Nationell säkerhetsstrategi, regeringen.se

Ur inledningen:

Strategin tar sin utgångspunkt i några brett definierade mål för vår säkerhet och de värden som ligger till grund för dessa mål. Den ger en övergripande bild av den senaste tidens säkerhetsutveckling, i Sverige och i vår omvärld. I strategin identifieras ett antal områden där Sverige har särskilda intressen att försvara och där det behövs ett förstärkt säkerhetsarbete. Sammantaget utgör detta kärnan i den nationella säkerhetsstrategin. Det går naturligtvis inte att förutse exakt vilka nya hot som mest sannolikt kommer att tränga sig på eller vilka strategiska vägval som Sverige kan behöva göra för att avvärja dessa. Men genom att tydligt rikta in det samlade säkerhetsarbetet mot de prioriterade områden och nationella intressen som strategin stakar ut kommer Sverige att kunna stå bättre rustat att förebygga och förhindra samt möta både dagens och morgondagens säkerhetsutmaningar.

Läs  dokunentet

Dag Hammarskjöld om vetot i säkerhetsrådet

Det här är ett utdrag ur ett tal, The United Nations – an Appraisal, som FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld höll i New Delhi 1956 inför Indian Council of World Affairs. I sin värdering av organisationen, kort tid efter Bandung-konferensen och mitt under det kalla krigets dagar, hade han osökt anledning att komma in på frågan om vetot i Säkerhetsrådet och de diskussioner i anslutning därtill om reformering av FN-stadgan som hade förts.

It has been especially during the discussions on the revision of the Charter that the question of the veto, the privileged voting position of the permanent members of the Security Council, has come up for discussion again and again.  Harsh words have been said about the use or abuse of the veto; sometimes there seems to me to be a tendency to underestimate the difficulties for the countries possessing the veto right to maintain their line of action in the Council in a way that is faithful to their opinions, without having recourse to the veto. However, the practical question is: Is there any reason to do away with the veto, is there any possibility even to do away with it? I think everybody is agreed that at present the veto could not be abolished, and I doubt whether it would be really desirable to abolish the veto. We must not forget that the veto, from the point of view of those countries which are not permanent members of the Security Council, is a guarantee that decisions taken by the Security Council are unanimous as among the permanent members. Some of the functions of the Security Council involve very heavy responsibilities for all Members of the United Nations, very heavy responsibilities in the military field, in the field of sanctions, police actions and so on. It should not be forgotten that for those countries whose hands would be tied by a decision of the Security Council, it does mean something that there is unanimity of the permanent members behind the decision.

So far as the practical possibility of getting rid of the veto is concerned, I should like to quote Mr. Krishna Menon who, I think, was the one who coined the phrase: “The day we can get rid of the veto there is no need to get rid of it.” This is quite true. The very day we can reach unanimity on the abolition of the veto, we have reached a state of understanding among the permanent members of the Security Council which certainly would mean that the veto would no longer be a major obstacle to action by the Security Council.

Talet i dess helhet finns återgivet i Festskrift till Östen Undén (Stockholm 1956).

Thorulf Arwidson om Mikael Holmströms bok ”Den dolda alliansen”, arwidson.wordpress.com

…Dåvarande SvD-journalisten (numera överköpt till DN) Mikael Holmström gav 2011 ut en bok med titeln ”Den dolda alliasen”. Jag snabbläste den när den kom och nu har i dagarna lusläst den igen. Den är intressant och omfattande. För mig att det bara vissa detaljer som är nya avslöjanden. Dessutom känner jag till ett och annat som Holmström inte känt till eller avstått från att lyfta fram. Hans bok ska läsas med två nypor salt. Holmström är visserligen som journalist betraktad mycket kunnig. Men han saknar grundläggande militär kunskap och det som är beklagligt är att han inte själv inser sin begränsning. Han ger läsaren intryck av att han, genom intervjuer med ett stort antal personer, haft tillgång till i stort sett allt som finns att redovisa på området. Han gör det stora misstaget att först att först nagla fast en tes, som upprepad ofantligt många gånger, för att därefter med utförliga exempel bevis riktigheten av sin tes. Den är: Vårt land hade ett nära organiserat samarbete och planläggning med NATO, trots att vi förde en alliansfri politik, och detta hölls hemligt för den svenska allmänheten samt parlamentariker. Läs artikel

Peter Wolodarski: ”Här är de obekväma sanningarna Löfven borde ta upp”, dn.se

I dag invigningstalar Stefan Löfven vid Folk och försvars årliga konferens i Sälen. Nedan följer ett förslag till vad han borde säga.

…För det första – vi har inte tid att prata om att det saknas pengar till redan fattade försvarsbeslut. I vårbudgeten korrigerar vi alla sådana misstag, så att försvaret kan öva, införskaffa materiel och fylla sina vakanser. Jag skäms över att det blivit så här.

