Lærer vi noen gang av våre katastrofer? ksu.no

Per Helge Pedersen, fast skribent

Nå har en ny katastrofe rammet verden. Denne gang av et bitte lite koronavirus som kan angripe alle og enhver – uansett rang og hudfarge. Dette lille viruset setter nå verden på en prøve man må helt tilbake til den siste verdenskrigens dager for å finne. Land etter land innfører nå unntakslover som gjør at verden stanser. […]

Men hva har skjedd.? Glasnost og moderne økonomisk tankegang gjorde at beredskapsnerven visnet i samfunnet. Alle beredskapsplaner ble sakte, men sikkert glemt og lagt bort. Politikerne støttet seg til eksperter og byråkrater som overtok styringen i samfunnet. For dem var beredskap noe gammeldags og kostbart. Alle de kostbare anleggene som ble bygget opp etter krigen ble lagt ned og solgt. Og de som ikke ble lagt ned har forfalt til ruiner. […]

Nå må alt fokus rettes mot den katastrofen vi står midt oppe i. Men når vi kan ta kontrollen tilbake og når pandemien er over, MÅ politikerne ta et oppgjør med seg selv. De MÅ ta kontrollen tilbake – og de MÅ love at dette ikke skal skje igjen. Nye katastrofer vil komme, men da MÅ man ha beredskapen i orden. Läs artikel

Jukka Tarkka i ny bok: ”Demilitariseringen på Fredens öar fungerar inte i krig”, svenska.yle.fi

Ålands demilitarisering och neutralisering ifrågasätts i ännu en bok i Finland. Enligt tidigare riksdagsmannen och författaren Jukka Tarkka fungerar avtalen inte. Många arméer har varit på väg för att ta hand om Åland.

Under 1900-talet har tiotals landstigningsoperationer planerats för Åland. Den åländska neutraliteten är verkligen inte en självklarhet, skriver Jukka Tarkka i den färska boken om Åland som bricka i det maktpolitiska spelet i Östersjön.

I flera hundra år har Åland varit ett konfliktämne för kuststaterna runt Östersjön. Ett rått maktspel gömmer sig bakom kulisser av diplomati och neutralitet. […]

Boken är en lång vandring genom historiens alla krig som har berört Åland, börjande med vikingarna. Åland har varit en spelbricka, alltid beroende av hjälp utifrån, är budskapet.

Finska kriget 1808-1809 och Krimkriget, vinterkriget, fortsättningskriget, det kalla kriget förtecknas i snabb följd. Många fästningar och installationer, internationella avtal och deras tillkomstprocess presenteras i boken.

Neutraliteten och vapenfriheten på Åland är tryggad med diplomatiska deklarationer. Men alltid när det är krig eller spänning i Östersjön så är neutraliteten nollställd. En väpnad konflikt trampar alltid på den åländska neutraliteten, enligt Tarkka. Läs artikel

Must: Risken för militär konfrontation ökar, svd.se

Risken för militära incidenter i Sveriges närområde har ökat. Det bedömer den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. […]

– När man har många enheter som rör sig inom samma område så finns det ju en risk att det kan uppstå missförstånd, säger Mustchefen Lena Hallin.

– Därför är det viktigt att man är transparent och öppen med sina avsikter om var och när man ska öva.

Den ryska militära förmågan fortsätter att öka under hela perioden 2018–2025, bedömer Must, även om det sker i långsammare takt än planerat. Ryssland prioriterar långräckviddiga vapensystem mot mark-, sjö- och luftmål samt till stridsflyg.[…]

Även i Arktis fortsätter Ryssland sin militära uppbyggnad, vilket bedöms främst ha defensiva syften. Läs artikel

Russian Planes Are Flying Thousands of Miles to Track NATO Submarines, nationalinterest.org

A pair of Russian navy Tu-142 patrol planes flew one of the longest-ever flights in international air space in decades on and around March 11, 2020. […]

The Tu-142 and other Russian long-range warplanes have flown several epic missions in the spring of 2020, in part in order to keep tabs on NATO submarines conducting exercises in European and Arctic waters.[…]

The Russian sorties mirror a similar surge by NATO patrol planes that took place in late 2019 as the Russian fleet deployed an unusually large number of submarines. The escalating missions below and above the waves point to intensifying preparation for a potential war on both sides of the former Iron Curtain.

