Republikens president Sauli Niinistös tal vid öppnandet av riksmötet den 2 februari 2017, presidentti.fi

…Först de nationella åtgärderna om vilka riksdagen inom kort får en försvarspolitisk redogörelse att ta ställning till. Dess budskap är klart: Hit ska ingen komma med våld! Och att Finland är en stark partner vid eventuella kriser.

Den andra pelaren gäller partnerskap. Vi är till och med själva förvånade över hur väl vårt samarbete med Sverige har framskridit. I tillämpliga delar kan samarbetet med fördel utvidgas också till de övriga nordiska länderna. Inom EU har man för sin del kommit till insikt om behovet av den egna säkerheten, något vi redan länge har efterlyst. Vi har för första gången varit i hjärtat av Natos toppmöte, vilket är en viktig signal. Med Förenta staterna har vi byggt en långvarig relation, som även har gett resultat bland annat i form av vapenanskaffningar.

För det tredje förhållandet till Ryssland, vilket alltid har varit oundvikligt och nödvändigt centralt för oss. Det finns inga bilaterala problem, och inte heller någon orsak att skapa sådana. De kommer på inbjudan och på inbjudan åker vi och vi talar mycket rakt på sak såsom goda grannar brukar göra. Vi känner varandra väl.

Den fjärde pelaren är den regelbaserade internationella ordningen som bygger på principerna i FN. Det är vår svagaste pelare och det är till föga tröst att detta är ett universellt problem. Här är vårt stora dilemma: Ska några stora länder förbise ett par hundra mindre? Vi är på samma sida som de små, men på intet sätt emot de stora. När allt kommer omkring ligger en fungerande och rättvis internationell ordning i allas intresse. Läs talet

Tobias Wikström: Lex Karlshamn ett hot mot rättssäkerheten, di.se

Regeringen och oppositionen tycks överens om att statsmakterna ska kunna köra över lokala intressen i fall som liknar det med Karlshamns hamn och Nord Stream. I Försvarsutskottet förbereder allianspartierna ett tillkännagivande och försvarsminister Peter Hultqvist ska ”titta på lagstiftningen” som han anser är alltför svag i dag.

Idén om en lag som ska kunna användas i säkerhetspolitiskt känsliga lägen är illa genomtänkt. Det har talats om att det är det kommunala självstyret som har hindrat regeringen från att stoppa användandet av Slite och Karlshamns hamnar för gasledningsrören. Det är inte sant, eller i varje fall inte hela sanningen.

Det som rikspolitiker på bägge sidor blockgränsen bortser från är att hamnar är kommersiella trafikplatser som i åtskilliga fall är privatägda eller privatdrivna. Även ett kommunalt hamnbolag drivs på kommersiella villkor. Läs artikel

Flygövningen Arctic Challenge Exercise 2017 genomförs i maj och juni i Finland, Sverige och Norge, ilmavoimat.fi

Flygvapnen i Finland, Sverige och Norge arrangerar under perioden 22.5 – 2.6 den multinationella flygövningen Arctic Challenge Exercise 2017. Över 100 flygfarkoster från flygvapnen i 12 olika länder kommer att delta i övningen som genomförs i de norra delarna av arrangörsländernas luftrum…

Övningen Arctic Challenge Exercise 2017 är med sina fler än hundra flygplan en av årets största flygövningar i Europa. Förutom multifunktionella jaktplan deltar även transport- och sambandsflygplan, lufttankningsplan, spanings- och stridsledningsplan samt transport- och räddningshelikoptrar. De deltagande trupperna kommer från Finland, Norge, Sverige, Belgien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. I övningen deltar också Natoplan med stridslednings- och luftbevakningssystem (AWACS) samt marktrupper och luftvärnsenheter. Läs artikel

