…Redan nu har vi sett effekt av försvarsbeslutet. Vi ser mer och mer komplexa övningar, en förändrad krigsorganisation och slutleverans av JAS Gripen C/D. Dessutom har Försvarsmakten återinfört kustrobot, tidigarelagt etableringen stridsgruppen på Gotland. Inom kort beslutar regeringen om att komplettera den frivilliga rekryteringen med ökat inslag av värnplikt. Försvarsbeslutet ska genomföras fullt ut.

För att förbereda nästa försvarsbeslut tillsätts nu en ny försvarsberedning under ledning av Björn von Sydow. Beredningen ska genomföra en övergripande genomlysning av säkerhets- och försvarspolitiken och dessutom särskilt belysa sex områden:

1. Totalförsvarets framtida roll och uppbyggnad.
2. Fortsatt utveckling av försvaret på Gotland.
3. Krigsorganisationens förmåga och dimensionering.
4. Utvecklingen av den svenska försvarsunderrättelseförmågan.
5. Hur plattformen för svensk cyberförmåga kan utvecklas.
6. Internationella militära samarbeten och särskilt en fördjupning av samarbetet med Finland. Läs artikel

Att alla politiska partier måste sätta rikets säkerhet framför att göra utspel är ett återkommande mantra från försvarsministern. Inför och under Folk och försvar, den årliga konferensen om försvars- och säkerhetspolitik som pågår i Sälen, har både Peter Hultqvist och statsminister Stefan Löfven irriterat påpekat att den S-ledda regeringen ärvde en slimmad organisation från alliansregeringen.

Och det är ju sant. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg grävde gladeligen i försvarsbudgeten för att kunna finansiera sina jobbskatteavdrag. Men Socialdemokraterna ska inte kasta sten i glashus – försvarsbantningen satte igång redan efter murens fall i början på 1990-talet…

Trots den uppenbara resursbristen har försvarsministern en poäng. Försvarsmakten lider av ekonomiska underskott, men det betyder inte att mer pengar kommer att lösa alla problem. Politiker som vill detaljstyra myndighetens verksamhet är också ett gissel. Och ekonomiska resurser inte det enda som saknas. Alltsedan värnplikten lades vilande har Försvarsmakten dragits med brist på personal. Rekryteringen har inte på långa vägar motsvarat behovet. Hur man smidigt ska kunna återinföra värnplikten utan att orsaka ytterligare en omorganiseringssjuka borde alla politiker fundera på. Läs artikel

2014 skrev Egor Putilov, senare känd som ”SD-desinformatören”, en artikel för Arbetaren. I den påstod han att det oppositionella ryska politiska partiet Vänsterfronten i själva verket skapats av Kreml. Artikeln klandrades senare av Pressens opinionsnämnd.

Många gånger efter det att EU bildades har stora planer lanserats för en gemensam försvarspolitik och ett gemensamt försvar. Varje gång har dock dessa planer runnit ut i sanden eller givit resultat som varit obetydliga jämfört med vad upphovsmännen hoppats på. Uppenbart är att EU:s medlemsländer inte varit beredda att ge upp sin suveränitet inom ett område så centralt som detta. För de flesta av dem har också länken till Nato, den organisation som de ser som central för sin säkerhet, varit viktig att skydda. De steg som EU tagit har i stället i regel gällt aktiviteter i områden utanför organisationens territorium.

Efter ett antal år av föga aktivitet inom säkerhets- och försvarsområdet har alltsedan Europeiska rådets möte i december 2013 denna typ av frågor legat högt på EU:s dagordning. I mars 2015 lanserade kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, ett förslag om en gemensam armé. Hans motivering var att européerna därmed skulle visa ryssarna att de stod för sina värderingar. En gemensam armé skulle också öka trovärdigheten, hävdade han, när det gällde att kunna möta hot mot EU och närliggande länder. Junckers initiativ avfärdades först men togs senare upp i flera varianter. De flesta av dessa såg visserligen fortfarande den gemensamma armén som orealistisk men de var eniga i att se behovet av närmare samarbete inom ett antal försvarsområden. Läs artikel

…I en osäker omvärld är det viktigt att den svenska säkerhetspolitiska linjen är fast och tydlig. Ingen ska tveka om att den militära alliansfriheten ligger fast. Sverige kommer inte att bidra till den instabilitet som en förändrad säkerhetspolitisk grundsyn skulle innebära. De krafter som spekulerar om att regeringen i någon mening skulle vara benägen att ändra ståndpunkt kan sluta med det nu. Det blir ingen ansökan om något medlemskap i NATO! Att förändra svensk säkerhetspolitisk linje skulle tydligt skapa ytterligare spänningar i vårt närområde, sätta en mycket stark press på vårt grannland Finland och riskera att splittra den svenska nationen. Detta gagnar inte svenska intressen…

