Den svenska stridsplanstillverkaren Saab säger att det skulle vara betydligt billigare för det finländska flygvapnet att flyga med Saabs Gripenplan än de nuvarande Hornetplanen.

Den finländska försvarsmakten ska förnya sina stridsplan senast år 2030. Gripenjaktplanen är ett av fem anskaffningsalternativ.

Till Lännen Medias tidningar säger Saabs marknadsföringschef Magnus Skogberg att slutmonteringen av Gripen E-jaktplanen kunde ske i Finland. Läs artikel

…Jag blir arg och oroad när jag ser den attityd och den passiva syn som många värnpliktsmotståndare visar mot vikten av ett starkt svenskt försvar. Man drar långsökta jämförelser, inte sällan dyker klyschan ”om man nu ska tvinga unga in i militären så kan man lika gärna tvinga dem bli poliser, lärare och undersköterskor – där fattas det ju också personal” upp och man menar att det räcker med att höja löner och förbättra villkoren. Vissa påstår till och med att införande utav allmän värnplikt skulle öka hotet mot Sverige.

För det första: Försvarsmakten är inte en arbetsgivare vilken som helst. Utan ett försvar som vaktar gränsen och värnar svenska demokratiska värden har vi snart varken fria val, mänskliga rättigheter, undervisande lärare eller fungerande poliser. Vi kan inte föra en försvarspolitik där vi förlitar oss på att några extra miljarder i höjda löner löser våra problem – självklart måste lönerna höjas kraftigt, men det räcker inte. Försvarsmakten är ingen curlingförälder – att försvara Sverige är ingen lätt sak, man kommer mötas med höga krav och förväntningar, det är inte alla som tycker det är jätteskoj – men Sverige måste ändå försvaras.

För det andra: Att Sverige visar omvärlden att vi är redo att bemöta provokation och aggressivitet, att vi står emot terrorism och att vi inte accepterar utländska provokationer leder inte till fallande bomber – det leder till respekt. Att slå på den som redan ligger är fegt, men lätt – att utmana den som står upp för sig själv är modigt, men svårt. Läs artikel

I oktober kom uppgifter från Estland om att Ryssland hade flyttat robotsystemet Iskander-M till den ryska enklaven Kaliningrad. Ryska försvarsdepartementet menade att utplaceringen var en del av en övning.

Nu uppger ordföranden för det ryska försvarsutskottet, Viktor Ozerov, att Ryssland ska placera luftförsvarssystemen S-400 och Iskander-M i Kaliningrad. Det uppges vara ett svar på USA:s uppbyggnad av en missilsköld i Europa, rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån Ria enligt Reuters…

Peter Mattsson, projektledare i rysk förmågeutveckling på Försvarshögskolan, tolkar Viktor Ozerovs uttalande som att Ryssland nu placerar robotsystemen S-400 och Iskander-M permanent i Kaliningrad. Tidigare har de funnits där vid övningar…

Peter Mattsson ser allvarligt på den militära upptrappningen i Europa.

– Det allvarliga med det här är att avstånden och tiden har minskat. När avstånden minskar så minskar också tiden för att korrigera fel. Nu kommer Nato också att börja öva med sina kärnvapen. Det är en eskalering från båda sidor och då ökar spänningsläget. Man får hoppas att ingen gör några misstag. Läs artikel

Svenska försvarspolitiker borde snabbt komma överens om samma besked. De blygsamma tillskotten i fjolårets försvarsöverenskommelse är långtifrån tillräckliga, oavsett om man förordar alliansfrihet eller Natomedlemskap.

Gunnar Hökmarks konstruktion med ett engångslån har sina fördelar. Sverige får tid på sig att stegvis höja de årliga anslagen och försvarsmakten slipper en vardag där materielinköp ständigt går ut över övningsverksamheten.

Men debattartikeln är också ett exempel på en återkommande sjuka i svensk försvarspolitik: klåfingrigheten. Hökmark har långa uppräkningar av satsningar som han finner lämpliga: ubåtstorpeder till Helikopter 14, Leopard-stridsvagnar, Läs ledaren

Kommentar:

Expressen-ledaren kritiserar en “återkommande sjuka” hos många försvarsdebattörer att söka detaljstyra vapenanskaffningar och försvarets utveckling. Vad som dock saknas mest hos både Gunnar Hökmark och Expressens ledarskribent är en insikt om att det först och främst måste skapas ett täckande territorialförsvar. Ett sådant kan bara åstadkommas genom att den allmänna värnplikten återinförs. Inget yrkesförsvar klarar av den uppgiften.

Den ekonomiska samarbetskommissionen för Finlands och Rysslands regeringar sammaträder i Moskva den 23 november 2016. Utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen är Finlands ordförande vid mötet. Vice premiärminister Dmitrij Kozak är Rysslands ordförande.

Den ekonomiska samarbetskommissionens syfte är att förbättra finländska företags verksamhetsförutsättningar i Ryssland och skapa kontakter mellan företag.

Under samarbetskomissionen arbetar 15 arbetsgrupper för olika sektorer och nio regionala arbetsgrupper. Under mötet behandlas arbetsgruppernas ärenden och företagens problem diskuteras. Hela samarbetskomissionen sammanträdde senat 2013. Arbetsgrupperna har fortsatt det konkreta tekniska arbetet till exempel inom trafiksektorn, tullområdet och skogssektorn.