För­svåra inte enig­het, Yngve Sunesson, Laholms Tidning

För­svars­be­red­ningen som har till upp­gift att läg­ga för­slag om det fram­ti­da för­svarets ut­formning har nu in­lett sitt ar­be­te. Men rege­ringens di­rek­tiv verkar kun­na skapa svå­rig­heter. För första gången nå­gon­sin har be­redningen näm­li­gen fått be­gränsande di­rek­tiv ge­nom att tvingas fö­re­slå fi­nan­siering av sina för­slag.
I Sve­ri­ge brukar inte skatter vara spe­ci­al­des­ti­ne­rade till vissa upp­gifter. Där­för är det olo­giskt att för­svars­be­red­ningen, som ska fö­re­slå för­svarets ut­formning ut­ifrån en sä­ker­hets­po­li­tisk ana­lys, ska behöva diskutera vilka skatter de kan enas om. Det borde vara fi­nans­de­par­te­mentets upp­gift…

Den sä­ker­hets­po­li­tiska ut­vecklingen i Ös­ter­sjö­om­rå­det och än mer i Öst­eu­ro­pa, sär­skilt Ukrai­na, har gjort att de flesta par­tier är in­ställda på att för­svaret måste stär­kas lång­sik­tigt. Kom­men­tarer från så­väl för­svars­mi­nis­ter Peter Hult­qvist (S) som fö­re­trä­da­re för alla allians­par­tierna har varit myc­ket tyd­liga.
Där­för finns det för­ut­sätt­ningar för att enas lika brett som ti­digare, om vil­jan att enas finns. Men då måste be­redningen få ägna sig åt för­svaret, utan att be­höva snegla mot tak­tiska be­döm­ningar av olika skat­te­för­slag. Läs ledaren

Regeringen har blivit Putins nyttiga idioter, Björn Söder (SD), Mikael Jansson (SD), Roger Richtoff (SD) , Jeff Ahl (SD)

I Sverige finns det inga riksdagspartier som är Putin-vänliga – tack och lov. Däremot gör sig såväl de rödgröna som de borgerliga partierna gång efter annan till nyttiga idiotier för Putins intressen.

Sverigedemokraternas säkerhetspolitik bygger på tre stadiga pelare. Här har vi, till skillnad från de borgerliga och rödgröna säkerhetspolitiska vindflöjlarna, alltid varit konsekventa.

För det första är ett starkt svenskt totalförsvar som kan stå emot ett stormaktsangrepp av högsta prioritet för att svensk säkerhetspolitik ska ha någon trovärdighet överhuvudtaget. Detta är Sverigedemokraterna ensamt parti att budgetera för.

En defaitistisk myt som odlas av Nato-lobbyn är att Sverige aldrig kan rusta upp för att motstå ett militärt stormaktsangrepp. Länder som enbart avser utföra defensiva krig behöver bara värdera vad en potentiell angripare har för offensiv kapacitet, vilket bara är en del av dess samlade militära förmåga. Sverige kan och måste upprusta sin totalförsvarsförmåga för att kunna avvärja ett eventuellt ryskt angrepp…

Samtidigt vill vi att Sverige och Ryssland har ett neutralt förhållande till varandra. Sverigedemokraterna står fortsatt stadigt fast bakom sanktionerna mot Ryssland med hänsyn till den illegitima annekteringen av Krim…

Svenska folket utsätts för oerhörda risker genom att upplåta ett militärstrategiskt brohuvud, som Karlshamns hamn är, till ryska intressen. Sverigedemokraterna kräver därför att regeringen förklarar detta som ett riksintresse och stoppar affären – för svenska folkets och Sveriges säkerhet. Läs artikel

Kärnvapen och Norden, möte 6 februari på ABF i Stockholm

Måndag den 6 februari, kl 18.00. Kärnvapen och Norden

Är det möjligt att skapa en kärnvapenfri zon i Norden idag? Hur påverkas vi av NATO:s och Rysslands nya kärnvapenpolicy? Hösten 2010 presenterade centerpartisterna Johan Linander och Annie Lööf en riksdagsmotion om en kärnvapenfri zon i Norden. Utrikesutskottets majoritet fastslog i sitt svar att ”massförstörelsevapen är ett av de största hoten mot internationell fred och säkerhet” men avslog ändå motionen. Efter regeringens ja till en FN-resolution i general­försam­lingen i höstas om ett globalt förbud mot kärnvapen har dock zonfrågan fått nya aktualitet. Talare: Pierre Schori, fd biståndsminister (S), fd FN-ambassadör och fd riksdagsledamot (S), Gunnar Westberg, Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK) Moderator: Hans Lindqvist, fd EU-parlamentariker (C).Arrangör: ABF Stockholm, Nej till NATO, Kvinnor för fred (KFF), Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i Stockholm och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Stockholmskretsen.