Jag kommer inom kort att tillsätta en ny försvarsberedning och har nu beslutat om nya direktiv för beredningens arbete. Till skillnad från den förra försvarsberedningens allmänt hållna direktiv så har jag valt att i dessa anvisningar att peka ut områden som särskilt ska beaktas och studeras…

Totalförsvarets framtida roll och uppbyggnad. Regeringens prioritering att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret står fast. Ett omfattande arbete krävs för att nå målet för civilt försvar; att vid krigsfara och krig skydda civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och stödja det militära försvaret. Särskilt viktigt är detta med tanke på den uttalade ambitionen att bygga ett nationellt försvar med inriktning på försvaret av Sverige. Utvecklingen av totalförsvaret ska utgå från behoven vid höjd beredskap och krig. Läs talet

Alla hot, kanske inte ens de flesta, mot vårt land är inte militära. Men de som finns går inte att bortse från.

Bedömningen att det är ytterst osannolikt med ett isolerat anfall mot Sverige har fog för sig. Däremot förefaller risken att vi dras in i en väpnad konflikt i vårt närområde större än på länge…

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) tycktes i sitt anförande på Folk och Försvar mer angelägen att markera mot allianspartiernas utspel om höjda anslag än att understryka viljan att få till stånd konstruktiva diskussioner. Med tanke på att bara vara sjätte svensk känner förtroende för försvarets förmåga att försvara Sverige mot intrång och kränkningar handlar det om en politisk fråga som lämpar sig illa för raljans utan som måste tas på största allvar…Läs ledaren

…Vi är nu ett år in i försvarsbeslutet och vi går på hög växel. Vi har tagit viktiga steg i arbetet med att öka tillgänglighet, beredskap och krigsduglighet i våra krigsförband. Vi har genomfört ett större antal beredskapskontroller och flera nationella och internationella övningar, inom respektive stridskraft och på operativ nivå. Vi har genomfört behovsanpassade repetitionsutbildningar med pliktinkallad personal. De har visat att det går snabbt att höja nivån och återta förmåga också under en kort utbildningsperiod. Vi når inte rekryteringsmålen, men andelen rekryter som fullföljer den nya grundutbildningen har ökat…

Försvarsmakten har länge påtalat effekterna av att vi inte fullt ut kompenseras för kostnadsutvecklingen, framför allt ökade materielkostnader. För oss innebär det minskad köpkraft. Vi arbetar ständigt med att hantera detta. Urholkningen innebär likväl att jag med nuvarande inriktning inte har möjlighet att vidmakthålla alla de förmågor som krävs bortom 2020…

För det tredje utgår vi fortsatt ifrån att Sverige skulle påverkas av en konflikt i vårt närområde, även om sannolikheten för ett enskilt militärt angrepp mot landet är låg. Sådant är vårt geostrategiska läge. Våra försvarspolitiska samarbeten – med Finland, andra nordiska och baltiska grannar, USA, Nato och andra – bidrar till att stärka vår tröskeleffekt. Läs talet

Den 12 maj 1999 beslutade regeringen att den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen fortsatt ska svara för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. Försvarsberedningen ska följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden och inför regeringens förslag till riksdagen i viktigare långsiktiga försvars- och säkerhetspolitiska frågor redovisa sin syn på dessa. Regeringen bemyndigade samtidigt chefen för Försvarsdepartementet att efter hand lämna närmare anvisningar för Försvarsberedningens arbete…

Försvarsberedningen ska vidare, med utgångspunkt från analysen av den internationella utvecklingen, lämna förslag för totalförsvarets fortsatta inriktning för åren 2021 till och med 2025…

Försvarsberedningen ska samverka med ansvariga företrädare för relevanta utredningar och processer. Försvarsberedningens rapport ska redovisas senast den 14 maj 2019. Läs  protokollet

Stefan Löfven målade på Folk och Försvar upp en bild av ett allt mörkare säkerhetsläge i världen. Han valde att lyfta bland annat kärnvapenhot, cyberhot och militära hot. Men Löfven öppnade också för att Sverige ska söka avspänning och mer kontakter med Ryssland.