1. Prime Minister of the Republic of India Shri Narendra Modi paid an official visit to the Russian Federation on July 8-9, 2024 at the invitation of President of the Russian Federation H.E. Mr. Vladimir Putin for the 22nd India – Russia Annual Summit.[…]

3. The Leaders noted the continued strengthening and deepening of the Special and Privileged Strategic Partnership between India and Russia.

4. The Leaders highly appreciated the special nature of this time-tested relationship which is based on trust, mutual understanding and strategic convergence. Regular bilateral engagement at all levels, including during India’s Chairship of SCO and G20 in 2023 and under Russia’s Chairship of BRICS in 2024, helped in further deepening and expansion of the growing bilateral partnership.

5. The Leaders positively assessed the multi-faceted mutually beneficial India-Russia relations that span all possible areas of cooperation including political and strategic, military and security, trade and investment, energy, science and technology, nuclear, space, cultural, education and humanitarian cooperation. It was noted with satisfaction that both Sides are actively exploring new avenues for cooperation while further strengthening cooperation in the traditional areas. Läs uttalandet

Försvarsminister Antti Häkkänen undertecknade i samband med Natos toppmöte i Washington D.C. tisdagen den 9 juli 2024 ett uttalande om användningen av de nordiska ländernas luftrum (Nordic Airspace Summit Declaration). Samtidigt undertecknade ministern också ett samförståndsavtal om Natos underrättelseinhämtning med hjälp av bilder från satelliter (Alliance Persistent Surveillance from Space, APSS) och en avsiktsförklaring om ett multinationellt samarbete kring användning av molnteknik (Multinational cooperation for the development and fielding of Allied software for Cloud and Edge services, ACE). Avtalen är inte juridiskt bindande.

– Säkerheten och interoperabiliteten under alla omständigheter och i alla lägen är av största vikt för Nato. Ett starkt nordiskt område stärker också Natos avskräcknings- och försvarskapacitet och militära samarbete, säger försvarsminister Antti Häkkänen.

Uttalandet om de nordiska ländernas luftrum

De nordiska ländernas försvarsministrar undertecknade vid toppmötet ett uttalande om användningen av ländernas luftrum. Det viktigaste syftet med uttalandet är att intensifiera och satsa mer på arbetet med att planera och genomföra luftinsatser i Nordeuropa.

– Målet är bland annat att utveckla Natos luftrumslösningar i norr, vilket också omfattar luft- och robotförsvaret. Till det här kan höra till exempel större övningar, säger minister Häkkänen. Läs pressmeddelande

För det försvarsetablissemang som för tjugofem år sedan satsade sin trovärdighet på att lägga ner det nationella försvaret och som den senaste korta perioden har placerat sina spelmarker på en helt ny svensk ”storstrategi”, måste Biden-kandidaturens kollaps komma som en kalldusch. Den nya svenska storstrategin skulle ju garantera säkerhet, förutsebarhet och, inte minst, många finfina jobbmöjligheter nere i Europa.

När överbefälhavare Micael Bydén fick frågan av en journalist om han kunde se några skäl emot ett svenskt Nato-medlemskap svarade han med emfas:

– Jag kan inte komma på ett enda.

Vi befinner oss i sagoberättandets tid. Makthavarna från vänster till höger berättar sagor för folket, berättelser som enligt deras mening är så fängslande att någon öppen debatt inte behövs. En diskuterande demokrati fungerar enligt beslutsfattarna enbart stämningsförstörande, river sönder den särskilda atmosfär med ljuv bakgrundsmusik och nedsläckt salong som krävs för att berättelsen verkligen skall gripa tag i publiken. […]

Inte en enda nackdel med ett nationellt försvar grundat i stormaktsallianser och amerikanska samarbetsavtal? Inte en enda nackdel med ett nationellt försvar vars generaler stoltserar med att de i framtiden tänker slåss på andra sidan Östersjön, inte i Sverige. (Och ryssarna? Ställer förstås upp?) Läs artikel

[…] Men det är inte bara den idealiserade inramningen, utan också talet i Almedalen som helhet som är problematiskt. Framför allt gäller det undvikandet av utrikes- och säkerhetspolitiken – ett i hög grad aktuellt problem. Den nu sittande regeringen har med oppositionens stöd på rekordkort tid brutit med Sveriges 200-åriga tradition av alliansfrihet och gått med i Nato. Den transatlantiska länken har sedan ytterligare förstärkts genom att först regeringen, sedan riksdagen med överväldigande majoritet, godtagit ett bilateralt försvarsavtal med USA, DCA-avtalet. Kanske de som tog sig tid att lyssna till den socialdemokratiska oppositionsledarens tal i Almedalen hade väntat sig kommentarer kring den kritik mot Nato, men framför allt DCA-avtalet som framförts av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, samt effekterna av dessa omvälvande försvarspolitiska förändringar. Hur tänker sig Sveriges arbetarparti att de nu starkt ökade försvarsutgifterna skall matchas mot andra behov? ”Samhället”, det vill säga stat och kommuner/regioner, skall enligt partiets nya, mer marknadskritiska satsning, ges en större roll. Det gäller skolorna, sjukvården, miljön, gängkriminaliteten, rättssystemet etcetera. Hur skall detta finansieras, samtidigt som de militära utgifterna, inklusive fortsatt stöd till Ukraina, växer? Förklaringar kring dessa brännande frågor lyser med sin frånvaro. […]

