After 18 years of war, thousands of lives lost, and hundreds of billions of dollars squandered, the United States accomplished precisely nothing. […]

In fact, all this recent juicy hoopla is missing the big picture. We can palaver about peace terms, residual forces, the implications for the upcoming Afghan elections, et cetera, as long as we want, but the cold, hard reality is that the United States lost the war in Afghanistan. All we are debating—whether in talks with the Taliban or in op-ed pages back home—is the size and shape of the fig leaf designed to conceal a major strategic failure, after 18 years of war, thousands of lives lost, and hundreds of billions of dollars squandered.

To be clear, the Afghan debacle is not, strictly speaking, a military defeat. The Taliban never vanquished the U.S. military in a large-scale clash of arms, or caused its forces there to collapse. Instead, it is a defeat in the Clausewitzian sense—18 years of war and “nation building” did not produce the political aims that U.S. leaders (both Republicans and Democrats) had set for themselves. The reason is fairly simple: Afghanistan’s fate was never going to be determined by foreigners coming from 7,000 miles away.

As some of us have been pointing out for years, the conditions for a successful counterinsurgency and nation-building campaign were almost entirely lacking in Afghanistan. The country is isolated, poor, mountainous, and divided into many different ethnonational groups. It has no tradition of democracy, a long history of local autonomy, and a deep antipathy to foreign interference. […]

No country should expect to win all of its wars, no matter how strong it appears to be and how virtuous or well intended its aims. But at the very least, a great nation should try to learn from its missteps and do what it can to avoid them in the future. An obvious corollary: Don’t take foreign policy advice from people who have been loudly and repeatedly wrong. In this respect, John Bolton’s departure from the White House might be seen as a step in the right direction. Läs artikel

I Finland finns redan en lag om utbyte av operativt militärt stöd med Sverige i en krigssituation. Men i Sverige dröjer lagen trots klartecken från regeringens egen utredare – och trots att dess betydelse ständigt betonas. […]

Redan i mars 2017 fick den förre FRA-chefen Ingvar Åkesson regeringens uppdrag att utreda ”en rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland”, med sikte på en ny lagstiftning om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland vid krig eller krigsfara.

Syftet är att reglera beslutsmandat mellan riksdag och regering och att ge båda ländernas militära förband nödvändiga befogenheter för att agera militärt på respektive sida.

När betänkandet (SOU 2018:31) överlämnades till försvarsminister Peter Hultqvist (S) i april 2018 redovisades inga särskilda hinder för den planerade lagen. Utredaren Åkessons egen bedömning var att den skulle kunna träda i kraft vid halvårsskiftet 2019.

Nu är den tidpunkten passerad. Remisstiden gick ut i september förra året. Försvarsmakten ställde sig bakom förslagen utan invändningar. I våras anslöt sig även försvarsberedningen till förslagen. Läs artikel

För tredje året i rad genomfördes i dag Totalförsvarsdagen på regementsområdet i Halmstad. Cirka 1 700 elever som går andra året på gymnasiet fick kunskaper i hur de ska agera när krisen kommer.

Niklas Nordgren, beredskapsdirektör på Länsstyrelsen i Hallands län, välkomnade eleverna och sammanfattade syftet med dagen.
– Hur gör vi om det blir kris eller krig? Hur skyddar vi oss? Vilket ansvar har vi? Vi vill att ni ska vara förberedda – inte överraskade.

Sedan kastades eleverna rakt in i ett scenario med ett flygplanshaveri. Polisbilar och -motorcyklar, ambulanser och brandbilar med blåljus och sirener fyllde snabbt kaserngården. Brandmän släckte branden, ambulanspersonalen tog hand om skadade och chockade och polisen spärrade av området.  Några elever plockades ut för att hjälpa till, en av dem var Filip Vari från Sturegymnasiet.
– Intressant, kul och lärorikt att få hjälpa till. De som spelade skadade spelade verkligen sina roller bra, tyckte han. Läs pressmeddelande

Ahead of the 74th session of the United Nations General Assembly, over 100 members of the European Leadership Network’s network of political, diplomatic and military figures call on leaders at UNGA to address rising nuclear risk, and renew commitments to international nuclear diplomacy and arms control. […]

We recommend that:

• Russian and US governments should comply with existing commitments, maintain existing tools, and develop new approaches to deal with a more complex future. This includes the continuation of the INF Treaty’s core objectives (mutual nuclear restraint in Europe and no deployment of intermediate range delivery systems), implementation and extension of New START (with provisions for transparency), and intensification of existing talks on strategic stability to reduce the risks of miscommunication and miscalculation.
• Moscow and Washington acknowledge their special responsibilities as the states with the largest nuclear arsenals and, through their resumed strategic stability talks, consider new constraints on nuclear competition and measures to preserve nuclear stability.
• US-Russia talks should focus on the classes and postures of nuclear weapons and delivery systems – strategic and non-strategic, deployed and non-deployed – and of technologies with potential strategic nuclear effect that are particularly dangerous or destabilising.

