FN:s säkerhetsråd manar till ett ”bestående eldupphör” omgående i krigshärjade Libyen. En skör vapenvila råder i landet sedan mitten av januari.

Efter flera veckor av förhandlingar röstade till slut 14 av säkerhetsrådet 15 medlemsstater igenom resolutionen. Endast Ryssland motsatte sig den på grund av vissa ordval.

Vid ett toppmöte i Berlin i januari enades omvärlden om att inte blanda sig i konflikten i Libyen och att upprätthålla ett vapenembargo. Läs pressmeddelande

After what has reportedly been weeks of diplomatic negotiation, the UN Security Council passed a resolution on Wednesday aimed at stemming rising violence across Libya, demanding the warring parties commit to “a lasting ceasefire” according to terms agreed by military representatives from both sides at recent talks in Geneva. […]

Resolution 2510 recognizes the key role of African nations in ending the violence, notably the African Union and League of Arab States, and affirms “the need for a lasting ceasefire in Libya, at the earliest opportunity, without preconditions.”[…]

The text also expresses grave concern at the involvement of terrorist groups, and “growing involvement of mercenaries in Libya”, noting the commitments made a the Berlin conference to abide by the Security Council-imposed arms embargo, “including by ceasing all support for and withdrawing all armed mercenary personnel, and demands all Member States not to intervene in the conflict”. Läs pressmeddelande

För första gången kommer ett tiotal svenska officerare tillsammans med amerikanska kollegor att bemanna det amerikanska Patriot-batteriet som deltar i övningen. Den blandade svensk-amerikanska bemanningen i förbandet är ett led i införandet av det toppmoderna Patriot-systemet i det svenska luftvärnet.

Aurora 20 är en nationell övning, där försvarsgrenarna, delar av det civila försvaret och internationella partners tillsammans ska öka förmågan att möta ett angrepp mot Sverige.

Övningen genomförs över hela Sverige. Från lågintensiv strid i norr till högintensiv strid i syd. Områden som berörs av de mer omfattande delarna av Aurora 20 är främst södra Blekinge och östra och mellersta Skåne. I de områdena kommer periodvis förband att röra sig mellan Försvarsmaktens övnings- och skjutfält och i en del fall även öva utanför övningsfälten.

– En av Försvarsmaktens absolut viktigaste uppgifter nu är att öka den operativa förmågan. Nyckelordet för mig i det här är tillsammans, säger brigadgeneral Stefan Andersson, övningsledare för Aurora 20, och fortsätter.
– Vi ska öva stridskrafterna tillsammans i gemensamma operationer, Försvarsmakten tillsammans med andra myndigheter och aktörer i det civila försvaret och, inte minst, tillsammans med våra internationella partners. Läs pressmeddelande

Filippinernas beslut att säga upp avtalet med USA om att ha militära styrkor i landet avfärdades på onsdagen av president Donald Trump.

– Jag har inget emot det, sa den amerikanske presidenten. […]

En talesperson för Duterte, Salvador Panelo, sa vidare att Filippinerna är öppet för militära samarbetsavtal med andra länder.

I dag har USA bland annat flygbasen Clark Air Base i landet och genomför varje år omkring 300 gemensamma militärövningar med de filippinska försvarsstyrkorna. New York Times konstaterar att USA under senare år har ökat antalet flottinsatser tillsammans med Filippinerna för att hindra Kinas allt aggressivare militära närvaro i Sydkinesiska sjön. Läs artikel

[…] Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga. Vi ska bidra till långsiktig stabilitet och säkerhet i vår del av Europa.

Den snabba teknikutvecklingen, inte minst inom cybersäkerhet och AI, skapar nya utmaningar i gränslandet mellan konkurrenskraft, handel och säkerhetspolitik. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och ökat samarbete på bred front: i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE, och genom partnerskapet med Nato. En stark transatlantisk länk är viktig för Europas och Amerikas säkerhet. FN spelar en viktig roll för fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter, och är en central arena för Sveriges arbete med de globala utmaningarna. FN förblir en hörnsten i vår utrikes- och säkerhetspolitik. Vi stödjer Norge i deras kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt. Sveriges ordförandeskap i OSSE år 2021 grundar sig i vårt starka engagemang för den europeiska säkerhetsordningen. Det är ett viktigt säkerhetsintresse för Sverige att upprätthålla dessa gemensamt överenskomna principer och åtaganden. Läs deklarationen

In an exclusive interview with FRANCE 24 and Radio France Internationale (RFI) Monday, Malian President Ibrahim Boubacar Keita acknowledged, for the first time, that his government had opened up a dialogue with senior jihadist leaders. Rebels captured a huge swathe of northern Mali in 2012, triggering a jihadist insurgency that has now spread to neighbouring countries in the transitional Sahel zone between the Sahara and the African savannah. […]

”Talking with jihadists and fighting terrorism is not contradictory,” said Keita. “I have a duty and a mission today to create all possible spaces and to do everything possible so that, by one means or another, some kind of appeasement can be achieved. It’s time certain avenues were explored,” he explained.
Keita acknowledged that his government had made contact with Iyad Ag Ghali – a prominent Tuareg figure and leader of the Ansar Dine jihadist group – as well as Amadou Koufa, leader of Katiba Macina, a group of predominantly Fulani ethnic fighters allied with Ansar Dine. Läs artikel

Regeringen vill på egen hand kunna skicka soldater – även värnpliktiga – till Finland för att bevaka finska gränser. Förslaget ingår i en lagrådsremiss och kan bli en svår nöt för justitieråden.

