Donald Trump har under sin kampanj åtminstone haft rätt på en punkt, nämligen att Väst- och Centraleuropa inte velat betala för sin kollektiva säkerhet som medlemmar i Nato, eller Sverige, med sina särskilda avtal med bland annat USA, utan åkt snålskjuts på USA…

Riktvärdet för Nato är att medlemsländerna ska satsa cirka 2 procent av BNP på försvaret. Siffran borde rimligen inte vara lägre för Sverige, särskilt om vi enbart ska förlita oss på egen förmåga. Vi är nu på väg mot 0,9–1,0 procent. Den nuvarande försvarsministern Peter Hultqvist gör troligen vad han kan, och gör enligt min uppfattning ett bra jobb, men det finns alltför många som av olika skäl bromsar en möjlig och nödvändig styrketillväxt.

Läget och den ökande osäkerheten efter valet av Trump gör att man borde ta ett rejält omtag i försvarsfrågan, med målsättningen att om fem år satsa minst 2 procent av BNP på försvaret. Läs artikel

…För det första konceptet, benämnt Defensiv tröskel, redogjorde ledamoten Jörgen Ericsson. Innebörden av detta är en prolongering av försvarsbeslutet 2015, men för att innehålla intentionerna i detta krävs en försbudget som utgör 1,2% av BNP. Antaganden som ligger till grund för detta koncept är bl a att ett totalförsvar existerar.

Den militärstrategiska ambitionen innebär en defensiv tröskeleffekt vars mål är att en antagonistisk aktör tvekar och avstår från att iscensätta ett angrepp. Operativt är nyckelorden tidigt möta, skydda egen styrketillväxt, lokal kraftsamling, bevara stridsvärdet, slå en kvalificerad motståndare/ avvärja angrepp med stöd av tredje part samt att återställa ursprungssituationen.

Personalförsörjningen av konceptet bygger på en blandning av frivillighet och plikt där huvuddelen utgörs av pliktpersonal. Grundutbildningen utgör nio-tolv månader och Försvarsmaktens infrastruktur har utvecklats, innehållande ett system för resursspridning. Konceptet innehåller en något förstärkt armé med en kärna av två brigader…

Ledamoten Anders Carell redovisade nästa koncept, Uthålligt försvar, där den strategiska idén ganska utrerat bygger på ett uthålligt motstånd med militär närvaro över ytan, där angriparen påverkas under lång tid och där Sverige ej är beroende av andra makter. Således en mycket tydlig viktläggning vid markstriden.

Den operativa idéns kärna innebär motstånd i hela landet, ett asymmetriskt uppträdande och att påföra motståndaren ständiga personalförluster.

Personalförsörjningen grundas på allmän värnplikt med en grundutbildning på mellan fem-tolv månader. Kärnan i konceptet, markstridsbataljonerna antas ”leva” i femton år.

Försvarsmaktens kärna är femhundra infanteribataljoner och ett Hemvärn med lika många hemvärnskompanier, där varje bataljon har sig underställt ett hemvärnskompani. Bataljonerna med ingående hemvärn kan karakteriseras som ett lätt infanteri men med spetsteknologi inom vissa systemområden. Läs artikel

…Syftet med det svenska styrkebidraget är, enligt propositionen, ”att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd i syfte att konsolidera säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet”. I realiteten innebär detta att Sverige fortsätter att under ännu ett år delta i en internationell insats som i grunden har misslyckats. Än en gång skjuts avvecklingen av Sveriges militära närvaro i Afghanistan på framtiden. Vänsterpartiet har tidigare yrkat avslag på propositioner i samma ärende (2014/15:13 samt 2015/16:41) och anser fortfarande att det inte är rätt väg att gå att ställa en svensk väpnad styrka till förfogande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats (RSM). Vi ser insatsen som en fortsättning på den Nato-ledda ISAF-insatsen (International Security Assistance Force), som vi varit starkt kritiska till…

En vitbok om den svenska militära närvaron i Afghanistan skulle vara ett sätt att öppet redovisa för och utvärdera den militära insatsen såväl som Sveriges stöd till polisutbildning, utvecklingsbistånd samt politiskt och diplomatiskt arbete. I synnerhet är det viktigt att utvärdera hur Sveriges olika insatser samverkat med varandra, det som genom åren kallats civil-militär samverkan. En oberoende kommission bör därför tillsättas med uppdrag att ta fram en vitbok om den samlade svenska insatsen i Afghanistan 2002–2014. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Läs motionen

Regeringens proposition har kommenterats på denna sajt.