The March 11, 2020 sortie might have targeted NATO submarines participating in the alliance’s Cold Response war game. NATO canceled Cold Response in reaction to the rapid spread of the flu-like novel-coronavirus, but the submarines may have lingered in the exercise zone. Läs artikel

Merkel will Schutzzone für Flüchtlinge in Region Idlib, de.reuters.com

[…] Merkel kritisierte dem Angaben nach die Syrien-Politik des Westens. Es habe sich gezeigt, dass ein von außen initiierter Wechsel der Regierung nicht möglich sei. Der Krieg habe nur zu einer Radikalisierung geführt.

Die Türkei sei einer der Hauptleidtragenden des Syrien-Krieges. Erdogan habe mehrfach gesagt, dass er zufrieden mit der europäischen und internationalen Hilfe für sein Land sei. Die Lage sei jetzt kompliziert, weil Russland und die syrische Armee gemeinsam vorgingen. Die Türkei habe die Aufgabe gehabt, islamistische Kämpfer zu entwaffnen. Dies sei kaum zu schaffen. Läs artikel

Hultqvist om Sverige som frontstat mot Ryssland skapar otrygghet

Utgivarna

Försvarsminister Peter Hultqvist höll den 12 mars ett anförande om Sveriges säkerhetspolitik på Chatham House’s Security and Defence Conference i London.

Hultqvist har inom regeringen varit den som mest aggressivt utmålat Ryssland som ett hot mot vårt land, och han definierar oupphörligen Ryssland som en fientlig makt.

Talet var ändå anmärkningsvärt på flera sätt. Sveriges alliansfria hållning nämndes inte en enda gång. Istället underströk försvarsministern att det är relationen med USA och Nato som utgör grunden för vår försvars- och säkerhetspolitik, även om det militära samarbetet med Finland också fanns med i bilden. Detta stämmer inte med vad Sveriges regering officiellt har lagt fast.

Läs mer

TT Nyhetsbyrån Iraks president fördömer USA:s flygangrepp, msn.com

USA säger sig ha angripit mål tillhörande Iranstödda milisgrupper i Irak.

Men bland de döda finns irakiska regeringssoldater, poliser och en civilperson, enligt landets militär – och president Barham Salih fördömer attacken.

”De upprepade kränkningar som staten utsätts för är en farlig och avsiktlig försvagning av dess förmågor och rykte, särskilt i en tid då Irak står inför enastående utmaningar på politiska, ekonomiska, finansiella och säkerhetsmässiga fronter. Dessa faror kan leda till kaos och att Irak misslyckas som stat, särskilt om säkerhetsupptrappningen fortsätter medan IS-extremister försöker återfå sin förmåga att hota den nationella säkerheten och medborgarnas säkerhet”, säger Salih enligt ett uttalande.

Pentagon håller fats vid att de amerikanska attackerna under natten till fredagen riktats mot fem vapenlager som används av Iranstödda milisgrupper. Angreppen beskrivs som ett svar på den raketattack som dödade två amerikaner och en britt på den internationella Tajibasen norr om Iraks huvudstad Bagdad i onsdags.

Ingen av de som dödats i USA:s motangrepp tillhör dock någon milisgrupp, enligt Iraks militär. I stället, uppger man, har tre irakiska soldater, två poliser och en civilperson fallit offer för flygattackerna. Civilpersonen var en kock som arbetade vid en flygplats som är under uppbyggnad utanför staden Karbala, där ytterligare en civilperson uppges ha skadats. Läs artikel

Hultqvist fördömer dödlig raketattack i Irak, ekuriren.se

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) fördömer i en skriftlig kommentar till TT onsdagens attack mot militäranläggningen i basen Taji.

”Sverige fördömer gårdagens attack på Tajibasen i Irak. Två amerikaner och en brittisk soldat omkom. Flera skadades. Sverige har trupper på Tajibasen och vår personal stöttar med befintliga resurser på plats för att hantera den allvarliga situationen. Ingen svensk personal har skadats. Försvarsmakten har kontinuerlig kontakt med förbandet. Vi har direktkontakt med försvarsmakten och följer utvecklingen noga.

