Från riksdagens förvarspolitiska debatt 16 februari, riksdagen.se

av

LOTTA OLSSON (M): Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Peter Hultqvist. Regeringen är och har varit tydlig med att man ser ett Natomedlemskap som problematiskt eftersom Sverige då gör sig mer beroende av andra länder och beroendet till USA ökar. Nu förhandlar Sverige i stället ensamt med USA om vissa överenskommelser. Anser försvarsministern att enskilda avtal på försvarsområdet mellan USA och Sverige gör oss mindre beroende av USA än ett Natomedlemskap?

Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Frågeställaren har fel i analysen av varför vi är emot ett Natomedlemskap. Låt mig därför börja med att korrigera henne. Det handlar om ett ställningstagande utifrån vår geopolitiska realitet där två militärt alliansfria länder ligger bredvid varandra och Finland har en lång gräns mot Ryssland, vad som kan hända vi denna gräns och en bedömning av ett framtida spänningsläge om vi förändrar vår säkerhetspolitiska doktrin. Vi är dock mycket positiva till samarbete med andra länder och ingår därför bilaterala och multilaterala avtal och är aktiva inom Natos partnerskap. I den strategin ingår också ett samarbete med USA, vilket är gammalt för svensk del, framför allt på materielområdet. Det är alltså ingen nyhet.

LOTTA OLSSON (M): Fru talman! När man går till en förhandling är det alltid lättare om styrkeförhållandet är något så när lika eller om man i alla fall inte är i underläge. Jag undrar om försvarsministern kan se det som en risk. Vi är ett relativt litet land som kommer att förhandla ensamt med ett rätt så stort land, även om det finns andra länder inblandade. Vi har dessutom påtagit oss ett ökat ansvar för Finland.

Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Jag ser inte det problem som frågeställaren pekar på. Vi har gjort upp om samverkan eller interoperabilitet, övningsverksamhet, materiel, forskning och internationella operationer. Det man gör konkret är att man gör upp projekt för projekt. Jag ser inte det behov som redovisas här. Jag tycker att vi har valt en bra strategi, som jag har uppfattat hade förankring hos både Försvarsberedningen och den 70-procentiga majoritet. Läs snabbprotokollet

Efter två år

av

Alliansfriheten.se har idag existerat i exakt två år. Vi fann sajten nödvändig för att kunna ge ett bredare perspektiv på de försvars- och säkerhetspolitiska frågorna än det man finner i det allmänna nyhetsflödet och den gängse opinionsbildningen. Även om det vore en överdrift att tala om likriktning, präglas medieklimatet i vårt land sedan en tid tillbaka av en betydande ensidighet i beskrivningen av hotbilder och lösningsförslag. Den militära alliansfriheten hade också blivit starkt ifrågasatt i ledande kretsar; en del – till höger och vänster – bestred att den ännu var i kraft.

Detta som en bakgrund. Den politiska oenigheten i försvars- och säkerhetspolitiken var samtidigt ett relativt nytt fenomen. Här hade vanligen rått borgfred och samförstånd. Nu hade det uppstått ett konfliktmönster, som det inte alltid var lätt att uttyda. Det drevs kampanjer och pressbevakningen var sällan opartisk. Så har det förblivit. Ett uppskruvat tonläge har försvårat resonemang baserade på fakta – istället har det varit goda tider för allsköns spekulationsivrare – och ett kritiskt förhållningssätt till olika utspel och debattkonster har utgjort en bristvara.

Läs mer

Generalsbesök i Europa, Anders Björnsson

av

Den amerikanske försvarsministern James Mattis besök i Europa bland Nato-medlemmar visar tydligt vem som anger tonen och bestämmer färdriktningen i denna organisation. Generalen var mycket tydlig med att understryka USA:s överordnade roll i försvarssamarbetet och att det amerikanska stödet till dess allierade är villkorat. De måste betala för sig, USA tänker inte betala för dem.

Här handlar det alltså inte om några ”järnskodda säkerhetsgarantier”, som en svensk ledarskribent i veckan på lösa grunder utfärdade, utan om en deal mellan ojämlikar. Svenska medlemskapsförespråkare har gett sken av att alla har samma rösttyngd i den säkerhetspolitiska gemenskap som Atlantpakten utgör och att de alla sitter i samma båt. Men Förenta staterna sitter i ett hangarfartyg, övriga i jollar.

Nato-entusiasterna vägrar att begripa att Atlantpakten är en maktpolitisk konstruktion. Om den inte tjänar USA:s imperiella intressen, kommer den att ha spelat ut sin roll. Därför är det svenska närmandet till Nato-lägret så riskabelt. Vi utsätter oss för misstro i omvärlden. Vi gör oss till en lydstat. Det inger inte respekt. Det ger ingen säkerhet.

