Det är bra att coronan tvingar fram en diskussion om beredskapen. Men den största bristvaran är rätt folk på rätt plats. […]

Det tas driftiga initiativ. SAS låter flygpersonal snabbutbilda sig för vården, hotell byter tjänster med äldreomsorgen, kommuner flyttar om folk från verksamheter som står stilla till arbetsplatser där personalen går på knäna.

Lärdomen borde bli att underlätta sådana arbetsbyten. Kanske borde arbetslöshetsförsäkringen ha en krisklausul, så att de som går på a-kassa kan plantera skog eller förbereda jordgubbsodlingar utan att mista hela arbetslöshetsersättningen? […]

Haken är kompetensen. Ur den synvinkeln är det synd att vi avstått från den mest uppenbara beredskapsmekanismen: värnplikten. Det var dumt att den behandlades som en rent militär fråga.

I stället kunde värnplikten ha fyllts med nytt innehåll. Den militära utbildningen kunde ha kompletterats med utbildning för civila krisfunktioner. Embryot fanns i sjukvårdskompanierna och i signaltruppernas utbildning av folk för att säkra infrastrukturen. Då skulle fler kunna rycka in i utsatta positioner när krisen kommer.

Att trygga en flexibel kompetensförsörjning är den mest angelägna beredskapen i ett avancerat samhälle som vårt. Läs artikel

Situasjonen er nesten bisarr. Høyre skuffer stort i sin gamle «fanesak» forsvarspolitikken. Nå må utrolig nok Forvaret håpe på reddes av Stortinget og de rødgrønne partiene. Det meste er snudd på hodet.

Fremleggelsen av Forsvarets langtidsplan ble en nokså merkelig seanse. Forsvarsminister Frank Bakke Jensen opptrådte tilsynelatende stolt og fornøyd i den ene kanalen etter den andre, med fagre ord om «økning», «balanse» osv. Samtidig forsøkte en noe mer betuttet forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen å skjule sin store skuffelse over å bli avspist med noe han vanskelig kan se som annet enn en ren hån mot seg selv og sitt arbeid. Den fremlagte planen medfører at alle hans anbefalinger er mer eller mindre oversett. […]

For Erna Solberg realiserer neppe sine ambisjoner på den internasjonale arena ved å kjøpe stridsvogner og ubåter. Det er er ikke det som skal til for å få en plass i FNs Sikkerhetsråd. Norge blir ikke «humanitær stormakt» ved å bruke milliarder på nye helikoptre. Vi får ikke ros som «internasjonalt klimafyrtårn» ved å investere i luftvernsystemer. […]

Nå er det Arbeiderpartiet og Senterpartiet som kjemper for mer substans og forpliktelser i Forsvarets langtidsplan. Fremskrittspartiet er også skeptiske til regjeringens forslag, og mener det er for tynt.

I fredagens Dagsnytt 18 på NRK lovet Arbeiderpartiets forsvarspolitiske talsperson Anniken Huitfeldt omkamp om dette på Stortinget, og ser for seg en bred flertallsallianse mot regjeringens forslag. Hun antydet også at forsvarsminister Bakke Jensen selv, innerst inne, ville bli mer fornøyd med resultatet av en ny behandlingsrunde enn han er med det forslaget hans selv har vært nødt til å legge frem. Läs artikel

Försvarsministeriet förbjuder alla kontakter med externa konsulter inför Finlands förestående jaktplansköp. Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) fattade beslutet i samråd med president Sauli Niinistö på fredag.

Beslutet innebär att de tjänstemän som förbereder jaktplansaffären i fortsättningen inte får ha någon kontakt med de konsulter eller konsultföretag som jaktplanstillverkarna använder sig av. Regeln gäller alla slags möten och kontakter och träder i kraft omedelbart.

– Vi måste få någon ordning på det här, jaktplanstillverkarna ska inte inbilla sig att de kan plocka extrapoäng genom att rekrytera konsulter, sade Kaikkonen under en kort pressträff i riksdagen. […]

Alla fem jaktplanstillverkare använder sig av PR- och konsultbyråer, och bland konsulterna finns också tidigare politiker och officerare. […]

Det har nyligen framkommit att också Försvarsmaktens tidigare kommendör, general Jarmo Lindberg utför konsultuppdrag för en av jaktplanstillverkarna, amerikanska försvarsjätten Lockheed Martin. Antti Kaikkonen medger att just Lindbergs konsultuppdrag är problematiskt och var en avgörande faktor bakom beslutet.

