…Vi möts i en tid när säkerhetsläget i Östersjön återigen är på väg att försämras. Vi får en situation som präglas av oro och rädsla. Det är farligt.

Det skulle kunna leda oss in en ny era av kapprustning. Som skulle frysa och förlama utvecklingen av vår region.

Jag tror mycket på tanken om gemensam säkerhet. Gemensam säkerhet är ett begrepp som lanserades av en utav mina företrädare, Olof Palme och tar sin utgångspunkt i vi måste samarbeta över landsgränser och skapa en gemensam framtid byggd på förtroende och dialog. Precis som vi gör här idag. Gemensam säkerhet byggs på internationell rätt. På starka internationella institutioner. På minskad spänning och nedrustning. Förtroendefull dialog tillsammans med handel, investeringar och ökat samarbete.

Det måste vara Östersjöns framtid – och den säkerheten kan vi bara bygga gemensamt.Läs talet

…I’m delighted to emphasise the need for all relevant countries to engage as partners in implementing the EU Baltic Sea Strategy. Norway and Iceland have already joined the cooperation.

The recent developments in Russia and tensions in the relations between Russia and its neighbours cause some concern. To promote stability, we need unity, determination and strategic patience. But we also need dialogue with Russia, on topics that we choose and that we consider relevant.

The Nordic Council of Ministers has an extensive network spanning 20 years of experience in cooperation with North-West Russia. In our vision for 2030, Russia, as it is today, is an active partner in Baltic Sea cooperation, to the benefit of us all.

Dear friends of the Baltic Sea,

I wish you all an inspiring forum and the best of success in your work for the future of the Baltic Sea Region! Läs talet

…Regeringens motstånd mot svenskt NATO-medlemskap kommer inte förändras – det är bara att konstatera. Det innebär självklart inte att man ska sluta påverka i den riktningen, om man tycker det är en bra idé. Men det kan inte vara det enda som förfäktas. Inför att hela fält av osäkerheter breder ut sig framåt, och underlåtenhetssynder blir smärtsamt synliga bakåt, måste man fokusera och ringa in vad som är möjligt. Den senaste tidens händelser visar att den enskilt viktigaste åtgärd som kan vidtas nu är att öka resurserna till Försvarsmakten och att tillskapa resurser för totalförsvarsplanering och övning. Det är nämligen en investering alldeles oavsett hur det går med NATO, EU-samarbetet och Trump i vita huset…

Om dessa två intressen – mer pengar och fullföljt amerikanskt deltagande – borde alla kunna vara överens och samverka gemensamt för att uppnå. Resurserna är faktiskt den enklaste biten och torde även vara möjligt att hålla undan från prestigekamper. Men ska partier och aktörer som tycker att regeringens NATO-motstånd bör straffas genom att inte medverka till räddning?  Jag tycker inte det. Inte om man ser till nationens intresse. Läs  blogginlägget

I den tid och situation där vi håller på och övar oss i att föra någon form av vettig försvars- och säkerhetspolitisk debatt, har det handlat om huruvida ett oberäkneligt Ryssland borde innebära att vi borde göra någonting på ett annat sätt…

Så nu står vi där vi står och märker å ena sidan att själv fortfarande är bästa dräng, att Sverige får oerhört bråttom att återupprusta, att ett militärt samarbete med ett aktivt Sverige är en bättre idé än före det amerikanska presidentvalet och att EU måste definiera vad säkerhetsgarantierna på detaljnivå egentligen innebär…

Hur som helst väljer vi själva vad vi gör i en situation där alternativen kan bli färre.
Brigadgeneralen i avsked Lauri Kiianlinna säger i Ilta-Sanomat (13.11) att det har funnits en illusion om att det finns ett Nato man kan ringa upp och be om hjälp av det. Det finns det inte. Det finns bara nationella styrkor. Läs artikel

I dag, den 14 november, tog statsminister Stefan Löfven emot Ukrainas president Petro Porosjenko som gör sitt första officiella besök i Stockholm…

President Porosjenkos besök utgör ett led i en intensiv ström av bilaterala sammankomster och möten mellan Sverige och Ukraina.

Statsministern erinrade vid en presskonferens efter överläggningarna om att EU enats om ett kraftfullt svar på Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol och på Rysslands angrepp på östra Ukraina. Sverige följer med djup oro den förvärrade människorätts-situationen på den olagligen annekterade Krimhalvön. De två ledarna diskuterade hur fred ska uppnås i östra Ukraina och hur landet ska säkra full kontroll över sina gränser.