Plats: Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41.

En försiktig balansgång – Tysklands nya roll inom säkerhets- och försvarspolitiken, foi.se

Tyskland utgör Europas största ekonomi och har därför betytt mycket för Europa ur ett ekonomiskt perspektiv. Men under de senaste åren har landets betydelse för Europas säkerhet ökat. I en ny studie har FOI analyserat tysk säkerhets- och försvarspolitik, inklusive militär utveckling. Rapporten fokuserar på några teman som har varit särskilt framträdande i den tyska debatten under 2016.

Under det gångna året tog Tyskland flera steg mot ett större ansvar inom säkerhets- och försvarspolitiken. I juli 2016 antogs en ny vitbok som beskriver tysk säkerhetspolitik och framtida inriktning för försvarsmakten. En rad viktiga beslut har också fattats under 2016 för att anpassa den pågående försvarsreformen till den nya säkerhetspolitiska situationen.

Den nya vitboken beskriver tydligt Tysklands vilja att ta ett större ansvar, inte bara för ekonomin i Europa, utan också för säkerhets- och försvarspolitiken, säger Eva Hagström Frisell, forskare på FOI.

Flera av Tysklands traditionella samarbetspartners kommer att hålla val under 2017. Valutgången kan ändra förutsättningarna för deras bilaterala samarbete med Tyskland, men även inställningen till EU, säger Anna Sundberg, forskare på FOI. Oavsett utgången i höstens val kommer troligen Tyskland fortsätta på den inslagna vägen mot ett ökat ansvarstagande.Läs rapporten

PM Nilsson: Förnuft och frihet vann slaget om Karlshamn, di.se

Karlshamn är Sveriges fjärde största energihamn. Den absolut största delen av trafiken kommer från Polen, Baltikum och Ryssland. Av 1100 fartyg om året har 700 rysk anknytning. Ryssarna lossar mest flis, virke, gas och olja. Hälften av all diesel och bensin som bränns i Sverige är rysk.

Hamnen har stora expansionsplaner, kajerna ska bli längre och djupet djupare, bland annat för att vara en del i ”sidenvägen” mellan Europa och Kina.

Det var detta intresse som Margot Wallström tog fasta på och gav företräde när hon och försvarsminister Peter Hultqvist i måndags kväll gav sitt medgivande till att Karlshamn går vidare med kontraktet med Wasco, det internationella konsortium som fått Nord Streams uppdrag att lägga ut gasledningen mellan Tyskland och Ryssland…

Oppositionen skräder inte orden. Sverige har vikt ner sig, Sverige är köpt, kommunpolitik avgör svensk säkerhetspolitik. Man jämför till och med Karlshamns affärer med 1940-talets transittrafik av tyska trupper.

Att alliansfria Sverige av säkerhetspolitiska skäl skulle stoppa gasleveranser till Europas största Nato-land var och är i bästa fall fria fantasier, i värsta fall ett oansvarigt storhetsvansinne som bara kan drabba moderater som vittrar sosseblod…

Utrikesminister Margot Wallströms position kan precis lika gärna beskrivas som stark. Svenska handelsintressen är något vi ska försvara, och har försvarat med framgång. Det fria havet och öppna hamnar är ett tidlöst, djupgående och friskt svenskt intresse. Det är ingen slump att UD:s huvudsakliga syssla är att främja svensk handel, eller att den svenska flottan sedan 1600-talet bekämpar pirater i Medelhavet och Röda havet. (Barbareskstaterna mutades med bärnsten och levande renar.) Läs artikel

Konsten att kunna sänka ubåtar i Östersjön, fmv.se

Efter att FMV beställde utveckling och anskaffning av ett nytt lätt torpedsystem i maj 2016 har arbetet tagit ordentlig fart. Utvecklingen leds av Saab Dynamics och 2022 ska det vara skjutklart på fartyg och ubåtar.