Läs mer

”Mad Dog” chockade Nato med stenhårda krav, svd.se

av

Det gick några timmar – sedan satte den amerikanske försvarsministern James Mattis övriga medlemsländer under stenhård ekonomisk press vid Natomötet i Bryssel och hotade att dämpa USA:s åtaganden i alliansen.

– Amerikanska skattebetalare kan inte längre bära en oproportionerlig andel av försvaret av värderingar i väst, dundrade ”Mad Dog”.

Det glasklara beskedet från Mattis är att USA kommer att se över sina utfästelser gentemot Nato om medlemsländerna inte ökar sina ansträngningar att nå försvarsutgifter i enlighet med alliansens mål på 2 procent i BNP-andel.

– Jag är skyldig er att klargöra de politiska realiteterna i USA, och att kräva en rättvis behandling från människor i mitt land i konkreta termer. USA kommer att möta sina skyldigheter, men om era länder inte vill att USA dämpar sina åtaganden till alliansen, måste var och en av era huvudstäder visa att de stödjer vårt gemensamma försvar.

En som det föreföll överrumplad Jens Stoltenberg fick frågor av amerikanska journalister som kände till innehållet före presskonferensen och började tala i allmänna ordalag om att medlemsländerna måste börja göra upp planer.

– Försvarsminister Mattis betonade att det måste bli en rättvis fördelning av bördorna. Länder som inte når målet på 2 procent måste öka sina försvarsutgifter, sa en pressad Stoltenberg med tillägget:

– Många av länderna som spenderar mindre än 2 procent uttryckte ambitioner och planer för att öka sina insatser. Läs artikel

Försvaret återupptar kontakt med Ryssland på attachénivå, svd.se

av

Försvarsmakten återupptar kontakterna med Ryssland på försvarsattachénivå i Moskva och Stockholm. Beskedet kommer dagarna före Margot Wallströms besök i Moskva. Beslutet har fattats av ÖB Micael Bydén i samråd med försvarsdepartementet.

– Försvarsmakten har sedan en tid tillbaka återupptagit de militära kontakterna genom våra länders respektive försvarsattachéer. Skälet till det är att vi ser att det finns ett behov av dialog med Ryssland i operativa syften, säger Jesper Tengroth, pressekreterare vid Försvarsmakten till SvD.

Allt utbyte mellan den svenska och ryska militären har legat nere efter Rysslands annektering av Krim 2014. Den så kallade arrangemangsplan som fanns mellan länderna för kontakter om övningar och incidenter förnyades inte av det svenska försvaret när den gick ut samma år.

I Moskva och Stockholm har ländernas försvarsattachéer varit stoppade från att delta i det normala militära utbytet genom att besöka genomgångar och övningar. Läs artikel

Utrikespolitiska debatten i riksdagen 15 februari, riksdagen.se

av

…Kerstin Lundgren ,C : Den kärnvapenoro som jag också delar är en fråga som handlar om att vi nu tydligt kan se att de nya ryska utplaceringarna utgör ett direkt hot mot oss. Trots att vi är militärt alliansfria, herr talman, har detta inträffat. Vår militära alliansfrihet står alltså där som ett unikum, men runt omkring oss förändras världen.

Då frågar jag och Centerpartiet: Varför, herr talman, väljer vi i dag att inte se att det är garantier och solidaritet som bygger säkerhet, inte unilaterala lösningar?

Magot Wallström:  Just nu vet vi ingenting om dessa garantier. Det är sanningen. Det beror på hur USA agerar i Nato. Det är lite skakigt, som vi förstår saken. Vi har sagt att det nu inte är tid att ändra vår säkerhetspolitiska doktrin, i en så orolig tid. Nu är tid för samarbeten. Nu är tid för att förstärka vårt eget försvar, vilket vi är i full färd med att göra. Och nu är tid att hålla fast vid vår militära alliansfrihet och den linje som vi har valt, och inte minst tillsammans med vår stora och viktiga granne Finland. Det är fortfarande de tre viktiga pelarna i vår säkerhetspolitik. Det ger oss flexibilitet och möjlighet att välja själva, och det ger oss också största möjliga frihet och trygghet…

Björn Söder, SD:  Natoförespråkarna hävdar ofta att ett medlemskap i alliansen på ett avgörande sätt skulle stärka vår försvarsförmåga och bidra till stabilitet och säkerhet i Sveriges närområde. Det är givetvis rent nonsens. I stället är det precis tvärtom. Ett svenskt medlemskap skulle öka spänningarna i Östersjöregionen och riskera att rubba den geopolitiska balansen och därmed dra in Sverige i konflikter i stället för att förhindra dem. Dessutom lever vi inte ens upp till de krav som ett medlemskap ställer eftersom vi avsätter alldeles för lite resurser till försvaret.Vi sverigedemokrater är tydliga i vår inställning till stormaktsallianser och har varit det sedan partiet grundades.

