Allmän värnplikt – ett moraliskt imperativ: apropå ett beställt och undermåligt betänkande som inte har det minsta med återinförande av allmän värnplikt att göra

av

Regeringens utredare Annika Nordgren Christensen har nu lagt fram betänkandet ”En robust personalförsörjning av det militära försvaret”, SOU 2016:63. Det bekräftar våra farhågor.

I enlighet med regeringens direktiv handlar det inte om ett återinförande av allmän värnplikt utan om en komplettering av yrkesförsvaret med ett mindre antal pliktuttagna. Endast några tusen ur varje årskull på 100 000 unga kvinnor och män att tas ut för plikttjänstgöring. Mönstringen kan komma att omfatta cirka 10 000 personer årligen, det slutliga urvalet endast 3 000 som får genomgå militär grundutbildning.

Utredningens uppdrag var heller aldrig att komma med förslag till ett folkförankrat försvar av hela territoriet. Vad som föreslås är en uppstagning av ett yrkesförsvar som har kollapsat men som ändå fortsättningsvis till sin huvuddel ska bestå av kontraktsanställd personal. Förslagen syftar till att fylla besvärande luckor med personer som rekryteras efter mönstring – det är svårt att se att de kommer att bestå av annat än frivilliga.

Läs mer

Att försvara friheten hör friheten till – om värnplikt och ett starkt försvar, Gunnar Hökmark, hokmark.eu

av

Den allmänna värnplikten i den form som vi hade den avskaffades utan någon tillräcklig diskussion och utan tillräcklig utredning. Det fanns en illusion om att ett försvar med uteslutande fast eller kontraktsanställda skulle rekrytera sig själv. I stället har vi fått stora luckor i det försvar som i sig själv är otillräckligt för de hotbilder som vuxit fram sedan 2004

I den försvarsberedning som förberedde 2004 års försvarsbeslut var jag emot en avveckling av värnplikten. Skälen var många. Möjligheten att rekrytera efter att den enskilde genomgått en frivillig grundutbildning var starkt överskattad. Tanken på att frånvaron från tvång för kvinnor, som hade rätt att göra värnplikten, skulle stå i strid med jämställdhet stod snarare i strid med den verklighet som på många olika sätt motverkar kvinnors jämställdhet inom arbetsliv och karriär. Läs blogginlägg

Sverige öppnar för dialog med Ryssland, svenska.yle.fi

av

Finland och Sverige har haft olika linjer då det gäller en dialog med Ryssland och den svensk-ryska relationen har varit kylig ända sedan annekteringen av Krim. Några officiella diplomatiska relationer mellan den svenska och den ryska statsledningen har inte funnits på flera år…

Efter det har statsminister Stefan Löfven öppnat för att Sverige kunde återuppta någon form av dialog med Ryssland. Yle Nyheter frågade honom under mötet på Åland, vad det innebär i praktiken.

– Vi behöver dialogen i olika forum, EU-Ryssland är viktigt, men också vi nordiska länder. Den finländska presidenten träffar den ryska presidenten och det är ett viktigt forum naturligtvis. Och det gäller att hitta alla olika möjligheter till ökad dialog som leder till minskad spänning.

Handlar det om att eventuellt bjuda in ryska ledare till Sverige?

– Vi har inte konkretiserat det på något sätt men vi säger att vi vill ha en bra dialog också med den politiska ledningen i Ryssland. Det är helt nödvändigt. Det är vår granne också och vi har en skyldighet sammantaget att fundera hur vi minskar spänningen och ökar tryggheten för medborgarna som finns i det här området, säger Löfven. Läs artikel

 

Sipilä lugnad av Löfven, hd.se

av

Finlands statsminister Juha Sipilä känner sig nu säker på att det inte låg något akut hot bakom Sveriges beslut att åter sätta soldater på Gotland. Frågan togs upp på de nordiska statsministrarnas informella möte på Åland.

– Vi är överens om vi inte ska överraska varandra, säger den finländske statsministern.

