Kampflyprosjektet på Rygge flyplass i Østfold stoppes inntil videre for å finansiere president Donald Trumps mur mot Mexico.

​USAs forsvarsminister Mark Esper ber NATO-allierte plukke opp regningen. Men det ønsker ikke forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) å gjøre, skriver VG.

– Dette er amerikanske myndigheters planer knyttet til forsterkning av Europa. Det er derfor ikke naturlig for oss å finansiere dette enkeltprosjektet dersom det ikke skulle bli realisert, skriver statssekretær Tone Skogen (H) i Forsvarsdepartementet i en epost til VG.

Basen skulle legge til rette for hurtigreaksjonsstyrker og er en del av EDI – European Deterrence Initiative, skriver Bergens Tidende. Initiativet kom i stand etter at Russland annekterte Krim. EDI skal øke sikkerheten og NATOs reaksjonsevne i Russlands nærområder. Läs artikel

Den grundläggande förmågan hos jägarförband är att med små enheter, också under svåra förhållanden leverera operativa och taktiska effekter på djupet av motståndarens gruppering, bortom de egna brigadernas operationsområde, inom ramen för den högre chefens plan. Striden på djupet bör samordnas och ske i ett sammanhang med övriga stridskrafters verksamhet för att maximera effekten.

Sammantaget syftar jägarstriden på djupet till att för motståndaren skapa friktioner på och över dennes markoperativa djup. Dessa friktioner kan påverka och minska motståndarens anfallskraft genom att bland annat sänka motståndarens framryckningshastighet samt begränsa och försvåra motståndarens styrketillväxt. Till det kan jägarförbanden tillfoga förluster på motståndarens gränssättande resurser, vilket bidrar till att forma och reducera kritiska förmågor hos motståndarens krigföringsförmåga inför ett avgörande. Läs artikel

[…]  Även om världen förväntar sig att EU ska inta en ledande roll, ska vi inte göra oss några illusioner: den kommer inte att stanna upp och vänta på att det ska ske. I mitt eget tal till de finska ambassadörerna för två veckor sedan påpekade jag att världen geopolitiskt sett har börjat påminna om en triangel. Denna triangel, med Washington, Peking och Moskva i var sitt hörn, påverkar alla världsdelar i olika konstellationer.

Jag skulle betydligt hellre vilja rita upp bilden av världspolitiken som en fyrhörning än en triangel. En bild där Europeiska unionen är en likvärdig global aktör bland de andra stormakterna. För närvarande är det inte så. Europa formar inte längre världen, utan vi formas av den – framför allt av stormaktstriangeln.[…]

Den goda nyheten är att Europa nu äntligen håller på att inse detta. Länge kände jag mig ganska ensam när jag efterlyste en större roll för Europeiska unionen i fråga om vår världsdels säkerhet och försvar. Under de senaste åren har jag till min lättnad sett att även andra börjat engagera sig. Oberoende av om målet kallas en europeisk säkerhets- och försvarsunion, europeiskt strategiskt oberoende eller något helt annat, är huvudsaken att dessa frågor nu tas på allvar.[…]

I sista hand kan konkreta europeiska åtgärder endast åstadkommas genom ett engagerat politiskt ledarskap i medlemsstaterna. Därför har det särskilt glatt mig att en annan god kollega, Frankrikes president Emmanuel Macron, nu äntrat scenen. Jag stöder helhjärtat alla hans initiativ för ett starkare EU. Jag hoppas bara att vi ska få höra liknande tongångar från andra europeiska stats- och regeringschefer – och från de parlament ni representerar.

I Finland har vi länge framhållit två huvudsakliga orsaker till att det är viktigt att sörja för vårt nationella försvar. Dels skapar det en trovärdig tröskel mot potentiella angripare. Dels gör det oss till en intressantare partner för andra.

Jag kan inte se varför inte samma argument skulle fungera för hela Europeiska unionen. Ett EU som kan sörja för sin egen säkerhet är ett viktigt mål i sig. Men det är också ett medel för att nå ett mål. Resultatet kommer att bli ett EU som är en intressantare partner för andra, såväl i säkerhetsfrågor som på andra områden; ett EU med större inflytande i världen. Läs talet

Ryssland ska börja producera robotar som varit förbjudna enligt rustningskontrollavtalet INF som slöts mellan USA och dåvarande Sovjetunionen 1987.

[…] And that was in the case of a blatant act of military aggression, now outlawed by the UN. If Russia ever were to destabilise and re-establish control over, say, the Baltic states, I suspect it would do so much as the EU and NATO and the USA destabilised and established control over Ukraine in January 2014. Maybe there would be mobs, maybe just an engineered change of government.   No tanks would roll. But if they did roll, you have to ask, would the President of the USA, in the end, sacrifice Boston for Riga, or Warsaw or Prague? And why?