Statsministern bekräftade att Sverige står vid Ukrainas sida i dessa svåra och prövande tider och kommer att ge allt stöd som går. Läs pressmeddelande

Försvarsmaktens stora övning Aurora 2017, med sina 16 000 deltagare från samtliga vapenslag, kommer bli ett kvitto på Donald Trumps nya säkerhetspolitik. Då man kommer öva värdlandsmottagande, dvs mottagande av förstärkningar och undsättning från NATO, så blir övningen ett kvitto på om USA lyfter sin hand från Sverige och avgående vicepresident Bidens uttryckliga amerikanska stöd till Sverige därmed upphör.

Skarpa minor och sjunkbomber sprängdes, sjömålsrobot 17 avfyrades. För två av Amfibieregementets kompanier har övning SWENEX redan inletts.

Under lördagen var det åter dags för 203.amfibieskyttekompaniets tidvis anställda soldater att ställa in sig för tjänstgöring. Närmare 150 soldater har ställt sina civila åttaganden åt sidan för att tillsammans med övriga förbandet delta i den stundande Marina nationella övningen. Under helgen omgrupperade också sensorpluton tillhörande 17.bevakningsbåtkompaniet till Berga för att också inleda övningen redan under helgen. Läs pressmeddelande

Donald Trump har under sin kampanj åtminstone haft rätt på en punkt, nämligen att Väst- och Centraleuropa inte velat betala för sin kollektiva säkerhet som medlemmar i Nato, eller Sverige, med sina särskilda avtal med bland annat USA, utan åkt snålskjuts på USA…

Riktvärdet för Nato är att medlemsländerna ska satsa cirka 2 procent av BNP på försvaret. Siffran borde rimligen inte vara lägre för Sverige, särskilt om vi enbart ska förlita oss på egen förmåga. Vi är nu på väg mot 0,9–1,0 procent. Den nuvarande försvarsministern Peter Hultqvist gör troligen vad han kan, och gör enligt min uppfattning ett bra jobb, men det finns alltför många som av olika skäl bromsar en möjlig och nödvändig styrketillväxt.

Läget och den ökande osäkerheten efter valet av Trump gör att man borde ta ett rejält omtag i försvarsfrågan, med målsättningen att om fem år satsa minst 2 procent av BNP på försvaret. Läs artikel

…För det första konceptet, benämnt Defensiv tröskel, redogjorde ledamoten Jörgen Ericsson. Innebörden av detta är en prolongering av försvarsbeslutet 2015, men för att innehålla intentionerna i detta krävs en försbudget som utgör 1,2% av BNP. Antaganden som ligger till grund för detta koncept är bl a att ett totalförsvar existerar.

Den militärstrategiska ambitionen innebär en defensiv tröskeleffekt vars mål är att en antagonistisk aktör tvekar och avstår från att iscensätta ett angrepp. Operativt är nyckelorden tidigt möta, skydda egen styrketillväxt, lokal kraftsamling, bevara stridsvärdet, slå en kvalificerad motståndare/ avvärja angrepp med stöd av tredje part samt att återställa ursprungssituationen.

Personalförsörjningen av konceptet bygger på en blandning av frivillighet och plikt där huvuddelen utgörs av pliktpersonal. Grundutbildningen utgör nio-tolv månader och Försvarsmaktens infrastruktur har utvecklats, innehållande ett system för resursspridning. Konceptet innehåller en något förstärkt armé med en kärna av två brigader…

Ledamoten Anders Carell redovisade nästa koncept, Uthålligt försvar, där den strategiska idén ganska utrerat bygger på ett uthålligt motstånd med militär närvaro över ytan, där angriparen påverkas under lång tid och där Sverige ej är beroende av andra makter. Således en mycket tydlig viktläggning vid markstriden.

Den operativa idéns kärna innebär motstånd i hela landet, ett asymmetriskt uppträdande och att påföra motståndaren ständiga personalförluster.

Personalförsörjningen grundas på allmän värnplikt med en grundutbildning på mellan fem-tolv månader. Kärnan i konceptet, markstridsbataljonerna antas ”leva” i femton år.

Försvarsmaktens kärna är femhundra infanteribataljoner och ett Hemvärn med lika många hemvärnskompanier, där varje bataljon har sig underställt ett hemvärnskompani. Bataljonerna med ingående hemvärn kan karakteriseras som ett lätt infanteri men med spetsteknologi inom vissa systemområden. Läs artikel