– Jag är inte alls orolig på den punkten och jag håller med Stefan Löfven om att alliansfrihet är det bästa för oss båda nu.

Han säger att han inte ser någon förändring i den finländska hållningen i en nära framtid, även om Finland har öppnat för att se över sin hållning om säkerhetsläget dramatiskt förändras. Läs artikel

SD: Går vi med i Nato – då agerar Ryssland, Björn Söder m fl, Aftonbladet

av

De beslut som Sverige fattat vad gäller värdlandsavtal med Nato och den svenska debatten kring ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato som förs allt mer högljutt av flera politiska partier har försatt Sverige i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge…

Vi menar absolut inte att Sverige skall rätta sig efter vad Ryssland säger. Det är viktigt att vi bibehåller vår suveränitet när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Också av den anledningen är det viktigt att stå utanför ett medlemskap i Nato. Men som litet land måste vi förhålla oss till vår omgivning och ta nationellt ansvar för säkerheten i vår region och inte utsätta oss för risker i onödan. Läs artikel

Forskare: Natoutredningen är oprofessionell och tendentiös, svd.se

av

Mitt bland alla konstigheter förmedlar Natoutredaren Krister Bringéus emellanåt en och annan klarsynt iakttagelse. Han påpekar att ett isolerat ryskt angrepp mot Sverige måste betecknas som uteslutet. Men därmed har han ju ryckt undan mattan för argumenten för ett svenskt Natomedlemskap, skriver professor emeritus Lennart Palm.

Ambassadör Krister Bringéus utredning ”Säkerhet i en ny tid” har gett nytt bränsle till Natodebatten. Hans slutsatser är visserligen inte entydiga, men det lutar ändå åt att ett Natomedlemskap skulle gagna freden i vår del av världen. Anhängarna av ett svenskt medlemskap har ivrigt åberopat (vissa av) Bringéus resonemang till stöd för sin ståndpunkt. Dessvärre är utredningen oprofessionell och tendentiös, i hög grad präglad av slappt tyckande och bristande omvärldsanalys. Den kan inte tjäna som underlag för Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Läs artikel

Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, SOU 2016:64

av

På regeringens hemsida redovisas följande om det nya betänkandet om förutsättningarna för fördjupat försvarssamarbete:

Förutsättningsutredningen har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna enligt regeringsformen för Sverige att med militära resurser agera gemensamt med en annan stat för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna samt för att hindra kränkningar av någon av staternas territorium i fred och under krig.

I betänkandet konstateras att regeringsformen inte innehåller några bestämmelser som specifikt tar sikte på frågan om det finns förutsättningar för ett fördjupat internationellt försvarssamarbete som sådant. Enligt utredaren kan detta inte anses innebära att det saknas förutsättningar enligt regeringsformen för sådant samarbete.

Utgångspunkten måste i stället vara att regeringsformen inte lägger några hinder i vägen för försvarssamarbeten så länge de konstitutionella regler som har relevans för frågan iakttas vid beslutsfattandet. Det handlar framförallt om regler om kompetensfördelningen mellan riksdagen och regeringen att fatta beslut om ingående av internationella avtal, sändande av väpnad styrka utomlands, överlåtelse av beslutanderätt till utländska organ samt om krav på författningsreglering i vissa fall.

Läs utredningen här

Majoritet stöder ny värnplikt, Aftonbladet

av

En ny värnplikt för både kvinnor och män stöds av en majoritet av svenskarna. Fler än sex av tio, 62 procent, av de tillfrågade tycker att det är ett bra förslag, enligt en ny mätning som Ipsos gjort för Dagens Nyheter. Bara 12 procent tycker att det är dåligt.

Nästan lika många, 61 procent, anser att alla i en årskull bör mönstra.

I Ipsos mätning, som genomfördes 9-19 september, var det 1 015 personer som medverkade.

Moderaterna är nu också redo att ställa sig bakom en återgång till värnplikt i kombination med det yrkesförsvar som finns i dag, skriver Svenska Dagbladet.