Detta är oacceptabelt. Vi vet ännu inte vem som står bakom attackerna. Vi kan konstatera att detta var en planerad attack med ett stort antal avfyrade raketer mot basen. Försvarsmakten gör löpande utvärderingar av säkerhetsläget för de svenska soldaterna i de internationella insatserna.” skriver Hultqvist. […]

Raketattacken skedde på onsdagskvällen och är den 22:a i ordningen sedan slutet av oktober i fjol mot mål där USA:s militär är verksam. Det framgår inte vem eller vilka som ligger bakom den, men vid tidigare tillfällen har USA riktat skulden mot irakiska militära grupperingar som stödjs av Iran. Läs artikel

Dagens Ryssland ignorerar vinterkriget – alla verkar dock känna till Mannerheimlinjen, svenska.yle.fi

80-årsminnet av vinterkriget är inget som uppmärksammas i Ryssland. Fortfarande är okunskapen stor och myterna många.

– På officiellt håll har vinterkriget aldrig noterats här i Ryssland, säger Jevgenij Balasjov som är författare och lokalhistoriker med Karelska näset och vinterkriget som specialitet.

– Det här avslöjar myndigheternas inställning till kriget. Ifall vinterkriget skulle ha varit ärorikt och segerrikt för Moskva skulle man förstås hedra det. Men eftersom man inte gör det anser man kriget vara skamligt, säger han. Läs artikel

Operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, regeringen.se

Det fördjupade försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland syftar till att stärka Sveriges och Finlands nationella försvar och ländernas förmåga att agera militärt tillsammans. Samarbetet omfattar operationsplanering och förberedelser för gemensamt operativt användande av civila och militära resurser i olika scenarier, exempelvis i händelse av territoriella kränkningar och väpnade angrepp.

Propositionen finns att ladda ned här.

Läs även Rolf Anderssons genomgång av lagrådsremissen.

Frankrike och Sverige – tillsammans i nytt krig utan slut

Utgivarna

I ett gemensamt uttalande den 11 mars skriver Frankrikes och Sveriges utrikesministrar bland annat om insatser i Sahel:

“The Ministers discussed the need for a coherent and active engagement on security, development and humanitarian aid in the Sahel and underlined the contribution of the ‘Coalition for the Sahel’ as a framework for strategic and political engagement with the Sahel.”

Sveriges militära deltagande i styrkan Minusma i Mali underströks om än i andra termer:

”They welcomed the close cooperation between Sweden and France regarding the Sahel. “

Minusma är en FN-styrka med mandat från FN:s säkerhetsråd att stabilisera läget i Mali. Som vi tidigare kommenterat har Minusma mer blivit en direkt stridande insats med inriktning på upprorsbekämpning. Det understryks av att Storbritannien beslutat att skicka specialstyrkor att ingå i Minusma, och britterna skall utgöra ”spjutspetsen” i styrkan.

Läs mer

Burkhard Hirsch

En vänsterliberal politiker, Burkhard Hirsch, före detta inrikesminister i Nordrhein–Westphalen och vice förbundsdagspresident, har avlidit 89 år gammal. Så här står det om honom i Wikipedia (nedan).

Am 16. Oktober 1998 stimmte Hirsch im Bundestag gegen die Beteiligung deutscher Soldaten an einer möglichen NATO-Bombardierung Jugoslawiens. Dabei war er der einzige FDP-Abgeordnete (dazu die PDS-Bundestagsgruppe, 21 SPD-Politiker, 9 Grüne, 1 Unionspolitiker, 1 Fraktionsloser).

In seiner mündlichen Erklärung machte er deutlich, dass er diesen Krieg für unmoralisch, völkerrechtswidrig und unnötig hielt. Erstens sei humanitäre Hilfe nicht mit militärischer Gewalt verbunden. Zweitens sei der 13. Deutsche Bundestag (1994–1998), in dessen letzte Sitzung diese Abstimmung fiel, nicht mehr befugt, über die deutsche Kriegsbeteiligung abzustimmen, denn die kürzlich abgehaltenen Bundestagswahlen hätten schon über eine neue Zusammensetzung des Bundestages entschieden.

Dieser neue Bundestag müsse sich mit der Entscheidung über Krieg und Frieden befassen. Drittens verbiete die Charta der Vereinten Nationen die Anwendung von Gewalt, außer der UN-Sicherheitsrat stimme ihr zu. Diese Zustimmung lag nicht vor, so dass der Krieg dem Völkerrecht einen irreparablen Schaden zufügen werde.