Nato fyller 70 år, og har gjennomgått store endringer siden etableringen i 1949. I første fase var det en militær allianse som i hovedsak jobbet for å forsvare seg og demme opp for sovjetisk innflytelse i Europa og i andre deler av verden. Spenningen økte og resulterte i en kald krig, avløst av ulike demokratiseringsprosesser, allianseutvidelse og en rekke internasjonale operasjoner (out of area). Etter at nærområdeinitiativet i Nato kom i 2008 har alliansen sakte beveget seg tilbake til utgangspunktet med økt fokus på kjerneområder, avskrekking og kollektivt forsvar. […]

For Norge innebærer dette en hel del. For det første er den geografiske spredningen og utvidelse av oppmerksomhet til Kina noe som kan lede til mer usikkerhet knyttet til kollektivt forsvar av Nordområdene. Terskelen kan bli høyere for å få militær bistand, samtidig som vi ser at bruken av hybride virkemidler blir stadig mer utbredt. Dette gjelder spesielt i det kognitive domenet gjennom påvirkningsoperasjoner og desinformasjon som har til hensikt å destabilisere vestlige demokratier. Samtidig ser vi at stormaktenes interesse for Arktis er mye større enn på lenge, eksemplifisert ved blant annet alle stormakters oppdaterte Arktis-strategier. Nato og Vestens politikk de siste fem årene har også ført til større samhandling og tettere samarbeid mellom Russland og Kina. Dette er nok noe som gjør at særlig USA finner Arktis mer interessant, men som også gjør Arktis mer utsatt for økt militarisering og stormaktsrivalisering, samt mer sårbart for ulike spill-over effekter.

Deler av den europeiske sikkerhetspolitikken må løses i samarbeid med Russland. Et annet spørsmål som blir presserende i denne konteksten er om en plass i FNs sikkerhetsråd er det vi skal bruke alle krefter og ressurser på nå. Å bli tvunget til å aktivt ta stilling til en drakamp mellom USA og Kina globalt, og Nato og Russland i Europa kan stikke kjepper i hjulene for en mer lavmælt balansekunst, som kanskje i større grad kan tjene Norges interesser og sikkerhet. Fortsatt uro Det er liten grunn til å tro at de interne stridighetene i Nato ikke vil vedvare og at kampen om hvem som skal få være i alliansens episenter vil fortsette. Det innebærer at Norge, samtidig som de holder seg på godfot med USA, i stor grad også må balansere forholdet til europeiske stormakter, Kina og Russland.[…]

Det siste halvannet året har vi, antakelig derfor, sett en viss oppmykning av Russlandspolitikken fra norsk side. Deler av den europeiske sikkerhetspolitikken må løses i samarbeid med Russland. Läs artikel

Vid de uppbåd som ordnades av Arméns regionalbyråer förordnades sammanlagt 73,49 procent av männen i åldersklassen i tjänst, d.v.s. totalt cirka 22 180 personer.

I uppbåden deltog i huvudsak den åldersklass som är född år 2001, vars styrka är 30 183 personer. Merparten av dem som förordnats i tjänst vid uppbådet inleder sin beväringstjänst vid Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets truppförband i början av 2021.

För Försvarsmakten är uppbåden viktiga ur den synvinkeln att man där får möta de värnpliktiga personligen. Vid uppbådet fastställs de deltagande värnpliktigas tjänstduglighet och bestäms när och var den värnpliktige ska inleda sin tjänstgöring. Vid uppbådet kan den värnpliktige lägga fram sina egna önskemål gällande tjänstgöringen. I samband med uppbåden står Försvarsmakten i kontakt med de lokala myndigheterna. Totalt ordnades 455 uppbåd på inalles 248 olika orter. Läs artikel

Norge er i ferd med å skifte ut gam­le ja­ger­fly med nye. Stortingets vik­tig­ste kon­troll­­­­­­or­gan, Riks­re­vi­sjo­nen, har un­der­søkt om in­fra­struk­tur og støt­te­funk­sjo­ner har til­strek­ke­lig ka­pa­si­tet til å sik­re et ope­ra­tivt kamp­fly­vå­pen i over­gangs­fa­sen mel­lom F-16 og F-35.

I dag slutt­be­hand­les den hem­me­lig­stemp­le­de rap­por­ten av kon­troll- og kon­sti­tu­sjons­ko­mi­te­en på Stor­tin­get. Mest sann­syn­lig vil ikke ­of­fent­lig­he­ten få vite noe om inn­hol­det i rap­por­ten. […]

I år star­ter ut­fa­sin­gen av de gam­le F-16-ja­ger­fly­ene, sam­ti­dig som 52 nye F-35 skal fa­ses inn i åre­ne fram mot 2024.

Da riks­re­vi­sor Per-Kris­ti­an Foss over­send­te rap­por­ten til Stor­tin­get i som­mer, un­der­stre­ket han at un­der­sø­kel­sen ikke har tatt for seg F-35-fly­enes ope­ra­ti­ve evne.

– Det som er un­der­søkt, er støt­te­funk­sjo­ne­ne på bak­ken for kamp­fly­vå­pe­net. I hvil­ken grad de kan sam­hand­le og fun­ge­re ef­fek­tivt i over­gangs­pe­ri­oden fra F-16 til F-35.