Undertecknare från Sverige är bland andra Ingvar Carlsson, Gunnar Hökmark och Rolf Ekéus

Läs uttalandet

[…] Organisationen har under de senaste 15 åren också anammat New Public Management som en ledningsfilosofi där en så enkel sak som beställning av en handfull pennor innebär en avancerad process i administrativa datorsystem och där man ute på förbanden rättmätigt kan fråga sig om de värderas mer av att göra saker på rätt sätt, än att göra rätt saker.

För att öka produktiviteten inom organisationen bör man dels införa stora delar av det tänk som Tillitsutredningen fastslår men också inspireras av den ledningsfilosofi som gör Sverige unikt när förbanden är ute i fält eller på operationer – Uppdragstaktik. Denna filosofi innebär förenklat att man får tilldelade resurser och en uppgift och därmed både tillit och ansvar att slutföra den. Utan att detaljstyras och att minimera administrativa moment. […]

T ex är det helt orimligt att inte Försvaret på sina egna övningsfält har fria möjligheter att öva 24/7 365 dagar om året utan måste ansöka ibland flera dagar förväg för att få bedriva t ex en skjutning på natten och igen – på sitt eget skjutfält.

Vidare kan inte eventuella behov av utbyggnation landa under samma regelverk som om man ska bygga en förskola med omfattande prövningar och överklaganden från privata intressen. I det fall man bygger ut befintlig struktur kring regementen ska inga privata intressen få ligga i vägen. Om mineralutvinning kan ha företräde framför privata markägare så ska försvaret i anslutning till sina befintliga anläggningar inte hindras att bygga ut.

Här måste regioner och kommuner omgående vara proaktiva i att samverka och stötta försvaret så att eventuell praxis eller regelverk uppdateras för att stötta denna utveckling. Slutligen blir det inget framtida försvar om vi inte har unga killar och tjejer som har vilja och förmåga att fullgöra en värnplikt.

Det finns idag oroande tecken på att unga har svårt att klara en militär utbildning rent fysiskt då många inte byggt upp den grund som kan krävas under en militär utbildning. Läs artikel

Det amerikanske militæret har sendt ut en forespørsel om forskningsanbud fra teknologipartnere, for utviklingen av et automatisert system som skal være i stand til å skanne hele internett og lokalisere og sensurere innhold som anses å være «falske medieverktøy» og «desinformasjon». Ifølge de statlige dokumentene skal løsningen kunne tilby «innovative semantiske teknologier for analyse av medier» som skal bidra til «å identifisere, motvirke og forstå en motparts desinformasjonskampanjer».

Den 23. august publiserte DARPA – Defense Advanced Research Projects Agency – Pentagons finansieringsinstans for forskning og utvikling, en forespørsel om anbud for et såkalt SemaFor-program for Semantisk etterforskning [‘Semantic Forensics’], på den føderale regjeringens nettsted for forretningsmuligheter. Läs artikel

Nya granatkastarpansarbandvagn 90 (grkpbv 90) – ett konkret resultat av Försvarsöverenskommelsen 2015 – kommer att öka effekten på Försvarsmaktens mekaniserade bataljoner.

Vid en högtidlig ceremoni i Skövde garnison den 19 september kommer de fyra första vagnarna att överlämnas till Försvarsmakten av Försvarets Materielverk (FMV).

Det är brigadgeneral Mikael Frisell, chef armémateriel, som kommer att räcka över nycklarna till arméchefen, generalmajor Karl Engelbrektson. Läs pressmeddelande

Samantha Power made a career arguing for America’s “responsibility to protect.” During her years in the White House, it became clear that benevolent motives can have calamitous result.

For eight years, Samantha Power served President Obama as an aide and then as U.N. Ambassador but also as an in-house conscience on matters of foreign policy. When she entered the White House, at the age of thirty-eight, she had already established a reputation as a kind of Joan of Arc for humanitarian intervention. Ben Rhodes, an Obama foreign-policy adviser and speechwriter, imagined that she bore a permanent tagline that seemed to announce her position at every meeting: Samantha Power, Pulitzer Prize-winning author of “ ‘A Problem from Hell’: America and the Age of Genocide.” When innocent lives were threatened abroad, Power frequently pushed for forceful action. Obama said that he welcomed her advocacy, but he sometimes bristled when she voiced it. Läs artikel

I senaste numret av finska Nya Argus uppmärksammar författaren Leena Krohn en skrift från den svenska försvarsmyndigheten MSB. Denna skrift har nu också utgivits i Finland, på bägge nationalspråken, av det finska regeringskansliet.

Den 5 april 2019 gav Statsrådets kansli ut en handbok, vars ursprungliga titel är Countering Information Influence Activities: A handbook for communicators. Texten, som författats vid Lunds universitet, har uppenbarligen beställts av den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som också har gett ut den på svenska med titel Att möta informationspåverkan. Handbok för kommunikatörer.