…Även om den svenska armén och övriga ISAF utfört en föredömlig insats måste emellertid ändå en bortre gräns sättas för det svenska engagemanget i Afghanistan. Sverigedemokraterna menar att den gränsen har passerats och att det nu är folkens i Afghanistan skyldighet att själva ta hand om sin säkerhet och sätta motvärn mot talibaner. Eftersom det svenska försvaret därtill har reducerats såväl ekonomiskt som gällande antalet förband innebär internationella engagemang dessutom att vårt eget existensförsvar inte kan planeras eller övas på det sätt som krävs. Varje självständig nation bör emellertid äga ett existensförsvar, vilket vi menar att Sverige idag tyvärr inte gör. Vår primära målsättning bör därför vara att bygga upp ett sådant försvar, kapabelt att möta framtida hot i vårt närområde, istället för ett försvar dimensionerat för insatser på fjärran slagfält till oklart gagn för Sverige. Läs motionen

Regeringens proposition har kommenterats på denna sajt.

Vårt land har både under den tidigare och den nuvarande regeringen tydligt orienterat säkerhetspolitiken i riktning mot ett ökat samarbete med – och därmed också beroende av – USA. Skälen till detta har varit både materiella och politiska. Sverige är idag en av USA:s närmaste säkerhetspolitiska partner i Europa, utan att för den skull vara allierad. Och Sverige baserar sedan 2014 uttryckligen landets säkerhet på de icke-traktatsbundna nära relationerna med USA. Mellan raderna innebär detta att Sverige bygger sitt försvar på att få hjälp i ett krisläge…

Sverige må vara ett skräckexempel för Trumpanhängarna. Men utifrån detta går det inte att dra några slutsatser om vad effekterna blir på de bilaterala förbindelserna på säkerhetsområdet. Då är sprickor och upplösningstendenser inom Nato ett allvarligare hot, eftersom detta direkt skulle påverka situationen i Östersjöområdet och därmed Sveriges säkerhetspolitiska läge…

I bakgrunden finns andra och mer långsiktiga frågor. Fokuseringen på presidentvalskampanjen och den tillträdande administrationen kan skapa intrycket att det är dess framtida handlingslinje som bestämmer allt. Så är det inte. USA relativa maktposition är i stadigt avtagande, något som den egna underrättelsetjänsten visat i sina långsiktiga analyser. Denna maktposition kan USA inte återskapa med retorik, om det överhuvudtaget är möjligt. Det Trump säger sig vilja nystarta är alltså en världsmakt i nedåtgående. Denna inneboende spänning mellan maktpolitiska ambitioner, självbild och faktisk förmåga är ett oroande fenomen som i historien har ökat risken för inre och yttre instabilitet och därmed också för krig.Läs artikel

Sverige kommer att söka garantier från USA:s nyvalde president Donald Trump om att det nyligen tecknade försvarssamarbetsavtalet kommer att gälla när den nya administrationen tar över. Den oron uttrycker försvarsminister Peter Hultqvist för nyhetsbyrån Reuters.

Efter år av stigande spänningar med Ryssland i Östersjöområdet undertecknade Sverige och USA en avsiktsförklaring i juni för att öka försvarssamarbetet. Affären omfattar gemensamma övningar och anpassning av teknik och metoder för en gemensam NATO-standard.

– Han har genom sina handlingar i valkampanjen gett upphov till en lång rad frågetecken, säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, till nyhetsbyrån Reuters…

Hultqvist sa att han även kommer söka garantier för Trumps inställning till Nato, Europa och även ta reda på hur han ser på relationen med Ryssland.