Ja­ger­fly­kjø­pet er den stør­ste an­skaf­fel­sen i for­svars­his­to­ri­en, og iføl­ge Forsvaret er F-35 av­gjø­ren­de for ev­nen til å be­skyt­te Norge. Läs artikel

En vanlig fråga som försvarsanalytiker har att besvara är om rysk överlägsenhet på marken gör det omöjligt för Nato att stoppa en invasion av de baltiska staterna. FOI-forskare har med hjälp av en operationsanalytisk studie undersökt frågan.

– Vårt uppdrag är att titta på styrkebalansen mellan Nato och Ryssland. Det är otroligt viktiga frågor, att försöka förstå vad som händer om det smäller. Då behöver vi ha en egen svensk uppfattning, säger Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI. […]

En vanlig uppgift som cirkulerar bland dem som jobbar med krigsspel är att ryska trupper skulle nå Tallinn eller Riga på 60 timmar. Robert Dalsjö tror inte att det går så lätt, om inte Natoförsvaret helt tas på sängen. Två saker ger, enligt honom, en annan utveckling. Den ena är införande av de precisionsstyrda bomber som har revolutionerat möjligheterna för flyg att bekämpa markmål. Det andra är att väst överskattar rysk styrka.

– Före invasionen av Krim såg alla Ryssland som nedgånget och försvagat. Efter Krim svängde det, nu är ryssarna inte bara våldsamma utan också skickliga. Jag skulle vilja säga att Rysslands farlighet inte främst ligger i militära förmåga utan i viljan att använda militärt våld för att brutalt återupprätta sig själv som stormakt, kommenterar Robert Dalsjö. Rimligen gör Ryssland samma typ av operationsanalytiska studier.

– De vill knappast starta ett anfall som slutar med ett nederlag efter fyra dagar. Därmed är en operation riktad enbart mot Baltikum knappast trolig. Istället skulle ett krig kunna inledas med ryska kryssningsmissiler mot västs flygbaser. Men det scenariot kräver en annan studie, enligt Robert Dalsjö. Läs artikel

[…] Vid den stora ubåtsjakten i Stockholms skärgård 2014 var en av de största bristerna just att det inte fanns några ubåtsjakthelikoptrar att tillgå. Förmågeglappet var dock identfierat vid tidigare tillfällen, t.ex. ubåtsjakten på Västkusten 2011. Som beskrivet i ett av de tidigare inläggen om ubåtsjakt är den svenska skärgårdsmiljön, liksom Östersjöns vattenförhållanden mycket gynnsamma för en ubåt som vill hålla sig dold. Ofta kan en ubåt följa ett spanande fartyg på avsevärt mycket längre håll än fartygets sensorer kan upptäcka ubåten. Bottentopografin i skärgården ger mask och komplicerar signalbilden. En aktiv sonar kan undvikas genom att gå i noll-doppler (tvärskurs mot sonarens bäring). Det är av bland annat av dessa anledningar som ubåtsjakthelikoptrar är så viktiga. […]

Allt detta var sådant som dimensionerade anskaffningen av helikopter 14 i sjöoperativ variant. Vid avvecklingen av helikopter 4 var dock problemet att helikopter 14 var långt ifrån levererad, och än längre ifrån att ha någon ubåtsjaktförmåga. Därmed inleddes också en problematik med att besättningar som hade erfarenhet av ubåtsjakt snabbt började gå ur tiden. När ubåtsjakten hösten 2014 ägde rum fanns fortfarande ingen helikopter 14 med ubåtsjaktförmåga att tillgå. Det var inte ens nära. Den enda helikopter som syntes var mig veterligen markoperativa helikopter 15. Något år senare kom dock de första av fem helikopter 14F med doppsonar i tjänst. Den fulla ubåtsjaktförmågan hos helikopter 14F låter dock vänta på sig. Läs artikel

​Den danske utenriksministeren Jeppe Kofod (S) og forsvarsministeren Trine Bramsen (S) hadde torsdag et møte i Det Udenrigspolitiske Nævn – den danske utenrikskomiteen i Folketinget. Da ble det klart at Danmark fra neste år sender en fregatt, et helikopter og opp mot 155 personer til Hormuzstredet. […]

Nå forteller det norske forsvarsdepartementet at de fortsatt vurderer henvendelsene.

– Som kjent har Norge mottatt henvendelser fra både USA og Storbritannia om deltakelse i en internasjonal operasjon i området rundt Hormuzstredet for å sikre sivil skipsfart, men vi har ikke fattet noen beslutning om eventuell deltakelse, svarer seniorrådgiver Lisa Nordøen i en e-post.

Knappt en fjärdedel – eller 22 procent – av finländarna anser att Finland bör gå med i militäralliansen Nato. 47 procent säger nej till ett Natomedlemskap visar en enkät (på finska) som Näringslivets delegation har låtit göra.

Siffrorna är stabila. Stödet för Nato och motståndet mot militäralliansen har legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren. […]

Inom den nya regeringen är stödet för ett medlemskap i Nato svagt, om man bortser från Svenska folkpartiet som traditionellt har flaggat för ett medlemskap. Läs artikel