United States Representative Stresses Her Country’s Ongoing Support for Afghan People, Citing Trillion Dollar Investment

The Security Council welcomed the significant steps taken towards ending the war in Afghanistan and opening the door to intra-Afghan negotiations enabled by the recent peace agreement signed by the United States and the Taliban.

However, the Council warned that easing the sanctions regime that the Council imposed on the country in 2011 will depend on the Taliban making sustained efforts to embrace peace.

Unanimously adopting resolution 2513 (2020), the 15-member Council called upon the Government of Afghanistan and the Taliban to pursue additional confidence-building measures — including by reducing violence and releasing prisoners — in good faith, thereby creating the conditions for a swift start to intra-Afghan negotiations leading to a durable peace. Läs referat från säkerhetsrådets möte.

USA har til en viss grad støttet Taliban militært når islamist-bevegelsen har vært i kamp mot IS i Afghanistan. Det forteller en amerikansk toppgeneral.

Kenneth «Frank» McKenzie, øverstkommanderende for USAs styrker i Midtøsten, forteller at Taliban de siste månedene har ligget i kamp mot rivalene i IS i den sørlige delen av Afghanistan. I Nangarhar-provinsen klarte Taliban effektivt å slå IS’ styrker, sa McKenzie under en høring i Representantenes hus i Washington tirsdag.

– Det var blodige greier, men de klarte det, sa generalen.

Han fortalte at Taliban har fått «svært begrenset støtte» fra amerikanske styrker i kampene mot IS sør i Afghanistan. Hva slags støtte det var snakk om, sa han ikke. Läs artikel

Tre personer har dödats efter en raketattack mot en militärbas i Irak under onsdagskvällen. 70 svenska soldater är stationerade på basen. Inga svenskar skadades, enligt Försvarsmakten.

Två amerikaner och en britt ska ha dödats i en raketattack mot militärbasen Tadji i Irak under onsdagskvällen. Uppgifterna har bekräftats av det amerikanska försvaret, enligt CNN.

Det ska handla om femton mindre raketer som ska ha träffat basen strax efter halv åtta på onsdagskvällen. Flera personer ska också ha skadats.

På basen, som ligger knappt tre mil norr om Bagdad, arbetar omkring 70 svenska soldater. Deras uppgift är att utbilda och ge rådgivning till det irakiska försvaret i kampen mot terrorrörelsen IS. Läs artikel

Två amerikanska och en brittisk soldat har dödats i en raketattack mot en militärbas norr om Bagdad. Fem av minst tolv skadade som är i allvarligt tillstånd evakuerades från basen där flera byggnader började brinna då 15 raketer slog ner på området.

Tillsvidare okända gärningsmän avfyrade natten till torsdag ett 30-tal Katjusha-raketer mot militärbasen Camp Taji där det finns utländska soldater från flera olika länder. 18 raketer slog ner inne på det gärdade området, där de orsakade stora skador. […]

Iraks parlament röstade i januari för en resolution där man kräver att regeringen ser till att de amerikanska styrkorna lämnar landet.

USA vägrar ändå att göra det med motiveringen att Irak först måste betala tillbaka pengar som det enligt amerikanerna är skyldigt USA.

Kataib Hizbollah och andra irakiska inflytelserika shiamuslimska milisgrupper som har stort stöd i parlamentet, kräver att regeringen följer parlamentets uppmaning och slänger ut amerikanerna. Om så inte sker så hotar milisgrupperna att ta saken i egna händer.

Det verkar nu vara på gång eftersom man under de senaste veckorna har sett allt fler attacker mot USA. Läs artikel

Behandlingen av Julian Assange fördöms, och Storbritannien manas vidta åtgärder för att skydda Wikileaksgrundaren. Det säger det internationella advokatsamfundet IBA:s människorättsavdelning (Ibahri).

Kritiken kommer efter rapporter om tortyrliknande förhållanden i samband med rättsförhandlingarna om huruvida han ska utlämnas till USA. Bland andra The Guardian har skrivit om uppgifter från Assanges advokater om att han ”handfängslats elva gånger och klätts av naken två gånger” i samband med rättsdagarna i Woolwich Crown Court i London i februari.

”Det är djupt chockerande att en mogen demokrati” som Storbritannien inte värnar rättssamhället och skyddar individens rättigheter bättre, säger Michael Kirby, en av Ibahris ordförande, enligt en kommuniké.

USA anklagar Assange för 17 fall av brott mot landets spionagelagar och ett fall av förberedelse till dataintrång. Assanges advokaters linje är att utlämningsbegäran är politiskt motiverad och ett uttryck för hämndlystnad, efter Wikileaks avslöjanden kring amerikansk utrikespolitik.

