«NATO-landet Tyrkias krigføring i Idlib i Syria bidrar direkte og åpenlyst til å opprettholde det en amerikansk regjeringstalsperson har kalt verdens største base for al Qaida siden 11. september. Har den norske regjeringen tilsluttet seg NATO-uttalelsen som støtter Tyrkia, har USAs myndigheter formelt eller uformelt kontaktet regjeringen vedrørende støtte til Tyrkia og hvis ja, hva er regjeringens respons?»

Slik lyder det skriftlige spørsmålet stortingsrepresentanten Bjørnar Moxnes (Rødt) fredag sendte til utenriksminister Ine Eriksen Søreide (H). […]

– USA har gitt åpen støtte til Erdogan-regimets ulovlige krigføring i Syria og sier de ønsker mer støtte til Tyrkia fra Nato. Vi vil vite om den norske regjeringen har blitt kontaktet av USA om dette, formelt eller uformelt, og hva som er Norges standpunkt til oppfordringen, legger han til. Läs artikel

Regeringen har beslutat om att överlämna en proposition till riksdagen med förslag om ett svenskt deltagande i den franskledda specialförbandsinsatsen Task Force Takuba i Mali.[…]

– Sveriges deltagande främjar säkerheten i Mali och Sahelregionen. Det underlättar i sin tur för utvecklingsinsatser i Mali som behövs för att på sikt nå en hållbar och fredlig utveckling i landet. Beslutet fattas också för att bidra till kampen mot internationell terrorism och ytterst göra även Sverige tryggare och säkrare, säger utrikesminister Ann Linde.

Task Force Takuba ska inkluderas i den redan pågående franskledda insatsen Barkhane. Det svenska bidraget planeras bestå av en helikopterburen snabbinsatsstyrka om högst 150 personer. Läs pressmeddelande

Se även kommentar till Sveriges militära deltagande i Mali.

Ett avtal mellan talibanrörelsen och USA undertecknades den 29 februari. Vi som har kämpat mot kriget och mot Sveriges deltagande i kriget känner en stor glädje och lättnad över att vapnen tystnat. Ingen kan garantera att det innebär verklig fred, men om USA:s, Natos och andra allierades trupper (inklusive Sveriges) verkligen hemkallas innebär det ett stort steg på väg till fred.

Vi hoppas att det nu överenskomna dokumentet sätter stopp för att Afghanistan blir ett fäste och fristad för internationella terrorister och terrornätverk.

En helt annan fråga är om afghanerna klarar att på fredlig väg lösa alla de motsättningar som ackumulerats under utländskt förmyndarskap. 19 års ockupation (och före det ett decennium av sovjetisk ockupation) har satt djupa spår i nationen och att tro att de skulle läka över en natt är naivt.

De som inte visste det förut måste nu erkänna att Afghanistans problem med kvinnoförtryck och ett underutvecklat utbildningssystem är problem
som inte kan lösas med militär intervention utifrån. Läs artikel

Sverige ska skicka specialförband och helikoptrar till en ny militär styrka i Mali. Säkerhetsläget i det västafrikanska landet har försämrats och utrikesminister Ann Linde beskriver Task Force Takuba som en tuff och farlig insats. […]

– Det är ett av världens fattigaste länder och säkerhetsläget är väldigt oroande. Vi vill vara med och främja säkerheten i Mali och hela Sahelregionen, säger utrikesminister Ann Linde (S).

Trots det fredsavtal som slöts 2015 har läget försämrats. Mali kämpar mot väpnade islamister som Aqim och IS och den terrorism som har spridit sig till grannländerna Burkina Faso och Niger. Men trots att armén får stöd av den franskledda Operation Barkhane, en regional antiterrorstyrka och FN-insatsen Minusma så fortsätter våldet. Förra året dog över 4 000 människor i terrordåd i de tre länderna – fem gånger fler än 2016, enligt FN.

– Det går inte att säga hur dålig situationen hade varit om de internationella insatserna inte varit på plats. Men vi konstaterar att de inte räcker. Och det är därför Mali har bett om utökad hjälp, säger Linde.

Malis president har bjudit in Sverige till Task Force Takuba, en europeisk specialförbandsstyrka som ska ingå i och ledas av befälhavaren för Operation Barkhane. Tanken är att en svensk styrka om högst 250 personer ska ställas till förfogande från och med slutet av sommaren till och med den 31 december 2021. I normalfall ska dock högst 150 svenskar vara på plats och bland annat fungera som snabbinsatsstyrka med egna helikoptrar. […] Task Force Takuba ska kunna verka i hela Mali, men kommer att ha sin bas i Gao-regionen. Det kan bli aktuellt med insatser som sträcker sig in i Niger, men i nuläget saknas nödvändiga avtal för det. I regionen och i gränsområdet mellan Mali och Niger där Task Force Takuba kommer att arbeta finns ett ”högt hot” från terrorism och väpnat våld, enligt Försvarsmaktens riskbedömning. Läs artikel

Se även kommentar till Sveriges militära deltagande i Mali som tidigare publicerats på den här sajten.