Det dystra beskedet är att socialdemokraterna inte har något svar på dessa frågor. Partiet saknar en fredsplan – eller stöd för något sådant initiativ – för det pågående kriget i Ukraina. Det är därför ingen tillfällighet att resonemanget inte kommer längre än till ”den siste ryske soldaten”. Fienden är nog så påtaglig och skarpt avgränsad: ”rysshögern” och ”Putin”, medan alternativet till en demonisering av motståndaren, nämligen en historiskt förankrad geopolitisk samtidsanalys, samt vilja och förmåga att främja dialog och diplomati mellan de stridande parterna ignoreras. Läs artikel

If Washington pressures European capitals to join its campaign to limit China’s power and influence, it could yet again estrange the U.S. from its most important allies. Confronting China as a merry band of democratic countries may feel emotionally satisfying, but over the long term, it is unwise. Europeans are already disillusioned by their involvement in the interminable post-Sept. 11 wars and wary of America’s tendency toward military interventions. President Biden should be careful to not drag them into a more expansive global contest to which they neither want to nor can contribute.

Disputes about trade and technology accompany these military and political differences. America’s Inflation Reduction Act and the European Union’s proposed carbon border tax, for instance, create tensions. Economic disagreements pale before the overriding imperative of deterring Chinese or Russian aggression against Taiwan or NATO territory, but considering all these factors, the U.S. and Europe should split their attention. As it concentrates forces in the Pacific, the U.S. should encourage Europe to bolster its defenses closer to home. European allies should double down on deterring Moscow rather than dilute their efforts in a far-off region where they can make little difference. Läs artikel

Strategin pekar ut tre fokusområden för arbetet med nationell säkerhet.
Det första – Ett säkert Sverige – fokuserar på skyddet mot yttre hot. Det behandlar vår utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, vår Natointegration och vårt agerande som allierad, försvaret
av Ukraina, vår roll i EU samt arbetet för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.
Det andra området – Ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige  handlar om skyddet av öppenhet, demokrati och sammanhållning i det svenska samhället. Det innefattar värnandet av mänskliga
fri- och rättigheter, rättsstatens principer och stärkandet av samhällsviktiga institutioner, bekämpandet av den systemhotande organiserade brottsligheten och av våldsbejakande extremism och terrorism, motverkande av parallella samhällsstrukturer, inklusive genom förebyggande  åtgärder.
Det tredje området – Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige – behandlar åtgärder för att stärka det svenska samhällets motståndskraft, både mot en ständigt pågående hybridpåverkan och mot de extraordinära prövningar som kriser och krig medför. Området omfattar också åtgärder för att säkra och stärka svensk konkurrenskraft och försörjningsberedskap, vilket är grunden för vår förmåga att värna vår säkerhet, för snabb anpassning till förändrade förhållanden samt för arbetet med klimatanpassning. Läs strategin

Ett fly av typen Boeing E-6B Mercury fra det amerikanske forsvaret var på besøk på Rygge flystasjon og reiste over til Vestlandet før det dro tilbake til Rygge.

Søndag 23. juni var den amerikanske ubåten USS Tennessee rundt 35 kilometer fra det norske fastlandet. […]

Nei til Atomvåpen kom med denne pressemeldinga i samarbeid med ICAN Norge og Leger mot Atomvåpen (NLA):

Søndag 23. juni var den amerikanske ubåten USS Tennessee rundt 35 kilometer fra det norske fastlandet. Standard utrusting på slike ubåter er rundt 20 Trident-II-missiler, som ifølge atomvåpeneksperten Hans Kristensen er utstyrt med 4-5 stridshoder hver. Skipet er dermed sannsynligvis utstyrt med 90 kjernefysiske stridshoder, og det er første gang et slikt skip kommer til overflaten i norsk økonomisk sone siden slutten på den kalde krigen.

Nå øver USA aktivt med atomvåpen rett utenfor Norge, og kritiske deler av amerikansk atomvåpeninfrastruktur opererer fra militærbaser i Norge. Nå står vi midt i en apokalyptisk standoff som vekker minner fra Cubakrisen, hvor stormaktene bruker Norge som arena for å true med og demonstrere sine atomvåpen, sier Philippe Bédos Ulvin, politisk rådgiver i Nei til Atomvåpen. Läs artikel

Först Ukraina, sedan Ryssland, och nu Kina. Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som nu sitter på ordförandeposten i Europeiska rådet, har fortsatt med sin ostämplade diplomati.

”Fredsuppdrag 3.0”, står det i ett inlägg på X som visar Ungerns premiärminister Viktor Orbán på en flygplats i Beijing. Några timmar senare skrivs det på Orbáns flöde att han har rest till Beijing för att diskutera fred i Ukraina med Kinas president Xi Jinping.

Ungern innehar det roterande ordförandeskapet för Europeiska rådet, vilket Orbán nu verkar utnyttja för att starta sin egen medlingskampanj. Men bland andra EU:s utrikeschef Josep Borrell har understrukit att han inte talar för unionen.

Tidigare besökte Orbán Ukraina, och strax därpå Ryssland. Mötet med Putin har väckt stark kritik.

Timingen för mötena passar även in i tidtabellen för Natos 75-års jubileum, årsdagen markeras med ett toppmöte som går av stapeln på tisdag. Läs artikel