Nästa förhandling är den 18 maj. Beslutet lär oavsett utgång överklagas, och processen väntas bli långvarig. Läs artikel

Den internationella militärövningen Cold Response i Nordnorge ställs in med anledning av coronavirusets spridning. I övningen deltar omkring 350 personer från Sverige. […]

Beslutet fattades under ett möte på torsdagen efter att Björn Guldvog, direktör på norska hälsomyndigheten, efterlyst en ny värdering av situationen med anledning av smittan.

– Det som är nytt nu är att coronaviruset är utom kontroll i samhället. Vi vill bevara försvarsmaktens kapacitet så att vi kan stötta samhället i den oförutsägbara period som kommer nu, säger Rune Jakobsen, ledare för Cold Response, till NRK.

Runt 14 000 soldater från Sverige, Norge, Danmark, Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och USA har samlats för övningen i Nordnorge. Många av dem har redan varit ute i fält i två veckor, rapporterar NRK.[…]

Finland beslutade den 8 mars att dra tillbaka sina 400 soldater från övningen. Läs artikel

Oberstløytnant Tormod Heier holdt et foredrag på Sitt Ned i Skien nylig i regi av Nei til atomvåpen i Grenland. Heier holdt et tydelig og interessant foredrag med forståelig språk, innlevelse og kunnskap om historien. Hans bidrag til et folkelig forsvar av Norge som alternativ til fortsatt opprustning og medlemskap i Nato hadde han av forståelige grunner ikke.[…]

På spørsmål om hvordan Norge skal unngå å bli trukket enda mer med i Natoledede krigshandlinger for å følge de forpliktelser som Nato-medlemsskapet innebærer, var svaret at Norge sjøl må ruste opp og bygge opp sitt eget forsvar i betydelig grad for å gjøre seg mer uavhengige av militær bistand fra USA i forhold til Russland. I dag ville et angrep fra Russland være over i løpet av et par timer om vi ikke hadde hatt USA i ryggen. Til tross for dette er Russlands BNP på størrelse med Spanias. Russlands totale militærutgifter tilsvarer det USA bruker på å øke sitt militærbudsjett årlig.

Dilemmaet til Norge er følgende: Russland er i dag en betydelig atomvåpenmakt med isfrie havner i Nord og tilgang til det nordlige Atlanterhavet og dermed utgjør de en reell trussel mot USA. Det er denne maktbalansen som har holdt oss på pinebenken i 75 år, og som så langt har skapt fred i Norge. Vel og bra. Dagens hysteriske opprustning med et stadig mer aggressivt USA som med sine enorme militære slagkraft og som styres av en uberegnelig og egenrådig president, gjør at vi må tenke annerledes. Läs artikel

Se även Mats Björkenfeldts presentation av Heiers bok.

The UN Security Council unanimously adopted a resolution on Tuesday afternoon welcoming recent steps towards ending the conflict in Afghanistan. All 15 members supported the resolution, tabled by the United States, which endorses a joint US-Afghan declaration on peace and an agreement signed between Washington and the Taliban.

“The developments endorsed by this resolution are the product of more than a year of unprecedented US diplomatic engagement with the Taliban, in coordination with our partners in Afghanistan, the region, and around the world”, said Cherith Norman Chalet, the US Acting Deputy Permanent Representative.

The agreement with the Taliban calls for the fundamentalists to severe ties with international terrorist groups and to prevent them from using Afghanistan to carry out attacks against the US. Läs pressmeddelande

Coronaviruset har blottlagt en rad svagheter på svensk, europeisk och internationell nivå. Det kommer att leda till eftertanke och få konsekvenser på internationell nivå men även svenska politiker och myndigheter behöver lära sig av det som sker.

För svensk del är det tydligt att krishantering, och myndighetsstyrning och samordning under kriser är ett problem. Sverige har under decennier monterat ner civilförsvar och viktiga samhällsskyddande funktioner, samtidigt som myndigheter och sjukvården och äldreomsorgen utsatts för marknadsliberala reformer (new public management eller NPM) som i kombination med det ökade behovet efter migrationsflöde har lett till en omfattande systemstress. […]

En organisation kan normalt inte drivas på 100 procent av sin kapacitet utan att stressas sönder. Ett normalläge bör ligga runt 60 procents kapacitet för att vid en kort kris kunna utökas till 100. Den marknadsliberala styrformen NPM med ständiga effektiviserings- och sparkrav omöjliggör detta och försätter organisationer i permanent stress, vilket signaler från sjukvården, polisen, Migrationsverket och flera andra myndigheter länge har visat.