– Lindberg fungerade som Försvarsmaktens kommendör ännu i fjol, så inte ser det här ju bra ut, säger Kaikkonen. Läs artikel

Ett 80-tal svenska militärer har suttit i karantän i Mali efter coronautbrottet. Det har ökat pressen på övrig personal mitt i en stor flytt. Nästa vecka överlämnas dock Camp Nobel i Timbuktu till FN och svenskarna flyttar längre österut till staden Gao. […]

Vid sidan av avveckling och flytt har Mali 11 genomfört omfattande patrullering i och runt Timbuktu.

–Det har vi gjort främst för att själva ha en lägesuppfattning utanför campen, men också för att genom vår närvaro avskräcka från attacker och skydda avvecklingen inne på Camp Nobel. Vårt bidrag slutar i och med att vi lämnar över campen, men andra nationer på supercampen kommer att fortsätta patrullera och skydda lokalbefolkning och FN-personal, säger Mattias Söderberg.

Säkerhetsläget går inte i en gynnsamma riktning, säger han:

– Den är sakta men säkert dalande. Runt Timbuktu är det fortsatta en hög hotbild. Vi har så här långt varit förskonade från riktade attacker mot FN-personal och vår basering. Men det är fortfarande en hög hotbild. Det gäller även i Gao. Läs artikel

[…] Fredag fulgte han statsminister Erna Solberg og forsvarsminister Frank Bakke-Jensens pressekonferanse om ny langtidsplan for Forsvaret (LTP).

– Men jeg har noen bekymringer, sier Bruun-Hanssen.

– Hvilke?

– Vi hadde anbefalt en raskere og større oppbygging av personell. Og vi hadde ønsket mer luftvern på et tidligere tidspunkt enn det regjeringen legger opp til.

– Er vi med dette forsvaret blitt mer eller mindre avhengig av Nato?

– Jeg vil si at det blir omtrent som før, sier Bruun-Hanssen.

– Forsvarssjefen ønsket seg et langt større forsvar. Regjeringen legger seg faktisk under det laveste ambisjonsnivået som Bruun-Hanssen presenterte som muligheter i anbefaling. Läs artikel

Sverige trycker på för att få bort tullarna på medicinska produkter in i EU för samtliga importörer och under längre tid. Stöd utlovas från Bryssel.[…]

Coronakrisen har fått EU-kommissionen att besluta om moms- och tullfrihet när det gäller importen av medicinsk utrustning. Än så länge gäller det dock bara för myndigheter och godkända organisationer i åtminstone sex månader.

Det vill Sverige nu utöka till längre tid och även till privata företag – och vid torsdagens webbmöte för EU:s handelsministrar gjordes tummen upp.

På mötet tog hon även upp de restriktioner som vissa länder infört även internt inom EU, vilket bland annat lett till att svenskbeställda ansiktsskydd länge satt fast i Frankrike på väg till Spanien. Återigen lovas dock bättring från medlemsländerna.

– EU-kommissionen skärper tonen mot det här. Enligt (EU:s handelskommissionär) Phil Hogan råder nu nolltolerans, berättar Hallberg. Läs artikel

– Nato kommer ikke til å bli sterkere fremover, og det tar ikke denne planen høyde for, sier Ståle Ulriksen, forsker ved Sjøkrigsskolen.

Fredag la statsminister Erna Solberg og forsvarsminister Frank Bakke-Jensen fram regjeringens forslag til ny langtidsplan for Forsvaret. Planen som gjelder for årene 2021-2024, skulle egentlig legges fram før påske, men ble utsatt på grunn av koronakrisen.  I langtidsplanen foreslår regjeringen å øke antallet årsverk i Forsvaret med 500 innen 2024, og ytterligere 2.000 innen 2028. Også antallet vernepliktige skal økes med 700 innen 2024. Det er for lite, mener Ulriksen.

– Hovedproblemet i Forsvaret er at det er for få folk. Det er først og fremst et større antall mennesker som trengs for å få Forsvaret til å fungere best mulig. Så dette er skuffende, sier han. […]

Regjeringen legger blant annet opp til å øke bevilgningene over forsvarsbudsjettet med to milliarder kroner årlig fram til 2028. Det blir en ny hærbataljon i nord med rundt 500 soldater. Sjøforsvaret får ingen nye fregatter. KNM Helge Ingstad blir dermed ikke erstattet.

Ulriksen mener Norge må bli mindre avhengig av Nato. Det skjer ikke med denne langtidsplanen, mener han. […]

– Med denne planen vil stormaktsrivaliseringen mellom USA og Russland fortsette i våre viktigste strategiske kjerneområder, sier Tormod Heier, oberstløytnant og professor i statsvitenskap ved Forsvarets høgskole.

– Dette er langt fra forsvarssjefens anbefaling. Norge vil verken ha kapasitet på luft- eller sjøsiden til å løse de militære oppgavene selv, sier Heier.