Östersjön bjuder på en rad utmaningar när det gäller att hitta främmande ubåtar. Det torpedsystem som svenska försvaret använder för att oskadliggöra en ubåt har samma utmaningar. De faktorer som bidrar till svårigheterna är Östersjöns grunda vatten med en topografi och en botten som försvårar för sonarsystemen. Det bräckta vattnet, skärgårdarnas komplexitet och den intensiva sjötrafiken är ytterligare försvårande faktorer. Läs artikel

Försvarsmaktens remissvar ger ingen lösning på de grundläggande problemen

Försvarsmakten har lämnat sitt remissvar på betänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret.

Försvarsmakten bejakar betänkandets förslag att personalförsörjningen skall vara en mix av yrkesanställda och 4000 pliktanställda.

Finansieringen måste dock utredas vidare, anser man. Med en planerad volym av 5000 pliktuttagna om ett par år räcker inte pengarna inom nuvarande ram, och 630 miljoner extra behövs. Här pekar man, låt vara underförstått, på ett av grundproblemen för försvaret, nämligen att pengar som skulle ha gått till personal istället äts upp av skenande kostnader för utvecklingen av vapensystem som flyg och ubåtar. Någon alternativ modell för försvarets kostnader, där pengar för personalförsörjningen säkras, anges inte. Problemet med försvarets budgetmodell, som innebär en inbyggd risk för att markstyrkorna får stå tillbaka för satsning på nya vapensystem, har kommenterats på denna sajt .

Försvarsmakten anser att regelverket för kommendering av yrkespersonal bör ändras för att ge möjlighet till snabb beredskap samt att man måste ha frihet att efter behov kunna ändra utbildningsvolymerna och inte låsas fast i fleråriga beslut.

Läs mer

Döden i Reval, bokpresentation

Med novellsamlingen Döden i Reval får svenska läsare möjlighet att återupptäcka den mångsidige författaren Werner Bergengruen (1892–1964). Bergengruen föddes i Riga, hade svenskt påbrå på fädernet och bosatte sig i Tyskland, där hans böcker blev vida spridda och lästa. Den senaste som översatts till svenska kom 1953 och nu utges alltså en samling noveller i ny svensk översättning. Döden i Reval tillkom på trettiotalet och speglar äldre tider i den gamla tyska staden Reval, dagens Tallinn. Samlingen kan närmare beskrivas som en rad groteska och humoristiska historietter – kuriösa berättelser som knyts samman av ett antal märkvärdiga öden. Översättaren är Anders Björnsson,en mångsidig publicist och historiker, som tidigare har översatt bland annat noveller av Joseph Roth. Anders är tillika en av utgivarna av denna sajt.
Läs om boken

Amerikanska stridsvagnar till Baltikum inom några dagar, svt.se

USA kommer skicka stridsvagnar till Baltikum inom några dagar. Det berättade generalen för USA:s armé i Europa när SVT ställde frågor om Baltikum i samband med invigningen av den första amerikanska militärbasen i östra Europa sedan kalla krigets fall.

Den amerikanska militärbasen i västra Polen har stor symbolisk betydelse för polackerna. På plats vid invigningen var Polens president Andrzej Duda och befälhavaren för USA:s armé i Europa, generalen Ben Hodges.

De talade båda om vikten av att förstärka Nato. Men den amerikanske generalen betonade att någon form av attack är osannolik.

– Bästa sättet att vara säker på att det aldrig blir en attack – jag tror det är osannolikt – är att visa en stark avskräckande förmåga, sade general Ben Hodges för ett 100-tal journalister från hela världen som samlats på jättelikt övningsfält för stridsvagnar. Läs artikel