I kombination med en politisering av myndigheterna, ökat politrukstyre och politisk inkompetens har vi sett hur riskmedvetande och krishantering i Sverige blivit sämre. När tsunamin inträffade visste ingen av de ansvariga på Regeringskansliet eller UD vad ordet betydde och reaktionen blev försenad. Även under migrationsvågen hösten 2015 var reaktionen långsam. […]

Mer allmänt handlar det också om att få perspektiv på den dominerande liberala ideologi som länge har handlat om att alla problem måste lösas globalt och inte på nationsnivå. Detta ställs nu på huvudet när man ser hur känslig den globala produktionskedjan är och vilka risker det innebär.   Läs artikel

Pliktrådet tar strid mot Försvarsmakten och anmäler systemet med Säpos löpande registerkontroll av tusentals värnpliktiga till Justitieombudsmannen, JO. Hanna Gunnarsson (V) anser att lagstiftningen kan behöva ses över. […]

För närvarandeomfattas 3879 killar och tjejer födda 1999 av kontrollerna. TRM anser att det är ”en lagstridig” kontroll och kräver att det stoppas.

Försvaret har avvisat det i en skriftväxling mellan myndigheterna och pekat på att krigsorganisationen ska kunna mobiliseras på sju dagar och att det då måste finnas ”tillgängliga personalresurser”. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist har varit i Karlskrona. Han dök upp för att sedan dyka ner. Tillsammans med sin finske kollega Antti Kaikkonen tog han nämligen ubåten HMS Halland på en liten provtur.

Det syntes på Hultqvist att han gillade läget. Och att han var stolt över att, innan avfärd, kunna redogöra för den alltmer fördjupade integrationen av svensk och finsk försvarsmakt.

Vad han egentligen sade, under ytan, är att våra länder är så nära en militär allians det går att komma utan att vara det. Länderna samverkar så långt det går – operativt och utrikespolitiskt – samtidigt som de bevarar sin egen självständighet. […]

Vi är två länder i en enhet. Sverige och Finland splittrades i början av 1800-talet när vi drogs in i Napoleonkriget och Ryssland anföll. Det var det en hårsmån från att vårt land helt styckades upp av de krigförande länderna. Det var också detta trauma som lärde Sverige att det kan blir dyrt för ett litet land att försöka lägga sig i de stora drakarnas uppgörelser.

Vi förstod i fortsättningen att försöka praktisera neutralitet när övriga Europa krigade. […]

Den som bäst formulerat den svenska utrikespolitiska doktrinen är Olof Palme, som 1961 uttryckte det på följande sätt:

”Den grundläggande principen för svensk utrikespolitik är att Sverige i fred skall stå utanför stormakternas allianser och i krig upprätthålla en strikt neutralitet. Till stöd för denna utrikespolitik, ett efter förhållandena starkt försvar.”

Konsekvensen av detta är exempelvis att eftersom vi av goda skäl valt att stå utanför Nato kommer det också att kosta en slant. Vilket innebär att det krävs politiska beslut som prioriterar försvarsmakten, i synnerhet i ett läge där allt tyder på att vi lever i förkrigstid. Läs artikel

[…] Sveriges utrikespolitik ska ha ett starkt fokus på Europa och på vårt närområde – med fortsatt förankring i vårt FN-arbete. Det är naturligt av flera skäl. EU är vår främsta utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Ingen annan aktör är i så stor utsträckning en garant för Sveriges ekonomi, säkerhet och fred. Och närområdet – ja, vi har ju bara ett närområde. Det som sker nära oss har en direkt påverkan på vår trygghet och säkerhet.

Detta fokus förstärks nu ytterligare eftersom vi under nästa år blir ordförande i Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, OSSE. Det ger oss möjlighet att påverka de viktigaste säkerhetsfrågorna i vår region. OSSE:s grundprinciper bär upp den europeiska säkerhetsordningen, vars bevarande är ett centralt säkerhetspolitiskt intresse för vårt land. Med tanke på att denna ordning i dagsläget både ifrågasätts och bryts blir ordförandeskapet i OSSE extra svårt och extra viktigt. […]

Nyligen besökte jag Moskva för överläggningar med utrikesminister Lavrov. I november träffade jag president Lukasjenko och utrikesminister Makej i Belarus. I bägge dessa fall står vi upp för våra värderingar och markerar mot oacceptabelt beteende. Vi står upp för EU:s sanktioner mot Ryssland, och vi har fördömt belarusiska övergrepp på mänskliga rättigheter.

Samtidigt inser vi att det är nödvändigt med dialog och samarbete i frågor som klimatet och miljön i Östersjön, handeln och jämställdheten. Men även om vikten av att den europeiska säkerhetsordningen respekteras.

Låt mig understryka att en sådan dialog inte är en belöning. Den är ett sätt att minska risken för missförstånd och feltolkningar, att förstå de andras tankesätt och för att gemensamt hantera gemensamma utmaningar. Det handlar om vår egen säkerhet. Läs artikel