I finsk översättning och bearbetning har handboken fått heta Informaatiovaikuttamiseen vastaaminen. Opas viestijöille. Handboken föreligger också i en finlandssvensk version med samma titel som den rikssvenska. Varken författaren, översättaren eller den finska redaktören nämns vid namn. I ett förord avtackas visserligen en Dr. James Pamment, men utan någon närmare förklaring. Enligt handboken är ”tillförlitlig kommunikation öppen och transparent”. Men det är denna publikation inte. […}

Den här handboken torde ändå främst rikta sig till journalister och organisationer. Läsaren uppmanas att ständigt vara beredd att att möta det nya hotet i form av informationspåverkan. ”Vi måste alla delta i detta arbete” (meidän kaikkien tulee osallistua tähän työhön), sägs det i förordet.
Enligt min mening utgör denna text i sig själv ett hot. Ett hot mot vad? Jo, mot yttrandefriheten.
Som författare fäster jag mig särskilt vid avsnittet om tekniker som används inom informationspåverkan. Sådana tekniker är desinformation, hackning, vilseledande identiteter och teknisk manipulation samt illasinnad retorik och symbolhandlingar. Till desinformationen räknar handbokens författare inte bara lögner, manipulation och felcitering utan också satir ja parodi.
Läsaren får veta att ”satir och parodi i vanliga fall är harmlösa underhållningsformer”. På den punkten tar handboken fel. Ifall satiren är harmlös är den inte satir.[…]

Men vems åsikter är obestridliga? Okontroversiella åsikter finns inte. Begreppet informationspåverkan är newspeak, ett språkbruk som George Orwell på sin tid ironiserade över, och publikationen från statsrådets kansli är som sådan ett skolexempel på informationspåverkan.
I ett samhälle som enbart tolerar harmlös humor råder inte längre yttrandefrihet. Jag anser att alla kulturföreningar borde reagera på hotet mot yttrandefriheten, även då – och i synnerhet då – hotet kommer från statsrådets kansli.     Läs artikeln

Det säkerhetspolitiska avsnittet i årets regeringsförklaring har värderats på olika sätt. Här länkar vi till två kommentarer med skilda tolkningar.

Jonas Gummesson i Svenska Dagbladet

Stefan Löfven (S) har märkvärdigt svårt att ge en sammanhängande bild av svensk säkerhetspolitik. Veckans regeringsförklaring var inget undantag. Frågan uppstår om Löfven tar säkerhetspolitiken på allvar. I sin sjätte regeringsförklaring kommer statsministern i vanlig ordning snabbt fram till att ”Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast”. Avsnittet är på en dryg halvsida av totalt 19 sidor. Svensk turism och natur ges ungefär samma utrymme. Natosamarbetet har utvecklats till den starkast lysande ledstjärnan i svensk försvarspolitik under Löfvenregeringarna – av detta märks nu ingenting alls i regeringsförklaringen. Löfven nämner inte ens Nato vid namn. Oavsett om det är medvetet eller inte är det nonchalant i överkant. Statsministern säger inget om åtagandet enligt EU-fördraget, medlemsländerna ska bistå varandra sinsemellan med ”alla till buds stående medel”, inklusive militära. Löfven tar inte upp den svenska solidaritetsförklaring om att Sverige inte ska förhålla sig passivt vid angrepp mot vare sig EU- eller nordiska länder, utan ska kunna ge och ta civilt och militärt stöd. Normalt är det stående inslag. Nu har det gått upp i rök. Stefan Löfven snuddar vid den transatlantiska länken men nämner inte det bilaterala försvarssamarbetet med USA. Enligt regeringens säkerhetspolitiske utredare Krister Bringéus är ”ett nära säkerhetspolitiskt samarbete med USA i dag är en grundbult i svensk utrikespolitik”.

Bloggen cornucopia.cornubot.se

Den förra regeringsförklaringen  hade ett tydligt nej till Nato, men nu har den texten utgått och istället ersatts av fördjupade försvarssamarbeten, och nu inte längre bara runt Östersjön. Tidigare formuleringar mot diktaturen Ryssland har förts in i den försvarspolitiska delen och getts dubblat utrymme, istället för tidigare som en mening under utrikespolitik. Tidigare stod det bara ”Rysslands illegala annektering av Krim och intervention i Ukraina är tydliga brott mot internationell rätt”. Alla formuleringar om kärnvapenförbudet har också utgått. Det har också tillkommit formuleringar om antisemitismen och att den finns både till höger, vänster och hos vissa länder och hos islamister.

Man kan tolka detta som direkta konsekvenser av att den undanfallande och inför Kreml lismande nyss avgångna utrikesministern Wallström nu är ute ur leken, och det blir därmed en tydlig vändning mot demokratierna i väst istället för att kräla för Kreml. Wallström fjäskade också för antisemiter och islamister.

Regeringsförklaringen finns att läsa här.