Vi anser att det är viktigt att vi bibehåller vår suveränitet när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Som ett litet land måste vi förhålla oss till vår omgivning och ta nationellt ansvar för säkerheten i vår region och inte utsätta oss för risker i onödan. Vårt alternativ för att trygga vårt lands säkerhet är i stället att först och främst ha en egen försvarsmakt med ordentlig försvarsförmåga men också ett defensivt försvarsförbund med Finland, som skulle ge ett bra komplement till detta. Ett försvarsförbund med Finland skulle inte heller rubba den geopolitiska maktbalansen i vårt område. Sverige och Finland möter samma säkerhetspolitiska utmaningar med hänsyn till ländernas gemensamma geografiska läge. Genom ett försvarsförbund höjs tröskeleffekten och nya strategiska djup skapas, vilket stärker ländernas försvarsförmågor.

Om de svenska Natoivrarna för ett ögonblick upphörde med att basera sina ställningstaganden på bristfälliga ideologiska analyser och i stället basera dem på faktabaserade risk- och sårbarhetsanalyser skulle de snart inse att vi har rätt, som så många gånger förr. Tyvärr saknar flera av dem denna analysförmåga, vilket lyser väl igenom i den debatt som förts de senaste åren.

Läs riksdagsprotokollet

F7-chefen: Vi fortsätter stärka försvaret! lidkopingsnytt.nu

av

…Från 2016 organiseras hela F 7 som krigsförband med huvuduppgifter inom det nationella försvaret. Transport- och specialflygverksamheten stärker sin nationella förmåga men fortsätter också sina internationella insatser. Stridsflygdivisionerna utbildar nya piloter och övar för nationellt försvar. På marken stärker vi förmågan att klargöra flygplan samt att skydda och hålla flygfälten öppna även under krigsliknande förhållanden.  F 7 har idag en utökad personalram relativt före det senaste försvarsbeslutet och vi jobbar hårt med att rekrytera nya medarbetare.

Försvarsmaktens och F 7s uppdrag innebär att vi ska öka tröskeleffekten, höja tillgängligheten och fördjupa samarbeten med andra. Det innebär också ett skifte av fokus från teoretiska planer och kompetenser till praktiska färdigheter och verksamhet här och nu. Genom tidigarelagd militär närvaro på Gotland och återinförandet av kustrobot försvårar vi för en angripare och höjer därmed tröskeln för den som vill angripa Sverige. Under 2016 introducerades jaktroboten Meteor. Det är en toppmodern robot framtagen i samarbete mellan sex europeiska länder. Sverige är idag enda landet med Meteorförmåga och har sannolikt Europas mest kapabla stridsflygplan, en rejält ökad tröskeleffekt. Läs artikel

Utrikesdeklarationen,, utrikesminister Margot Wallström , 15 februari

av

…Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt. Vår första försvarslinje utgörs av en utrikespolitik där vi verkar genom diplomati, medling, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder. Så ökar Sveriges möjligheter att verka för avspänning och stabilitet såväl i vårt närområde som globalt…

Sverige behöver en bred ansats i förhållande till Ryssland. Vi ska upprätthålla en politisk dialog, verka långsiktigt och uppmana Ryssland till samarbete istället för konfrontation, samt främja kontakter mellan medborgare. Och vi ska göra det utan att ge avkall på vår principiella hållning. 4 Sverige fördömer Rysslands aggression mot Ukraina och illegala annektering av Krim. Sanktionerna ska ligga fast så länge skälen till att de infördes kvarstår. Genom att stödja Ukrainas reformarbete och slå vakt om landets suveränitet och territoriella integritet enligt folkrätten bidrar vi till landets strävan att närma sig EU. Läs  utrikesdeklarationen

 

Carsten Jensens roman om Afghanistan ”Den första stenen” (Bonniers förlag), nyhetsbanken.se

av

Han ( Carsten Jensen)  har i en rad reportageböcker, artiklar och föreläsningar visat vad kriget gör med landet och  människorna.

Här recenseras boken av Lars-Gunnar Liljestrand, f d ordförande i Föreningen Afghanistansolidaritet.

I den nya boken tränger han djupare och ger i litterär form en bild av kriget i all dess ohygglighet som går vida utöver vad torra fakta kan visa.

För den som under mer än 15 år varje vecka följt rapporterna om kriget och alla övergrepp känns mycket igen men är ändå som nya då Carsten Jensen  beskriver dem inifrån, ur de danska soldaternas upplevelser.

Det handlar om en pluton om 30 man och en kvinna som är stationerade i Helmandprovinsen i södra Afghanistan, talibanernas kärnområde. Där utkämpades de hårdaste striderna och  där tog de danska trupperna stora förluster i omgångar tillsammans med kanadensare, amerikaner och britter.

