Det blir for ensidig fokus på nye fregatter i det fagmilitære rådet, mener forsker Ståle Ulriksen fra Sjøkrigsskolen.

– Et av problemene er at det er liten oppmerksomhet om kysten.  Der skapes det et gap som en motstander kan utnytte både i konvensjonell og «hybrid» krigføring.  Hæren vil ikke være der, og Heimevernet har blitt sterkt svekket. Når korvettene forsvinner, vil heller ikke Marinen ha evne til å utnytte Norges veldig spesielle kystlinje for å oppnå «hjemmebanefordeler». Heller ikke den Indre kystvakt blir styrket.

Det sa Ståle Ulriksen som underviser ved Sjøkrigsskolen til Forsvarets forum etter fremleggelsen av fagmilitært råd. […]

Ulriksen skulle ønske at man istedenfor noen få, kostbare fregatter hadde satset mer på et større antall mindre fartøyer – mer egnet til strid langs norskekysten.

– Når Marinen fokuserer ensidig på fregatter som befinner seg langt ute på havet blir det et gap i strukturen. Man vil mangle kapasiteter som egner seg til å strid langs norskekysten. Der har vi et hull, som noen kan utnytte, mener Ulriksen.

– Vi vet at russerne gjør seg kjent på vår kyst, og har strammet inn kontrollen over egne sivile rederier og sjøfolk. Det seiler mange sivile russiske fartøyer langs vår kyst.  Det gjør også mange skip under norsk  flagg med nesten bare russiske mannskaper. Vi vet også at russerne vil få en marine som vil bli svakere på det åpne hav, men sterkere nærmere kysten.  De kan ha en fordel av å bruke vår kyst. Läs artikel

[…] Sammanfattningsvis finns det alltså viktiga lärdomar från det tidiga 2000-talets säkerhetspolitiska missgrepp inför det fortsatta arbetet med att forma en bra svensk säkerhetspolitik. Möjliga slutsatser i ett sådant framtida arbete skulle kunna vara:

– Iaktta försiktighet med utrikespolitiska varumärken av typen ”ismer”, då en robust säkerhetspolitik måste vara verklighetsförankrad och spegla ett flertal olika idéperspektiv.

– Sverige som drivande aktör för internationell rätt och med stora ekonomiska resurser bör rimligen ta ett större ansvar än idag för den militärstrategiska situationen i Östersjöområdet tillsammans med partnerländer.

– Sveriges ”Grand Strategy” bör utformas så att de olika delarna, diplomati, militärmakt, kulturutbyte med mera, samverkar på ett effektivare sätt. Kanske bör Theodore Roosevelts policy ”speak softly and carry a big stick” tas till heder i Sverige, vilket skulle innebära en stor förändring.

– Fastlägg en stabil långsiktigt hållbar finansieringsnivå för försvarsmakten som möjliggör hög kostnadseffektivitet. Läs artikel

Regeringen vill att det svenska försvarets utbildningsinsats i Irak förlängs även under 2020. Beslutet planeras till torsdagens regeringssammanträde, erfar SvD.

Samtidigt ställer en väntad turkisk militär offensiv i norra Syrien ökade krav på säkerheten även för svenska soldater.

Sverige är ett av cirka 80 länder och organisationer som ingår i den internationella koalitionen i kampen mot terrorgruppen IS – Operation Inherent Resolve – under ledning av det amerikanska centralkommandot i Florida. Även Nato med finns nu i området efter beslut på toppmötet 2018.

Tidigare var svenska soldater stationerade i Erbil för att träna kurdiska Peshmergaförband. Förra året omgrupperades den svenska styrkan på 70 personer till Camp Taji nordväst om Bagdad.

Försvaret har nu haft soldater i Irak sedan 2015. Exakt vilka förband som ingår vill varken militären eller regeringen avslöja. Beskedet är kort och gott att det rör sig om ”specialförband”, lämpade för uppdraget. Läs artikel

När världshandelns svar på Almedalsveckan, WTO Public Forum, i dagarna äger rum i Genève, är det i en tid av kris för det multilaterala handelssystemet. Internationellt samarbete behövs nu mer än någonsin, inte minst med tanke på vår tids globala utmaningar.

