsområdet.

Rådet antog i dag ett beslut om en ny militär EU-insats i Medelhavsområdet, Eunavfor MED Irini. […]

Irini, som betyder fred på grekiska, ska ha till huvuduppgift att se till att FN:s vapenembargo iakttas. Till sin hjälp kommer man att användaflyg och drönare, satelliter och bevakningsfartyg. Uppdraget kommer bl.a. inspektera fartyg på öppet hav utanför Libyens kust som man misstänker smugglar vapen till eller från Libyen, och genom Irini agerar EU i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2292 (2016). Läs artikel

Investeringsbehovet i det civila försvaret uppgår till 55 miljarder under åren 2021–2025, enligt inrikesminister Mikael Dambergs (S) redovisning vid försvarsförhandlingarna. På den militära sidan har det tillkommit kostnader på ”tvåsiffriga belopp i miljarder”. […]

• Den årliga förvaltningskostnaden uppskattas till mellan fyra och fem miljarder, samma nivå som i försvarsberedningens rapport.
• Investeringsbehovet för perioden 2021–25 är beräknat till 55 miljarder kronor.
• Till det ska läggas ytterligare tolv miljarder för drift och underhåll under samma period.

[…] SvD kan nu också rapportera om ett nytt bakslag med kraftigt ökade kostnader för det militära försvaret i jämförelse med tidigare kända siffror. Både försvarsmyndigheterna – Försvarsmakten och FMV – och industrin har redovisat fördyringar i en handfull projekt.

– Det rör sig om tvåsiffriga belopp i miljarder och då blir det ännu svårare än tidigare att genomföra försvarsberedningens förslag, i synnerhet då på armésidan, det är där det kommer att strykas i förhållande till Värnkraft, säger en person med god inblick.[…]

Regeringens proposition om totalförsvaret 2021–25 ska ligga på riksdagens bord i september för beslut senare under året. Läs artikel