Utgångspunkten i lagrådsremissen är att regeringen ska ges mandat ”sätta in svenska väpnade styrkor” för att ”hindra kränkningar av finskt territorium” utan riksdagens godkännande.

Förutsättningen är att det inte är krig i Sverige, då behövs resurserna på hemmaplan, eller att det pågår en väpnad konflikt på finsk mark, då kan Sverige inte involveras. Vid krig eller krigsfara ska regeringen omvänt kunna ”begära stöd av Finland i form av militära styrkor”.[…]

Det är ingen självklarhet att 18-åringar killar och tjejer som åker iväg för att mönstra enligt totalförsvarsplikten inser att slutstationen kan vara att stå med vapen i hand vid den finsk-ryska gränsen. Särskilt när frågan i stort sett passerat under radarn i den pågående processen, nu inne på sitt femte år.

Regeringen har under perioden tillsatt och delat ut direktiv till två utredningar i ärendet. Båda undviker nogsamt att gå i närkamp med frågan om värnpliktiga soldater ska omfattas av regeringens planer.

I det första betänkandet (”Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete” SOU 2016:64) står det att utredningen inte ”tar ställning till förutsättningarna att använda totalförsvarspliktig personal inom ramen för fördjupade försvarssamarbeten med andra stater”.

I det andra (”En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland” (SOU 2018:31) ställs dörren lite på glänt.

”Huruvida värnpliktiga är skyldiga att delta i operationer till stöd för Finland måste bedömas utifrån frågan vad som ingår i totalförsvarsplikten.” Läs artikel

Att låta franska kärnvapen skydda Europa hade tidigare varit osannolikt. Men nu kan det bli verklighet – en konsekvens av en ökad oro för att USA vänder Europa ryggen, enligt en expert.

Historiskt har den franska kärnvapendoktrinen gått ut på att vapnen bara ska användas för att skydda Frankrike. President Emmanuel Macron öppnar nu upp för att även skydda Europa, vilket enligt Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI, är stora nyheter.

– Om USA nu skulle vända Europa ryggen, vilket fler och fler oroar sig för, skulle vi stå utan skydd. Att då sträcka ut det franska kärnvapenparaplyet över Europa är en enkel lösning som tidigare verkat osannolik, även om det förekommit en del antydningar. Läs artikel

Frankrikes president Emmanuel Macron har öppnat för att franska kärnvapen inte enbart skulle kunna skydda Frankrike, utan också andra delar av Europa. Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) menar å sin sida att den svenska regeringens mål är en värld utan kärnvapen.

– France, Germany and Australia have submitted a request to prepare for the withdrawal of their forces from Iraq, a member of the country’s security and defense committee said on Monday.
Badr Al Ziyadi said the request was sent in a letter to the Iraqi military’s joint operations command to set a timetable for the exit of their troops.

”France, Germany and Australia have sent a request to the Joint Special Operations Command to prepare for the withdrawal from Iraq,” Al Ziyadi said as quoted by the Iraqi News Agency.

”Their request has been to set up a timetable for the withdrawal of their troops. The next government will take the responsibility of setting the timetable and the exit strategy for foreign troops.” Läs artikel

— Canada’s troops are eager to get back to work training Iraqi security forces but it won’t happen unless Canada is certain of their safety and Iraq invites them to return, Foreign Affairs Minister Francois-Philippe Champagne said Monday.[…]

Canada suspended that training and began moving the troops based in Iraq to Kuwait, as unrest and tension grew following the death of Maj.-Gen. Qassem Soleimani, the head of Iran’s elite Quds Force. The attack also killed Iraqi paramilitary commander Abu Mahdi al-Muhandis and led to concerns about Iranian retaliation as well as rioting and protests in Iraq.

Two days after the drone attack, Iraq’s parliament passed a resolution asking the government to expel all foreign troops.

Canada’s forces began to move to Kuwait just hours before Iran launched missiles at two Iraqi bases, one of them housing Canadians, in retaliation for Soleimani’s killing. No Canadians were injured, though 50 Americans suffered concussions and other brain injuries in the attacks. Läs artikel

US forces have started to withdraw from 15 bases across Iraq according to a report by Sky News Arabia.

France, Germany and Australia have also submitted requests to the joint special operations command to set up the withdrawal of their own forces from the country, the chair of the Iraqi parliamentary defence committee, Badr Al-Ziyadi, is reported to have said by Bloomberg.