Nå har en ny katastrofe rammet verden. Denne gang av et bitte lite koronavirus som kan angripe alle og enhver – uansett rang og hudfarge. Dette lille viruset setter nå verden på en prøve man må helt tilbake til den siste verdenskrigens dager for å finne. Land etter land innfører nå unntakslover som gjør at verden stanser. […]

Men hva har skjedd.? Glasnost og moderne økonomisk tankegang gjorde at beredskapsnerven visnet i samfunnet. Alle beredskapsplaner ble sakte, men sikkert glemt og lagt bort. Politikerne støttet seg til eksperter og byråkrater som overtok styringen i samfunnet. For dem var beredskap noe gammeldags og kostbart. Alle de kostbare anleggene som ble bygget opp etter krigen ble lagt ned og solgt. Og de som ikke ble lagt ned har forfalt til ruiner. […]

Nå må alt fokus rettes mot den katastrofen vi står midt oppe i. Men når vi kan ta kontrollen tilbake og når pandemien er over, MÅ politikerne ta et oppgjør med seg selv. De MÅ ta kontrollen tilbake – og de MÅ love at dette ikke skal skje igjen. Nye katastrofer vil komme, men da MÅ man ha beredskapen i orden. Läs artikel

Risken för militära incidenter i Sveriges närområde har ökat. Det bedömer den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. […]

– När man har många enheter som rör sig inom samma område så finns det ju en risk att det kan uppstå missförstånd, säger Mustchefen Lena Hallin.

– Därför är det viktigt att man är transparent och öppen med sina avsikter om var och när man ska öva.

Den ryska militära förmågan fortsätter att öka under hela perioden 2018–2025, bedömer Must, även om det sker i långsammare takt än planerat. Ryssland prioriterar långräckviddiga vapensystem mot mark-, sjö- och luftmål samt till stridsflyg.[…]

Även i Arktis fortsätter Ryssland sin militära uppbyggnad, vilket bedöms främst ha defensiva syften. Läs artikel

A pair of Russian navy Tu-142 patrol planes flew one of the longest-ever flights in international air space in decades on and around March 11, 2020. […]

The Tu-142 and other Russian long-range warplanes have flown several epic missions in the spring of 2020, in part in order to keep tabs on NATO submarines conducting exercises in European and Arctic waters.[…]

The Russian sorties mirror a similar surge by NATO patrol planes that took place in late 2019 as the Russian fleet deployed an unusually large number of submarines. The escalating missions below and above the waves point to intensifying preparation for a potential war on both sides of the former Iron Curtain.

The March 11, 2020 sortie might have targeted NATO submarines participating in the alliance’s Cold Response war game. NATO canceled Cold Response in reaction to the rapid spread of the flu-like novel-coronavirus, but the submarines may have lingered in the exercise zone. Läs artikel

[…] Merkel kritisierte dem Angaben nach die Syrien-Politik des Westens. Es habe sich gezeigt, dass ein von außen initiierter Wechsel der Regierung nicht möglich sei. Der Krieg habe nur zu einer Radikalisierung geführt.

Die Türkei sei einer der Hauptleidtragenden des Syrien-Krieges. Erdogan habe mehrfach gesagt, dass er zufrieden mit der europäischen und internationalen Hilfe für sein Land sei. Die Lage sei jetzt kompliziert, weil Russland und die syrische Armee gemeinsam vorgingen. Die Türkei habe die Aufgabe gehabt, islamistische Kämpfer zu entwaffnen. Dies sei kaum zu schaffen. Läs artikel

USA säger sig ha angripit mål tillhörande Iranstödda milisgrupper i Irak.

Men bland de döda finns irakiska regeringssoldater, poliser och en civilperson, enligt landets militär – och president Barham Salih fördömer attacken.

”De upprepade kränkningar som staten utsätts för är en farlig och avsiktlig försvagning av dess förmågor och rykte, särskilt i en tid då Irak står inför enastående utmaningar på politiska, ekonomiska, finansiella och säkerhetsmässiga fronter. Dessa faror kan leda till kaos och att Irak misslyckas som stat, särskilt om säkerhetsupptrappningen fortsätter medan IS-extremister försöker återfå sin förmåga att hota den nationella säkerheten och medborgarnas säkerhet”, säger Salih enligt ett uttalande.

Pentagon håller fats vid att de amerikanska attackerna under natten till fredagen riktats mot fem vapenlager som används av Iranstödda milisgrupper. Angreppen beskrivs som ett svar på den raketattack som dödade två amerikaner och en britt på den internationella Tajibasen norr om Iraks huvudstad Bagdad i onsdags.

Ingen av de som dödats i USA:s motangrepp tillhör dock någon milisgrupp, enligt Iraks militär. I stället, uppger man, har tre irakiska soldater, två poliser och en civilperson fallit offer för flygattackerna. Civilpersonen var en kock som arbetade vid en flygplats som är under uppbyggnad utanför staden Karbala, där ytterligare en civilperson uppges ha skadats. Läs artikel