För det andra – vi bjuder in till nya blocköverskridande samtal. Vänsterpartiet ingår ej. Inte heller Sverigedemokraterna, eftersom delar av partiet har tvivelaktiga kopplingar till Putins regim och därmed är att betrakta som en säkerhetsrisk.

Sverige behöver inom några år avsätta 2 procent av BNP till försvaret. Det är ungefär en fördubbling mot dagens nivå, och samma målsättning som våra grannländer i EU och Nato redan uppnått eller nu strävar mot. Läs artikel

Hultqvist: ”Mycket allvarligt att Ryssland lägger sig i”, di.se

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Under intervjun meddelade han bland annat att han under Folk och Försvars konferens om säkerhetspolitik i Sälen, som inleds på söndagen, kommer att presentera detaljer om nästa försvarsberedning, som kommer fatta beslut om inriktningen för Försvarsmakten de kommande åren.

 Hultqvist fick även frågan om vad har han har att säga om de amerikanska underrättelserapporterna om att Ryssland ligger bakom hackningen av Demokraternas mailservrar med syfte att påverka den amerikanska valrörelsen.

Då svarade han:”Det är mycket allvarligt om man går in i andra länders valrörelse.”…

Vad gäller de senaste dagarnas utspel från de borgerliga partiledarna om ökade anslag till Försvarsmakten sa Hultqvist: ”Min dörr är öppen”.

Hultqvist ville dock inte sätta någon siffra på hur mycket anslagen bör öka, men medgav att det är rimligt att Försvarsmakten får ökade anslag för att kunna lösa sin uppgift. Läs artikel

Lyssna på intervjun i radio.

Statsminister Stefan Löfven: ”Sveriges säkerhet måste ses i ett bredare perspektiv”, DN Debatt

Regeringen presenterar säkerhetsstrategi. Vi definierar de nationella intressen som är vägledande och de grundläggande värden som ligger till grund för vår säkerhet. Utifrån detta analyserar vi åtta primära hot. För att genomföra strategin behöver hela det svenska samhället engageras, skriver statsminister Stefan Löfven (S).

Sveriges fred, frihet och säkerhet ska värnas. Staten har ingen viktigare uppgift än denna…

För första gången samlar nu en svensk regering sin syn på Sveriges säkerhet i bred bemärkelse. Säkerhetsstrategin utgår från målen för vår säkerhet, tar ut riktningen och sätter ramarna för det arbete som krävs för att värna vår säkerhet och för att lägga de gemensamma resurserna där de gör bäst nytta…

1. Militära hot. Att ett enskilt militärt väpnat angrepp skulle riktas direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Men kriser och incidenter som inbegriper militära maktmedel kan aldrig uteslutas. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl, och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Samtidigt fördjupas våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Sverige stärker nu sitt försvar efter många års avveckling, och skapar en modern och sammanhållen totalförsvarsplanering, inklusive ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden…

De allra flesta frågor med bäring på svensk säkerhet har samlat breda majoriteter i Sveriges riksdag. Jag anser att det bör vara möjligt att nå en bred samling också i arbetet med att förverkliga innehållet i denna strategi. En starkare svensk säkerhet skapas inte genom politiskt spel och taktiserande, utan genom strävan efter samsyn och samarbete för landets bästa. Läs artikel

Främmande drönare påverkar försvaret, Expressen

Främmande drönare har vid upprepade tillfällen dykt upp i svenskt, finskt, norskt och baltiskt luftrum under 2016.

Samtidigt rapporterar den ryska statliga sajten RT att det ryska försvaret ska få in nya toppmoderna drönare.

– Man måste försöka bilda sig en uppfattning om vad syftet är med den här typen av drönare, säger försvarsminister Peter Hultqvist, S, om drönarrapporterna…

– Saker som påverkar svensk övningsverksamhet eller svenska förhållanden måste man bringa klarhet i var de kommer från. Man måste försöka bilda sig en uppfattning om vad syftet är med den här typen av drönare, säger han. Läs artikel

Sverige, NATO och vår säkerhetspolitik 6 samtal om fred och säkerhet under våren 2017

1. Hur kan vi göra Östersjön säkrare?

Talare: Sven Hirdman, fd ambassadör i Moskva och fd statssekreterare i Försvarsdepartementet, Bengt Wentzel,
sekreterare i Föreningen Örebro-Novgorod, Annika Lillemets, riksdagsledamot (mp).
Moderator: Lars Ingelstam, professor emeritus
Tid: måndag, 16 januari, kl 18:00. Plats: Beskowsalen, ABF huset, Sveavägen 41, Stockholm.
2. Kärnvapen och norden
Är det möjligt att skapa en kärnvapenfri zon i Norden idag?
Talare: Pierre Schori, fd biståndsminister, fd FN-ambassadör, fd riksdagsledamot (s) och Gunnar Westberg,
Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK).
Moderator: Hans Lindqvist, fd EU-parlamentariker (c).
Tid: måndag, 6 februari, kl 18:00. Plats: Palmesalen, ABF huset, Sveavägen 41, Stockholm.