”Finland har liksom övriga EU-länder fortsatt sin handel med Ryssland med sådana varor och tjänster som inte omfattas av sanktioner. Över 400 finländska företag har verksamhet i Ryssland så det är helt naturligt att vi fortsätter hantera deras problem i samberbetskommissionens olika sammansättningar. Nu uppstod behovet av att sammanträda på ministernivå för att diskutera företagens ärenden”, säger minister Mykkänen.Läs artikel

Finlands försvar står inför stora förändringar i framtiden. Den försvarspolitiska redogörelse som väntas bli färdig kring årsskiftet banar väg för stora omställningar. Speciellt emotsedda är linjedragningarna i fråga om införskaffandet av nya stridsfartyg och jaktplan, två investeringar i miljardklassen…

Att regeringen valt att rikta speciellt fokus på försvarspolitiken beror på de omfattande investeringar som det finländska försvaret står inför. Under 2020-talet kommer drygt 60 Hornet-jaktplan att bli föråldrade, vilket kommer att kräva jättelika nyinvesteringar. Därtill kommer flera stridsfartyg att nå slutet av sin livscykel, vilket också kräver en satsning i miljardklass…

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) har försäkrat att redogörelsen kommer att presenteras för riksdagen i slutet av 2016, eller allra senast i början 2017. Läs artikel

Hur skulle du agera om strömmen försvann under en längre tid, eller om ett terrorattentat inträffade i din närhet?
Lottakåren har sedan 20-talet arbetat med bland annat utbildning inom krishantering, och höll i lördags sin riksstämma i Mora.
– Det är viktigt att veta hur man ska bete sig i en kris, säger Margareta Persson från Malung.

Lottakåren är en ideell försvarsorganisation som bland annat bedriver en omfattande utbildningsverksamhet. Hos ”lottorna” kan man lära sig allt från det rent militära till transport, matlagning och sambandstjänst…

Lottakårens riksstämma gästades av bland andra försvarsminister Peter Hultqvist (S), som ger sin syn på ”lottornas” roll i dag:

– Jag ser det framförallt som att de med sina 4500 medlemmar kan bidra i olika krishanteringssammanhang.

FAKTA Lottakåren

Lottakåren är en ideell försvarsorganisation för kvinnor som bildades 1924. Lottakåren står bland annat för folklig förankring om att skapa ett säkrare samhälle tillsammans, och försvarar värden som fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Lottakåren samarbetar med Försvarsmakten och verkar för att informera, rekrytera och utbilda i syfte att stärka samhällets förmåga till krishantering och för militära uppdrag och insatser.

I Dalarna finns det lokala lottakårer i Ludvika, Smedjebacken, Säter, Grycksbo, Horndal, Malung, Mora och Vansbro.Läs artikel

Förmågan att verka med markbaserad kustrobot är på väg tillbaka till Försvarsmakten.
Genom återinförandet kommer Försvarsmakten åter att kunna skjuta sjömålsrobot (RBS 15) från land mot mål till sjöss på stora avstånd. Det här ger Försvarsmakten en ökad flexibilitet och förmåga till sjömålsstrid.

Robotsystemet kommer att vara en del av marinens sjöstridsflottiljer. Systemet är återskapat av bland annat delar av det tidigare nedlagda kustrobotbatteriet samt från delar ur avvecklade robotbåtar och korvetter…

− Systemet har testats genom fullskaleförsök, där RBS 15 har avfyrats med goda resultat och en av kustrobotenheterna ingår nu i marinens pågående övning Swenex, som genomförs i farvattnen mellan Södertörn och Västervik samt runt Gotland. Det här har skett i gott samarbete med FMV och Saab, säger försvarslogistikchefen Thomas Engevall. Läs artikel

Hela efterkrigstiden har Europa förlitat sig på USA. Nu bråkar EU om det är dags att ta till självförsvar.

– Estland är ju en förort till St Petersburg. Jag är inte säker på att jag skulle riskera ett kärnvapenkrig för ett sånt ställe…

Det första testet på Trumps säkerhetspolitiska avsikter kommer redan i januari, samtidigt som han ska tillträda som president. Då ska USA och andra Nato-länder placera 6 000 ytterligare soldater i Polen och övriga östeuropeiska medlemsländer. En styrka med pansarvagnar ska ambulera mellan länderna. Det är den största upptrappningen av tunga vapen i Europa från USA:s sida på tjugo år. Men nu säger president Vladimir Putins talesman att Ryssland hoppas att Trump ska stoppa detta…

För Hultqvists strategiska plan har ju i stället för EU och Nato varit ett direkt militärt samarbete med USA.

I juni fick han flyga till Washington och skriva under avtalet, och under hösten kom vicepresident Joe Biden till Stockholm och deklarerade att Europa är »ett okränkbart territorium«. S-MP-regeringen kunde avfärda snack om Nato-medlemskap och EU-försvar. Sverige behövde inga EU-högkvarter, man hade säkrat skydd av supermakten USA.

Donald Trump lär få svårt att kliva av USA:s åtaganden för övriga Nato-länder. Men det politiska priset för att kliva ur avtalet med Sverige är lågt. Läs artikel

Sveriges luftrum har kränkts tolv gånger sedan årsskiftet, rapporterar SVT Nyheter. USA och Danmark står tillsammans för hälften av kränkningarna med tre incidenter vardera. Norge hamnar på tredje plats med två kränkningar. Ryssland, som ofta pekas ut som ett hot mot Sverige i den försvarspolitiska debatten, står för en incident. De övriga länderna är Frankrike, Tyskland och Estland som står för varsin händelse. Läs artikel