[…] Utvecklingen i vår omvärld och inte minst i vårt närområde, visar på vikten av att vårda och fördjupa våra internationella samarbeten. Det svensk-finska försvarssamarbetet har en särställning i våra respektive länders säkerhetspolitik och därmed ett särskilt djup och betydelse. Som bekant sträcker det sig bortom fredstida förhållanden och innehåller operativ planering. Det är ett långtgående steg från två militärt alliansfria stater. Men det handlar om att tillsammans bidra till fred och stabilitet i vår del av Europa.

Under innevarande år kommer regeringen att lägga fram en proposition som öppnar för att snabbare kunna ge stöd och hjälp till Finland i en kritisk situation. Motsvarande lagstiftning finns redan på finsk sida. Just detta är ett stort och viktigt steg i vårt samarbete och bygger på gemensamma intressen och förtroende.

I går pratade Norges förre ÖB Sverre Diesen här om behovet av trilateralt samarbete mellan Norge, Sverige och Finland kring säkerheten i Skandinavien. Han har helt rätt och i augusti deltog jag vid ett möte lett av den finska presidenten, där Norges, Sveriges och Finlands statsministrar, försvarsministrar och inrikesministrar deltog.[…]

– Försvarsmaktens numerär ska öka. Särskilt gäller detta armén, som måste bli större. Som jag sagt tidigare på den här scenen är kvantitet också en kvalitet. För att vi öka uthålligheten måste vi bli fler.

– Det innebär att antalet värnpliktiga måste öka. Vi ska gå mot att 8 000 värnpliktiga utbildas årligen senast 2025.

– Armén måste inte bara bli större, den måste också utvecklas mot nya uppgifter. Förmågan att verka i brigad måste fortsätta förstärkas och vi måste påbörja utvecklingen att även kunna leda på divisionsnivå. För att mer effektivt kunna producera inte minst arméförband, måste ett fungerande system för förbandsomsättning utvecklas och värnpliktiga befälskategorier återinföras. Ett jägarregemente ska öppnas i Arvidsjaur. Läs talet

[…] Rysslands auktoritära och västfientliga säkerhetspolitik kommer sannolikt att bestå under det kommande decenniet. Rysslands huvudsakliga målsättningar förblir att bli erkänd som en stormakt och att etablera en intressesfär i sitt närområde. Den höga takt med vilken de Väpnade styrkorna och den militära handlingsfriheten utvecklats under de gångna tio åren kommer dock sannolikt inte kunna bibehållas. Det närmaste decenniet kommer istället präglas av konsolidering av tidigare resultat, främst den uppnådda förmågan att initiera ett regionalt krig. Strategisk avskräckning kommer att förbli högprioriterat, i första hand med kärnvapenstyrkor. Framemot 2029 kommer en väsentlig ökning av Rysslands militära förmåga enbart kunna ske om den politiska ledningen tydligt prioriterar och tilldelar resurser för detta. Om så sker kommer det sannolikt utan förvarning.

Läs rapporten

[…] I en rapport fra Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) i februar ble det slått fast at Forsvaret ikke holder mål. Beredskapen er for dårlig, utholdenheten for svak og kapasiteten til å beskytte baser og nøkkelinstitusjoner er mangelfull, var noen av flere mangler med dagens forsvar. FFI-rapporten slo også fast at gjeldende Langtidsplan for Forsvaret (LTP) ville bli mye dyrere enn antatt. Overskridelsene beløper seg til milliarder av kroner.

Oppsummert var det bildet som ble tegnet fra høyeste hold i forsvarssektoren dette: Norge har for tiden et delvis dysfunksjonelt forsvar. Borte var regjeringens propaganda om «historisk satsing» på Forsvaret. Borte var tåkepraten. Borte var avvisningen av alle kritiske påpekninger om de åpenbare svakhetene i Forsvaret. Endelig snakket man sant om tilstanden i Forsvaret.[…]

For å ta bare ett eksempel på hvordan forsvarstoppene lenge må ha talt mot bedre vitende: Skandaleanskaffelsen av de nye NH90-helikoptrene som skulle betjene både fregattene og Kystvaktens fartøyer. Den ene forsvarsminister og forsvarssjef etter den andre har siden 2012 hardnakket hevdet at NH90 var et nærmest genialt kjøp. Først i 2019 har pipa fått en annen lyd. Nå er det ingen som benekter at anskaffelsen må sies å være en fullblods skandale. Ingen NH90-maskiner er per i dag operativ som planlagt – 19 år etter at beslutningen om kjøpet ble fattet. Og først i 2018-2019 ble det innrømmet at kostnadene til vedlikehold av NH90 er skyhøye og sprenger alle budsjetter. […]

Anskaffelse av nytt materiell til Forsvaret har på flere områder vært et sorgens kapittel. Helt på tampen av 2019, i desember, kom det en ny rapport fra FFI: «Hvordan skape økonomisk handlingsrom i den nye langtidsplanen 2021-2024». I denne rapporten rettes det sterk kritikk mot anskaffelsesregimet i Forsvaret. Ett forhold er at de store kjøpene, som F-35 kampfly, nye ubåter og NH-90, ikke styres av Forsvaret, men av Forsvarsdepartementet. Et annet forhold rapporten peker på, er at innkjøpsapparatet består av opptil 1000 ansatte som er involvert i både store og små anskaffelser. Läs artikel

En militärbas i Irak, där även amerikanska soldater är stationerade, har beskjutits med raketer. Minst fyra irakiska soldater skadades i attacken, uppger militärkällor.