Läs mer

Missad chans till rysk demokrati, Olof Kleberg, Västerbottens-Kuriren

…Till allt detta kom så västmakternas oförmåga att förstå Rysslands behov att framstå som en jämlike. President Bush hade av allt att döma gett Gorbatjov en muntlig försäkran att Nato skulle vara återhållsamt och i vart fall inte placera trupp i forna DDR. Clinton och sonen George W upptog ändå tio östliga stater i Nato. Samtidigt upprättades i två steg ett Nato-Rysslandsråd för samarbete. Det visade sig dock inte räcka för att stärka förtroendet.

Bristen på framsynthet i den västliga Rysslandssynen är uppenbar. Man kan förstå att många ryssar uppfattar att Vladimir Putin, president år 2000, har återupprättat Ryssland som stormakt och fått ordning på ekonomin.

Men bristen på insikter om ryska synsätt ursäktar på intet viss hur Putin upprättat en auktoritär regi. Under dryga 15 år har han stegvis krossat fria medier, brutit mot internationella gränsavtal, aktiverat militären men inte reformerat ekonomin.

Rysslandshistorikern Kristian Gerner skriver i Axess nr. 9/2016 om hur hemliga polisen KGB under Berija och hans sentida efterföljare Andropov insåg behovet att drastiskt förändra sovjetsystemet. Men de hindrades av kommunistpartiets ideologer. Nu hindras Putin inte av något parti. KGB-officeren Putin och hemliga polisen har greppet.

Men denna gång tycks det inte finnas en klarsyn om att ekonomin måste reformeras. Resultatet blir återigen stabilitet men stagnation. Läs  artikel

Får vi mat på bordet om någonting händer? Bo Dockered fd ordförande Folk och Försvar och LRF, gp.se

…Debatten måste handla om hur vi skall fylla totalförsvarsbegreppet med innehåll. Hur skall civilförsvaret återupprättas? Behöver vi återinföra allmän värnplikt? Vilken roll skall frivilligorganisationerna ha och behöver de stärkas? Ett Natomedlemskap har ju framförts som den enda lösningen av flera politiska partier, i skuggan av Donald Trump verkar den debatten ha avstannat. Kanske bäst så just nu?…

Nu stundar Folk och Förvars årliga konferens i Sälen. Grunden för Folk och Försvars bildande var att skapa ett brett förankrat forum för en debatt om försvarsfrågor och samhällsutveckling. Vad vi som medborgare nu vill höra är en seriös debatt om totalförsvaret och inte någon plakatpolitisk pajkastning. En väsentlig fråga som måste upp på bordet nu om försvarsdebatten skall framstå som trovärdig är enkel men viktig; finns mat att tillgå om någonting händer och vilken beredskap behövs för att garantera detta? Utan att ta i denna fråga faller trovärdigheten som ett korthus då det gäller vårt framtida försvar. Läs artikel

Jan Björklund: ”Sverige måste starta snabb upprustning”, dn.se

Trots att Ryssland fortsätter sin upprustning så försvagar Sverige i praktiken sitt försvar. Därför måste Sverige nu snabbt rusta upp och redan i år öka försvarets anslag med fyra miljarder kronor extra, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund. Fram till 2020 behöver 28 extramiljarder satsas på försvarsbudgeten som ska vara fördubblad 2026…

– Vi flyttar ett kompani till Gotland, och det är bra. Men det som pågår nu är ingen upprustning. Tvärtom ska flygvapnet minska från 96 till 60 Jas-plan. Det försvarsbeslut som nu gäller är i själva verket en försvagning av svensk försvarsförmåga, säger Jan Björklund…

– Skulle det bli en konflikt runt Baltikum så kommer Sverige att dras in med mycket, mycket stor sannolikhet. Att vi skulle hålla oss utanför är inte realistiskt, vi kan dras in först. Sverige är den största innehavaren av både sjöterritorium och luftrum i Östersjön. Inte minst Gotland ligger mitt i med hamnar, flygplats och baseringsmöjligheter för luftvärn och annat som många aktörer skulle vara intresserade av. Men ju starkare försvar vi har, desto mer avskräckande är det naturligtvis, argumenterar Jan Björklund. Läs artikel

 

Lv 6 ska få robotar för miljarder, Hallandsposten

Samtidigt som luftvärnet i Halmstad förbereder sig för att utbilda soldater på nya robotar ska det i vår fattas beslut om inköp av ytterligare ett robotsystem. Prislappen beräknas den här gången ligga på över tio miljarder kronor…

Tanken är att det ska fylla gapet som finns mellan luftvärn mot lågtflygande angripare och Gripen-flygplanen som kan försvara över stora ytor. De nya robotarna ska framför allt skydda storstäder, flygbaser och geografiskt viktiga platser som Gotland. Läs artikel