I förra veckan skrev FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson och Aivars Puriņš, Undersecretary of State for Logistics – Lettlands NAD, National Armaments Director, under ett samköpsavtal.
– Det är ett ramavtal som omfattar upphandlingar och utbyte av information, säger Göran Mårtensson…

En annan fördel med att göra gemensamma upphandlingar är ökad interoperabilitet mellan länderna.

– Att köpa samma system underlättar till exempel när man övar tillsammans eller är på mission.

Samköpsavtalet med Lettland är dock inget militärt samarbete, utan ett upphandlingssamarbete. Läs artikel

Den 1 juli 2009 togs Försvarsmaktens Centrallager (FMCL) i bruk i Arboga. Den 45 000 kvadratmeter stora byggnaden är belägen ovan jord och inte fortifierad. Huvuddelen av krigsförbandens materiel förvaras i FMCL, som ersatt många av de militära förråd som förut var utspridda över stora delar av landet. I centrallagret är det datorstyrda robotar som plockar bland de 70 000 lastpallar som ryms i det som beskrivs som en av Sveriges största lagerbyggnader. Min fråga till förvarsminister Peter Hultqvist är: Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta för att öka det militära försvarets resiliens när det kommer till materiel- och förnödenhetsförsörjning? Interpellationen finns här

Antalet nyutexaminerade från officersutbildningen täcker inte behoven. För att lösa detta vill försvarsminister Peter Hultqvist bland annat återinföra värnplikten…

– Det är inte bra och här måste vi upp i nivåer. Det kan vara så att ett införande av ett värnpliktssystem som kompletterar det nuvarande professionella systemet kan skapa en breddad rekryteringsbas också för officersyrken, säger Peter Hultqvist.

Nya siffror från försvarsmakten – som Hultqvist hänvisar till – visar att varje årskull som nu går officersutbildningen är för liten jämfört med behoven.

De som gjort den frivilliga militära grundutbildningen har helt enkelt inte räckt till som bas för rekryteringen av officerare.

I höstas föreslog en utredning återinförd värnplikt bland annat för att säkra att tillräckligt många går officersutbildningen. Läs artikel

Försvarsmakten har utsatts för en omfattande it-attack. Det har lett till att försvaret stängt ned sitt stora övningssystem på obestämd tid.

Försvarsmakten vill inte säga något om när attacken inträffade, när systemet stängdes ned eller om de vet vem som ligger bakom attacken.

It-attacken och stängningen av övningssystemet sker samtidigt som Försvarsmakten är i full färd att planera den kommande övningen Aurora 17. Övningen som sker i september omfattar alla Sveriges stridskrafter, över 19 000 personer och är den största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Även Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Norge, Tyskland och USA deltar i övningen…

Presschef Philip Simon vill inte kommentera hur stängningen av övningssystemet påverkar de planerade övningarna.

– Det är ett system för övningsplanering. Det har alltså inte med vår operativa förmåga att göra, men alla former av påverkan av våra system är allvarligt. Läs artikel

I början på hösten blir det en militär manöver i Sörmland, som kommer att synas och höras mycket mer än Krigsmaktens andra övningar under senare år.

Preliminärt ska omkring 5 000 man, förutom många fordon och flygplan, öva i stora delar av Sörmland, med en tyngdpunkt något öster om Katrineholms- och Flenområdet…

Däremot ska det tänkta krigsfallet, en rysk landstigning med trupper på Sörmlandskusten, inte tolkas som att det är just detta man ser som den mest akuta risken. Inte heller ska det förstås som att Sverige nu åter har en avsedd förmåga att – som under det kalla kriget – skada ett sådant invasionsföretag så mycket att landstigningen inte kan lyckas. Läs artikel

Aksjonsgruppen «Styrk Heimevernet!» varsler at de vil demonstrere mot kuttene i Heimevernet. Datoen blir 28. januar, altså førstkommende lørdag. Samtidig vil gruppen formelt etablere seg som en organisasjon.