– Vi kommer kontakta den nya administrationen så snart det finns en struktur att kommunicera med, sa försvarsminister Peter Hultqvist. Läs artikel

Valet av Donald Trump till USA:s president förändrar den europeiska säkerhetsordningen. Det gäller inte minst för Sverige vars utsatthet nu ökar ytterligare…

Ryssland kommer inte att minska sin aggressivitet nu när Trump, som öppet har uttryckt sin uppskattning av den ryske presidenten, har valts. Det säkerhetspolitiska klimatet i Europa har blivit kallare samtidigt som vår skyddande eld har blivit mindre. Det är kort och gott kärvt just nu.

För vår del måste det leda till ökade försvarsanslag. Det finns planer på hur det svenska försvaret kan ökas. Det är enbart en fråga om att skjuta till pengar. Något som såväl den nuvarande som den förra regeringen har varit synnerligen dåliga på.

Nu är dock valfrihetens tid förbi, antingen tar vi ansvar för egen säkerhet eller så gör ingen det.

Två procent av nästa budget bör gå till försvaret. Läs ledaren

Regeringens ståndpunkt

Regeringen är positivt inställd till ökat samarbete mellan EU och Nato för att stärka europeisk säkerhet och internationell krishanteringsförmåga inom ramen för befintliga budgetmedel. Det är viktigt att respektive organisations mandat och beslutsautonomi respekteras. Strävan att utveckla EU-Nato-samarbetet ligger i linje med vårt engagemang som medlem i EU och nära partner till Nato. Sverige har ett intresse av att de begränsade resurser som står till medlemsstaternas förfogande används på bästa sätt. Regeringen ställer sig positiv tillökat samarbete på de områden som föreslås i den gemensamma deklarationen som undertecknades i juli. För att ett konstruktivt samarbete mellan EU och Nato ska åstadkommas är det nödvändigt att undvika onödig duplicering inom såväl europeisk förmågeutveckling som bidrag till internationell krishantering. Läs den kommenterade dagordningen

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation. Det är ett modernt krigsförband som utgör basen för försvaret av Sverige. Vi har en mycket hög beredskap, där vi med våra 25 000 män och kvinnor ständigt är beredda på att göra skarpa insatser. Tiden från larm till insats mäts i timmar.

Nu utvecklas och föryngras Hemvärnet. Med mer avancerad utrustning och nästa generations soldater. I våra insatsplutoner är medelåldern under 30 år. Hemvärnet har också den största andelen kvinnor i hela försvarsmakten…

Grundutbildningen till Hemvärnet är mellan fyra och sju månader. Under din grundutbildning kommer du lära dig bland annat om strid, sjukvård och att arbeta i grupp. Läs hur man anmäler sig till hemvärnet

Jag vill gratulera er till att ni blivit valda att delta i den riksomfattande försvarskursen. Ni är med på kursen eftersom ni behövs. Ni kommer att få fina erfarenheter och viktiga lärdomar om på hur många olika sätt vårt land beskyddas.

Var och en av oss behövs. Jag brukar säga att alla finländare är försvarare av sitt land. Försvarsviljan är ingen ålderdomlig retorik i dessa allt mer oförutsägbara tider.

Det är positivt att finländarna delar den här tanken. Åtta av tio finländare är redo att försvara sitt land. Försvarsviljan ligger på en internationellt sett hög nivå, och är i sig ett starkt budskap till omvärlden. Det saknar inte heller betydelse att en stor del av våra medborgare, tack vare de färdigheter och förhållningssätt de tillägnat sig under värnplikten, kan agera i undantagsförhållanden. Detta utgör en stadig grundsten för vår säkerhet.

Länge trodde vi att vi levde i en vacker värld. I en värld där konflikter löses på fredlig väg och där gemensamt överenskomna regler och folkrätten väger tungt.

Sanningen är tyvärr en annan. Det har också vi i Europa fått uppleva under de senaste åren. Vi har slagit vakt om idén om en stabil zon runt omkring oss, men det har uppstått allvarliga sprickor i denna zon.

Vissa försöker avhjälpa de rådande missförhållandena genom att blunda för dem, men det leder inte till att de försvinner. Hoten och problemen kvarstår, eller förvärras. Andra söker snabba lösningar för att försöka undanröja alla problem på en gång. Inte heller det är realistiskt. Under ständigt föränderliga förhållanden är det inte möjligt att uppnå fullständig säkerhet. Vi kan ändå stärka vår egen säkerhetsstatus på många sätt. Läs talet