Därför kommer Internationella Handelskammaren, ICC, under onsdagen att överlämna förslag på nödvändiga reformer av världshandelsorganisationen WTO till generaldirektören Roberto Azêvedo. […]

På senare tid hotar inte minst Donald Trumps kritik och vägran att nominera nya medlemmar till WTO:s överprövningsorgan systemets själva existens. Problemet är akut. Om den amerikanska blockeringen kvarstår i december finns bara en medlem kvar. Lagom till WTO:s 25-årsdag kommer överprövningsorganet upphöra att fungera.

Det här kräver en snar lösning. Vi vet att WTO:s medlemsländer arbetar med frågan men näringslivet är i behov av resultat. Läs artikel

Afghanistan:

Regeringen vill se ett starkt politiskt engagemang av EU i Afghanistan. EU har en viktig roll att fylla som en partner till Afghanistan i arbetet för hållbar fred och utveckling i landet och för att värna mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen vill att EU fortsatt ger sitt stöd till en politisk lösning av konflikten och verkar för intra-afghanska fredssamtal och en vapenvila. […]

Syrien:

Regeringen ser fortsatt med stor oro på utvecklingen i Syrien och dess humanitära konsekvenser, särskilt kring Idlib och i nordöstra Syrien. Det är tydligt att den syriska regimens agerande inte kommer att leda till en hållbar fred. Uppgifter om en förestående turkisk militär offensiv i nordöstra Syrien är mycket oroande. Ett angrepp strider mot folkrätten, skulle hota möjligheterna att nå fred i Syrien och få allvarliga följdverkningar på
förhållandena på marken och i regionen. Det skulle också hota de internationella ansträngningarna att bekämpa Daesh. […]

Regeringen kommer att vara pådrivande för upprätthållandet av en sammanhållen EU-linje gällande icke-normalisering av relationer med den
syriska regimen. EU:s sanktioner har visat sig vara verkningsfulla, och trycket på den syriska regimen behöver bibehållas. EU måste också fortsätta att
framhäva frågan om ansvarsutkrävande. Läs  pressmeddelande

Javisst, Hergus Palmquist, leder det till ”märkliga” ting och ”helt otroliga påståenden” om man följer politiken och inte militära fakta med värdering enligt beprövad metod och erfarenhet. Att HP är intresserad av källor till Carl Bildts tankar för anfallskrig över Östersjön är begripligt.

Källorna är många. I en understreckare i Svenska Dagbladet (26/4 2006) behandlades vår goda doktrin ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”. Bildt fick problem under krisen i Baltikum.

”Först i februari 1995 kunde SvD avslöja orsaken. Den svenska regeringen hade i maj 1993 samlats i ett bergrum och hållit en topphemlig krigsövning. Övningen hade täcknamnet Carina. (Namnet och detaljerade fakta ströks vid publiceringen 1995. Detta för att undvika ett tryckfrihetsåtal mot SvD, vilket visar hur känsligt läget då ännu var.) I övningen angrep Ryssland de baltiska staterna både genom ryska friskaror ledda av utbrytargeneraler och invasion stödd från Moskva. I spelet bröt neutralitetspolitiken ihop”. Läs artikel

However, we are currently mired in a geostrategic context defined by distrust, the militarization of international relations and a dearth of dialogue. Relations between the socalled “great powers” are eroding as the rules-based international order – including the disarmament and non-proliferation regime – is being challenged.
Other global issues – climate change, mass migration and social unrest – will also continue to affect the nature and conduct of armed conflict.

In this unsettling environment, where brakes on warfare are being removed, the utmost caution should be exercised in the deployment of technological innovations with disruptive ramifications. […]

As the Secretary-General said in February this year: ”We need a new vision for arms control in the complex international security environment of today.” Any new vision would need to preserve the indispensable benefits of the existing frameworks but could address many of the issues I have already mentioned. It should encompass all kinds of nuclear weapons and their qualitative developments. It could consider particularly destabilizing categories of weapons such as hypersonic weapons. […]

I believe the UN has to play a central role in bringing together the security and humanitarian discourses in a new vision for arms control and disarmament. And I believe the UN should contribute creative ideas to maximize the benefits and minimize the challenges of disruptive technology. The use of technology in warfare in ways that undermines our collective security is not a forgone conclusion. Through dialogue, transparency, negotiation and cooperation, we can build the normative framework that prevents the direst of scenarios from taking place. I look forward to working together to secure our common future. Läs talet