– Det måste vara Försvarsmaktens behov som styr, och vi Moderater vill markera att vi kommer att försöka medverka till det, säger den försvarspolitiske talespersonen Hans Wallmark.

På onsdagen presenterar regeringens utredare sina förslag för att trygga försvarets personalbehov.Läs artikel

Sverige och Italien undertecknade samarbetsavtal, regeringen.se

av

Försvarsminister Peter Hultqvist och hans italienska kollega Roberta Pinotti undertecknade ett samarbetsavtal på försvarområdet i samband med EU:s informella försvarsministermöte i Bratislava den 27 september.

Samarbetsavtalet ska utgöra ett ramverk för samarbete inom försvarsområdet, exempelvis säkerhet- och försvarspolitik, forskning och utveckling samt utbildningsverksamhet. De specifika samarbeten som följer av avtalet varierar över tiden men avtalet lägger grunden för ett fördjupat samarbete inom säkerhet- och försvarsområdet. Avtalet med Italien ersätter ett tidigare samarbetsavtal från 2003. Läs pressmeddelande

Löfven på nordiska statsministermötet: Det finns inget hot mot Sverige, hbl.fi

av

Sveriges beslut att tidigarelägga återmilitariseringen av Gotland beror inte på ett direkt hot mot Sverige, framhåller statsminister Stefan Löfven som deltar i de nordiska statsministrarnas informella sommarmöte på Åland.

– Det finns inget hot mot Sverige, så är det. Men vi har under en längre tid märkt att säkerhetsläget försämrats. Vi har under en tid redan förbättrat vår egen militärförmåga och utvecklat samarbetet för att hantera ett sådant nytt läge, säger Löfven…

Löfven tycker det är bra att Åland är demilitariserat.

– Man vill ju själva vara fortsatt demilitariserade och det är ju det bästa. Man beskriver sig själv i sin framtidsvision som fredens öar. Det är kontinuitet helt enkelt, säger Löfven.

– Ålands ställning är mycket klar. Vi har genom internationella avtal slagit fast demilitariseringen och vi håller fast vi den, var Sipiläs svar på frågan om vilken Ålands ställning vore om en konflikt uppstod kring Östersjön. Läs artikel

Den svenska försvarsviljans grund, Anders Björnsson

av

Sverige har, till skillnad från nästan alla andra europeiska länder, kunnat njuta av 200 års obruten fred – efter förlusten av Finland, konfrontationen med Napoleon i Leipzig 1813 som vår besegrare påtvingade oss och åtföljande uppröjningsstrider, främst i Danmark och Norge. Sedan dess har vi inte krigat och inte varit någon krigarnation.

Och vad som nog är minst lika viktigt: att vi under den här tiden inte har haft några fientliga stridande trupper på svensk mark – om man undantar tyska trupptransporter under andra världskriget, men några strider ledde de ju inte till här och vårt land hade tack och lov inga fiender under detta förfärliga krig.

Läs mer

Löfven tänker inte överraska Finland, Sydsvenskan

av

Sverige ökar gärna försvarssamarbetet med Finland men statsminister Stefan Löfven vill inte ha ett försvarsförbund. – Vi är alliansfria och då menar vi det. Vi bildar inte några nya, säger Löfven…

I Finland har den svenska utredningen om möjliga försvarssamarbeten väckt stort intresse och de borgerliga partierna driver på för att Sverige bör inleda vägen mot ett Natomedlemskap. På en fråga från en finländsk journalist, om Finland en morgon kommer att vakna upp till beskedet att Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, svarar Löfven:

– Det är helt uteslutet. Vi fortsätter som alliansfria, det är det som bidrar mest till avspänning och lugn i vårt närområde. En förändring av det skulle skapa en helt ny situation och det vore oansvarigt.
Han säger att Sverige ”står upp” för alliansfriheten.
– Det är oerhört viktigt att vi har kontinuitet, stabilitet och förutsägbarhet i den här frågan.Läs artikel