– Vi ser at det vi gjør – å ivareta HV og forsvarsevnen – er et arbeid som tar tid. Vi vil jobbe fram mot valget, med oppmerksomhet og påvirkning. Nå er vi kommet dit at vi må organisere gruppen og arbeidet på en skikkelig måte. Lørdag arrangerer vi både en workshop og etterpå en demonstrasjon, sier HV-fenrik og Afghanistan-veteran Frode Larsen…

Det siste året har for det første en svært NATO-kritisk mann blitt president i USA. (Trump har blant annet uttalt at han ikke nødvendigvis vil hjelpe et NATO-land som invaderes av Russland). Russland regnes av mange som mer aggressivt enn på lenge. Og som aldrimer.no har omtalt i en rekke saker, er det stor tvil om hvor mye penger som egentlig ligger i langtidsplanen. Läs artikel

Ukrainas president PetroPorosjenko tackar president Sauli Niinistö för hans förståelse gentemot Ukraina. Han är nöjd med att Finland har haft en stadig ståndpunkt i fråga om Ryssland och Minskavtalet.

Vid presidenternas gemensamma presskonferens under Porosjenkos besök i Finland i dag berättade Niinistö att han upprepat Finlands åsikt om att Rysslands annektering av Krim bör fördömas.

Niinistö sade att det skulle vara bra att lätta på sanktionerna mot Ryssland, men att ett villkor för det skulle vara att Minskavtalet följs.

Niinistö tror inte att USA kommer att ändra på sin linje i sanktionspolitiken. USA har sina egna sanktioner och EU sina egna. Finland respekterar EU:s beslut, konstaterade Niinistö. Läs artikel

Försvarsminister Jussi Niinistö höll tal vid öppnandet av den 220:e Försvarskursen den 23 januari 2017 i Helsingfors. I sitt hälsningstal dryftade minister Niinistö den finska värnpliktens historia, tillstånd och utvecklingsutsikter.

Också om vår försvarslösning, som grundar sig på värnplikt, så nyligen som för några år sedan fick kritik från flera håll, anser Niinistö att fördelarna med vårt värnpliktssystem är obestridliga: ”Faktum kvarstår: den allmänna värnplikten är ett kostnadseffektivt sätt och det enda verkliga sättet att ordna försvaret av ett land av Finlands storlek som är vidsträckt men har en relativt liten befolkning.”

I sitt tal belyste Niinistö de skäl som ligger bakom vårt fungerande system och avvisade tvivlen på de värnpliktigas kompetens. Enligt ministerns åsikt får man genom den allmänna värnplikten nationens bästa krafter att ta sig an försvarets uppgifter: ”Också om de värnpliktiga inte är yrkesmilitärer, kan man träna upp dem till soldater som agerar professionellt. Detta har man kunnat se många gånger.” …

Dock anser Niinistö det oroväckande att ett ökande antal reservister, som redan har fått militärutbildning, under de senaste åren har ansökt om att få flytta över till civiltjänstgöring genom den kompletterande tjänstgöringen: ”Det är, åtminstone inte ännu, frågan om ett storskaligt problem, men det är en viktig principiell fråga. Man ska inte så där bara kunna lämna reserven, och Finland kan inte lämnas utan försvar bara för att man inte längre har lust att göra militärtjänst. De som rymmer från reserven undergräver systemets trovärdighet.”Läs artikel

…Den allmänna värnplikten utgör den starka grunden för vårt försvar. Utbildningen är en försvarsmaktens viktigaste funktioner i normala förhållanden. I trupproduktionen och i personalens utbildning tar man i allt större grad hänsyn till beredskapen. Försvarsmakten strävar efter att som en organisation stadd i ständig utveckling, ständigt förbättra våra krigstida truppers förmåga genom att effektivera utbildningen, ta vara på digitaliseringens möjligheter samt upprätthålla och förbättra kontakten med reservisterna, sade kommendören sammanfattningsvis. Läs artikel