Vi får följa de danska soldaterna när de är på sin camp, ett befäst läger omgärdat av murar, taggtråd och vakttorn, och när de går ut på patrullering. De kan bara lämna basen i kolonner med pansrade fordon. De kör på den stora Highway 1 mot Kandahar i hög fart  och signalerar med varningsskott om civila fordon inte omedelbart viker undan eller kör ned i diket. Allt görs för att  försöka undgå att möta en självmordsbombare eller att köra på en vägbomb. Läs recensionen

Varken Trump eller Putin rubbar finländarnas inställning till Nato, svenska.yle.fi

av

Finländarnas inställning till militäralliansen Nato verkar inte påverkas av världspolitiken. Fortsättningsvis vill bara var femte finländare gå med i Nato, visar Yles färska enkät.

Finländarnas inställning till Nato har inte ändrats, trots att världspolitiken genomgår stora förändringar just nu. Varken Rysslands aggressivare utrikespolitik eller Donald Trumps intåg på den politiska arenan verkar ha någon inverkan.

En majoritet av finländarna är fortfarande kritiska till ett Natomedlemskap. Det här visar Yles senaste Nato-enkät. Av finländarna anser 21 procent att Finland borde ansluta sig till Nato, medan 51 procent motsätter sig det här.

Det här är helt i linje med tidigare enkäter. Under de senaste fem åren har Natostödet legat stadigt kring 20 procent. Andelen finländare som är osäkra på hur de ska förhålla sig till Nato har ändå ökat lite, 28 procent kan inte svara på frågan. Läs artikel

Valter Mutt (MP): ”Putin är ganska rationell”, Jönköpings-Posten

av

— Putinregimen är en förfärlig regim, säger Valter Mutt, riksdagsledamot för Miljöpartiet de gröna.
Men han tycker inte att Sveriges närmande till Nato via värdlandsavtalet är rätt väg till avspänning i Östersjöområdet.

Vad är problemet med att stå nära Nato?

— Jag tror på att utrikespolitiken är den främsta försvarslinjen, säger Valter Mutt. En militär alliansfrihet ger oss ett större utrikespolitiskt handlingsutrymme. Det ser vi till exempel nu när Sverige har fått en plats i FN:s säkerhetsråd.

Valter Mutt menar att Sverige får en ökad trovärdighet om vi har ett avstånd till Nato, och det handlar inte bara om Östersjöområdet.

— Jag tror att spänningarna runt Östersjön är något överdrivna. Där har vi en ökad övningsaktivitet, förvisso. Men en verklig hot spot är Sydkinesiska sjön, där vi har en massiv upprustning i dag. Kina har en tre gånger större militär budget än Ryssland. Om Sverige ska kunna medla och verka konfliktförebyggande som vi vill i säkerhetsrådet är det ett problem om vi av ryssar och kineser uppfattas som väldigt nära en USA-ledd militärallians. Läs artikel

Försvarsministern på säkerhetspolitiskt seminarium i Norge

av

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist har deltagit i ett seminarium anordnat av Den Norske Atlanterhavskomité (DNAK) den 13 februari. Temat för seminariet var ”Säkerhet i norra Europa efter Krim, Brexit och USA-valet”.

Förutom den svenske försvarsministern deltog Finlands försvarsminister Jussi Niinistö och flera säkerhetsexperter och militärer från Nato.

DNAK bildades 1955 på initiativ av Stortingets utrikeskommitté och har målsättningen ”å bidra til økt kunnskap og diskusjon om norsk utenriks-, forsvars- og sikkerhetspolitikk med vekt på det transatlantiske samarbeidet. Komiteen er partipolitisk uavhengig. Den driver ikke egen forskning, men er en møteplass og arena for diskusjon og formidling av fagekspertise.”

Organisationen finansieras av norska utrikesdepartementet och Natos Public Diplomacy Division.

Det är svårt att se någon direkt nytta med deltagandet i seminariet för svenskt försvar, men det får väl ses som ytterligare ett av de  säkerhetspolitiska fora som Sverige numera frekvent deltar i. Problemet är att de alla är västinriktade och Nato-anknutna, medan kontaktytorna med Ryssland är få om ens några alls.

Nu underströk dock Peter Hultqvist den svenska militära alliansfriheten och nödvändigheten av att fortsatt stärka det nationella försvaret. Då det gällde militära samarbeten lade Hultqvist tonvikten på överenskommelser med de övriga nordiska länderna, särskilt Finland. Han nämnde Nato, USA och Storbritannien mer i förbigående. Inte heller berörde försvarsministern EU-diskussionen om ett EU-försvar eller den av Storbritannien ledda Joint Expeditionary Force (JEF), i vilken Sverige har inbjudits att delta.

 

Försvarsminister Peter Hultqvists tal finns att läsa här.