The absurd thing is that the expansion of NATO eastwards, and the needless and futile tensions which this has created in the area, make it possible that such questions might one day actually be asked. What if Russia, cornered, sanctioned, excluded, throbbing with wounded pride, convinced it is doomed to be partitioned and salami-sliced out of existence, one day gets its own Trump?    If this does happen, those who now claim that Vladimir Putin is a ‘new Hitler’ might wish to recalibrate their rhetoric. We may find ourselves looking back on his reign as a period of enlightened, thoughtful despotism. Läs artikel

Iran will release seven crew members of the British-flagged tanker it captured in July on vague charges of violating maritime law, a fortnight after Gibraltar released an Iranian supertanker it had held at the behest of the US.

Iran’s foreign ministry spokesman said Iran would release five Indians, one Russian and a Latvian who are crew members aboard the Stena Impero, which Iran seized in 19 July along the Strait of Hormuz in apparent response to Gibraltar’s earlier capture of an Iranian oil tanker, the Grace 1, now renamed the Adrian Darya 1.

“They have left the vessel and the final procedures are underway to send them back to their countries,” Seyyed Abbas Mousavi, the Iranian foreign ministry spokesman, said in a televised appearance. […]

The UK and Gibraltar seized the Adrian Darya 1 following allegations the ship was taking its load of 2.1 million barrels of oil to a refinery on the Syrian coast, in violation of European Union sanctions.

Gibraltar, backed by the UK, agreed to release the ship after Iran formally promised the oil would head elsewhere. But reports and ship-tracking data on Tuesday suggested that the Adrian Darya 1 had moored off the coast of Syria and was unloading its oil onto smaller vessels to take them to port. Läs artikel

USA, Storbritannia og Frankrike kan være medskyldige i krigsforbrytelser i Jemen ved å bistå den saudiledede koalisjonen med våpen og etterretning, ifølge FN. De tre landene kan bli holdt ansvarlig ved å gi etterretningsopplysninger, våpen og logistisk støtte til Saudi-Arabias koalisjon, som bruker utsulting av sivile som krigstaktikk, advarer FN-eksperter. De peker også på Iran som står på motsatt side i konflikten, og oppfordrer alle til å avstå fra å forsyne noen av partene med våpen, melder NTB. Titusener av mennesker er drept i krigshandlinger i Jemen siden 2015. FN har kalt konflikten den verste humanitære krisen i verden. Läs artikel

USA skal ha lovet «millioner av dollar» til kapteinen om bord i en iransk oljetanker, mot at han anløper et land som på vegne av USA tar beslag i skipet.

Financial Times Times har fått tilgang til kommunikasjon mellom president Donald Trumps administrasjon og kapteiner om bord i flere iranske skip. Den indiske kapteinen om bord i den iranske oljetankeren Grace 1, Akhilesh Kumar, blir lokket med «millioner av dollar» dersom han samarbeider med amerikanerne.

Tilbudet kom i en epost Kumar mottok 26. august, signert USAs spesialutsending til Iran, Brian Hook.

– Jeg har gode nyheter, skriver Hook, som på vegne av utenriksminister Mike Pompeo og Trump-administrasjonen tilbyr flere millioner dollar i belønning dersom Kumar manøvrerer oljetankeren til et land som på vegne av USA kan ta beslag i skipet og oljelasten. Läs artikel

[…] Ännu ett bolag, Airbus, har nyligen dragit sig ur Kanadas stridsflygupphandling. De angav bland annat kostnadssvårigheter för att leva upp till de krav som Kanada ställer utifrån det nordamerikanska luftförsvarssamarbetet Norad. Klarar Saab kraven? ”Vi har tagit emot förfrågan och håller nu på att analysera den. Det är lite för tidigt att säga exakt vilken väg vi ska gå. Det är en väldigt omfattande förfrågan, men vi är mitt i ett analysarbete så jag vill inte kommentera exakt vilken väg vi kommer att gå där. Vi tittar väldigt noga på det.”

Hur ser du på det rådande världsläget och Saabs möjligheter utifrån det? ”Till en början är det en marknad som faktiskt totalt sett växer. Sedan är vi starkare i länder som inte kanske växer så mycket där vi tar marknadsandelar. Vi har även talat om att vi fokuserar på att bygga upp verksamhet i några länder som är lite grand av ’mini-Saab’, som gör att vi blir mer kompletta och en del av olika länders försvarsförmåga. Det gäller exempelvis USA, Australien och Storbritannien där vi har stora möjligheter och är väldigt lyckosamma. I övrigt är det otroligt viktigt att vi fortsätter orka exportera till många länder. Det handlar hela tiden om att hålla en försvarsförmåga och försvarsnytta som är viktig för Sverige kopplat till den exporten. Jag ser stort intresse för våra produkter på många marknader.” Läs artikel