Åtta raketer av typen Katjusja avfyrades mot flygbasen al-Balad, cirka åtta mil norr om huvudstaden Bagdad, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Majoriteten av de amerikaner som befunnit sig på den irakiska basen har nyligen lämnat området på grund av konflikten med grannlandet Iran.

Det finns inte fler än 15 amerikanska soldater och ett enda plan på al-Balad, säger en militärkälla till AFP.

Ingen grupp har tagit på sig attacken. Läs artikel

USAs forsvarsminister Mark Esper sier han ikke har sett noe konkret bevis for at Iran planla angrep mot fire amerikanske ambassader, slik Donald Trump hevdet.

Jeg så ikke noe som dreide seg om fire ambassader, sier Esper til CBS søndag.

Innebär det att familjerna verkligen blir kompenserade?

– Ja, det finns goda möjligheter om Iran betalar frivilligt, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, till TT. Läs artikel

[…] Det visar sig att de allra flesta, 51 procent, har litet förtroende för försvarets förmåga. Inte ens en femtedel, 18 procent, har stort förtroende. En fjärdedel, 25 procent, svarar att de varken har litet eller stort förtroende, medan 6 procent svarar vet ej.

– Bland alla partiers väljare är det fler som uppger att de har litet förtroende, än som uppger att man har stort. Det är väldigt tydligt, det finns inga större skillnader mellan partierna. Män uppger oftare än kvinnor att de har litet förtroende, säger Nicklas Källebring som är opinionsanalytiker på Ipsos. […]

På frågan ”Anser du att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato eller anser du inte det?” är svaren mera jämnt fördelade. Tre av tio, 30 procent, vill gå med medan nästan 4 av tio, 38 procent, är emot. En av tre, 32 procent, är osäkra. Läs artikel

Idag inleds årets upplaga av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Den äger rum i en sällsynt farlig tid som förr eller senare borde tvinga våra politiker att ta ställning till de svåra frågor som väldigt många medborgare just nu ställer sig. Hur långt är den riksrättsåtalade presidenten i Vita huset beredd att gå för att bli omvald? Vad händer oss alla vid en urladdning i den redan explosiva krutdurken Mellanöstern? Frågor som alla gäller USA:s president Donald Trump. […]

Denna stormaktsarrogans riskerar förstås att få grava konsekvenser också för Sveriges säkerhet. Den borde inte lämna någon ansvarig beslutsfattare, vare sig i Sälen eller i riksdagen, oberörd.[…]

De måste ställa sig följande fråga: Är det god säkerhetspolitik att fortsätta ingå i militära operationer som i realiteten styrs av Pentagon, som i sin tur har lydnadsplikt till en person som tycks ha helt tappat förstånd och förnuft med sina hot om utplåning av hela nationer, dess ekonomier och kulturer? Hot som kvalificerar som brott mot krigets lagar. Om de skulle genomföras vore de krigsförbrytelser.[…]

Den tid är förbi då vi kan förlita oss på gott omdöme och gemensamt säkerhetstänkande i Vita huset.  Där råder kaos och envälde, cynism och girighet. Vi vet nu vad som menas med America First, och det betyder inte global säkerhet och gemensam värdegrund under FN-stadgan, respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter. Det är dags att pausa allt militärt samarbete med Pentagon så länge Donald Trump sitter vid makten. Läs artikel 

Jag blev för en stund sedan uppringd av en journalist från TT som ställde frågan om det finns några folkrättsliga bestämmelser om detta.

Iran är förstås moraliskt ansvarigt gentemot det ukrainska flygbolaget (Ukraine International Airlines; UIA) och kanske också ansvarigt enligt iransk lag. Om man inte ersätter bolaget direkt kan den ukrainska staten, som UIA:s hemstat, göra ett folkrättsligt anspråk för bolagets räkning gentemot den iranska regeringen. […]

Här kan till sist tilläggas att när USA sköt ner ett iranskt passagerarplan 1988 betalade man ut ersättning till offren på ”humanitära” grunder. Man erkände dock inte att man brutit mot folkrätten, utan att det handlade om ett misstag som var ursäktligt. Oavsett hur det förhöll sig med den saken kan man konstatera att Iran inte har försökt att undkomma ansvar på den grunden, varför det nog inte behöver diskuteras om nedskjutningen av ursäktlig,p g a den spända situationen i området eller av andra skäl. Läs artikel