Han viser til at den amerikanske tilstedeværelsen på norsk jord har økt kraftig de siste årene, både gjennom flere ubåttokt, flere maritime overvåkingsfly i lufta og soldater på bakken.

– Russland føler seg truet fordi vi har satt bort en rekke forsvarsoppgaver til amerikanerne. Den eneste muligheten vi har for å komme ut av krisen, er å være en god nabo med Russland og en god alliert med USA. Da må Forsvaret få mer penger av regjeringen, slik at de kan løse oppgavene som amerikanerne har tatt over. Läs artikel

Regeringens proposition kan läsas  här.

Fortsatt satsing på Forsvaret, sier Erna Solberg. Den nye langtidsplanen for Forsvaret (LTP) er i virkeligheten en skapning som kun en statsminister kan elske. «Satsingen» er så syltynn at man må undres på om denne LTP-en er en avskjedssøknad fra regjeringens side. For regjeringen har ikke tatt hensyn til Forsvarssjefens (FSJ) militærfaglige råd i det hele tatt. I så måte må denne LTP-en være mat for opposisjonen. Skal dette Forsvaret forsvare oss ikke bare mot èn sikkerhetskrise, men kanskje må møte flere kriser samtidig? I så fall er den nye LTP-en et regelrett mageplask. Og Erna Solbergs kabinett er en mindretallsregjering. […]

 Vi har fått vite at forsvarssjefens ønskeliste har regjeringen valgt å se helt bort fra. I stedet har de valgt et alternativ som er dårligere enn hva som var Bruun-Hanssens minsteforsvar (alternativ D), et forsvar som han selv slo fast ikke kunne forsvare hele landet.

Derimot vil regjeringens «satsing» åpne for mer alliert tilstedeværelse på norsk jord. Oberst Terje Bruøygard, som er tidligere sjef for Telemark bataljon, nå instruktør for US Marines i USA, har i et eget høringsinnspill pekt på akkurat dette: «Dersom vi velger å ikke øke vår egen evne, vil allierte måtte ta større plass i Norge». Läs artikel

Regeringens proposition kan läsas  här.

Fredag kommer regjeringen med ny plan for Forsvaret. Samtidig kommer denne beskjeden fra offisersforbund: Stemningen i Forsvaret er ikke god. […]

Summen av omfattende utenlandsoppdrag for Nato, av manglende karrieremuligheter og av daglig trening, øving og utdanning hjemme i Norge, skaper en uholdbar situasjon. Det skriver BFO-leder Jens Jahren. […]

Dette betyr, som forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen har formulert det i sin anbefaling: Forsvaret må ha en troverdig avskrekkingseffekt mot en potensiell fiende, kunne trene effektivt i Norge, kunne beskytte allierte som måtte komme oss til unnsetning og kunne bidra i Nato-oppdrag utenlands. Samtidig.

Dette er Forsvaret langt unna å klare i dag. Oberstløytnant Tormod Heier ved Forsvarets høgskole har skrevet at dagens forsvar kan takle en 24-timers beredskap kun i to, tre døgn i strekk. Läs artikel

[…] Norges offisers- og spesialistforbund (NOF) har noen meget klare forventinger til forslaget som skal komme. Det første er at man må erkjenne, og ta utgangspunkt i den virkelighetsbeskrivelsen som både Forsvarssjefen og E-tjenesten har tegnet opp. Og dette må følges opp med tiltak for å styrke Forsvaret og styrke vår evne til å håndtere de usikre tidene. […]

NOF mener videre at vi både skal styrke og delta aktivt i NATO-samarbeidet, samtidig som vi må styrke vår egen evne til å håndtere egen nasjonal sikkerhet. Begge deler krever styrking av budsjettene i tråd med de målsetninger Norge har forpliktet seg til innenfor rammen av NATO, og innenfor en tidshorisont som er realistisk og gir styrket beredskap nå.

Innenfor de ulike forsvarsgrenene mener vi at det er Hæren og landmakten som må gis høyest prioritet, da det er dette den delen av Forsvaret som har tatt de største kuttene, og som har fått flest utsettelser av nødvendige investeringer.  Også Sjøforsvaret må styrkes, både med basis i en ny og forverret sikkerhetspolitisk situasjon, men også med basis i tapet av fregatten KNM Helge Ingstad. Det bør også vurderes tiltak, eller som minimum å starte opp en prosess, med hensikt å styrke evnen til kystnær strid, utover anbefalingene til Forsvarssjefen. I Luftforsvaret er det særlig helikopterkapasitet til både Hæren, spesialsstyrkene og Kystvakten/Marinen som det bør iverksettes tiltak for. Läs artikel