Republikens president Sauli Niinistös tal vid öppnandet av den 219:e försvarskursen 7.11.2016, tpk.fi

Jag vill gratulera er till att ni blivit valda att delta i den riksomfattande försvarskursen. Ni är med på kursen eftersom ni behövs. Ni kommer att få fina erfarenheter och viktiga lärdomar om på hur många olika sätt vårt land beskyddas.

Var och en av oss behövs. Jag brukar säga att alla finländare är försvarare av sitt land. Försvarsviljan är ingen ålderdomlig retorik i dessa allt mer oförutsägbara tider.

Det är positivt att finländarna delar den här tanken. Åtta av tio finländare är redo att försvara sitt land. Försvarsviljan ligger på en internationellt sett hög nivå, och är i sig ett starkt budskap till omvärlden. Det saknar inte heller betydelse att en stor del av våra medborgare, tack vare de färdigheter och förhållningssätt de tillägnat sig under värnplikten, kan agera i undantagsförhållanden. Detta utgör en stadig grundsten för vår säkerhet.

Länge trodde vi att vi levde i en vacker värld. I en värld där konflikter löses på fredlig väg och där gemensamt överenskomna regler och folkrätten väger tungt.

Sanningen är tyvärr en annan. Det har också vi i Europa fått uppleva under de senaste åren. Vi har slagit vakt om idén om en stabil zon runt omkring oss, men det har uppstått allvarliga sprickor i denna zon.

Vissa försöker avhjälpa de rådande missförhållandena genom att blunda för dem, men det leder inte till att de försvinner. Hoten och problemen kvarstår, eller förvärras. Andra söker snabba lösningar för att försöka undanröja alla problem på en gång. Inte heller det är realistiskt. Under ständigt föränderliga förhållanden är det inte möjligt att uppnå fullständig säkerhet. Vi kan ändå stärka vår egen säkerhetsstatus på många sätt. Läs talet

Niinistö: Trump kan vara bra för Rysslandsrelationer, vasabladet.fi

Enligt Niinistö kan Trump erbjuda Rysslands president Vladimir Putin en väg ut ur Syrien genom att behandla honom som en likvärdig kollega.

Trump talade under valkampanjens gång ofta positivt om Putin och konstaterade att han tänker föra en dialog med Ryssland. Putin kan då få en chans att positionera sig som en lika stor ledare som USA:s president i världspolitiken, uppger Niinistö.

– Jag tror det är sådana tankar som värmer i Moskva, även nu på vintern. I Ryssland är ryktbarhet en ganska stor sak, sade Niinistö i Bryssel.

Putin reagerade snabbt och offentligt på Trumps seger. Han konstaterade i sitt gratulationsbrev att Ryssland är redo för dialog som bygger på ömsesidig respekt.

– Det kan hända att det erbjuds en möjlighet till jämlik diskussion även i allmänhet om de problem som finns, säger Niinistö. Läs artikel

Vi måste ta ett större ansvar för vår säkerhet, Anders G. Johansson (M), sla.se

…Men för Europa och inte minst Sverige innebär valet av Trump en gällt ringande varningsklocka. Det påminner oss om att vi inte kan lägga ansvaret för vår säkerhet i någon annans händer…

…Jag menar att valresultatet i USA är ännu en anledning (det saknas inte starka skäl sedan tidigare) för svensk politik att med kraft och iver ta sig an försvarsfrågan. Sverige måste, så snabbt det går, höja sin försvarsförmåga och det rejält. Vi måste omdana det nuvarande expeditionsförsvaret, som främst är designat för att uppträda med mindre enheter på andra platser än i Sverige, till att bli en organisation som utgör en respektingivande och krigsavhållande kraft i vår region.

Det kommer att kosta pengar för att återta en del av det som decennier av nedrustning, nedskärning och underfinansiering har raserat. Vi måste därför börja räkna upp försvarsanslagen med sikte på den tvåprocentsnivå som är Natos rekommendation och som för övrigt Tyskland nyligen beslutade att anta som sitt mål. För svenskt vidkommande skulle det innebära fördubbling jämfört med dagens nivå. Ett sådant beslut vore en tydlig signal till omvärlden och det skulle ge Försvarsmakten utrymme för att skyndsamt inleda ett återtagande. Det behövs i dessa tider av stor ovisshet. Läs artikel

Överstelöjtnant om läget i landet ”Jag har fått tillbaka tron på försvaret”, VästGötabladet

Överstelöjtnant Per Dahlgren på Markstridskolan i Skövde gästade torsdagsträffen och redogjorde för svenska försvaret ser ut idag och i framtiden.
— Jag har fått tillbaka tron på vårt försvar.

För 15 år sedan togs en rejäl time out i försvaret då Ryssland inte längre ansågs som ett hot.

— Vi släppte inte bevakningen av rikets gränser men beredskap kostar pengar och stora inskränkningar gjordes.

Konsekvenserna av ryssarna annektering av Krim och mer aggressivt ryskt uppträdande har gjort att den svenska försvarspolitiken fått ett ökat fokus på nationell förmåga i det egna närområdet.

— Nu råder ökad beredskap, dygnet runt och året om. Det innebär bland annat att all militär krigsplaceras under perioden 2016-2020. Alla förband genomför krigsförbandsövningar och försvaret på Gotland har förstärkts genom att en arméstridsgrupp satts upp på ön…Om ett fartyg eller ett flygplan kommer in på svenskt territorium utan tillstånd så är det Försvarsmaktens uppgift att avvisa dem.

— Vår vision är att skapa ett starkare försvar som kan möta varje hot och klara varje utmaning. Läs artikel

De nordiska länderna avtalar om större militär rörelsefrihet mellan länderna i fredstid, regeringen.se

De nordiska försvarsministrarna träffades den 9 november i Köpenhamn inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. Huvudpunkten för mötet var undertecknandet av ett avtal – Easy Access – som ska ligga till grund för fortsatt arbete med att underlätta för de nordiska ländernas militära förband att röra sig över varandras gränser.

– Easy Access-avtalet är ett viktigt exempel på vad de nordiska länderna kan göra gemensamt inom försvarsområdet. Avtaletger större möjligheter för våra länders försvarsmakter att få ökad operativ effekt, säger Peter Hultqvist. Läs pressmeddelande

President Niinistö välkomnar en ny och försonligare Trump, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö säger sig vara övertygad om att USA:s blivande president Donald Trump håller fast vid USA:s löften till Nato och det internationella samfundet…

– Europeiska länder bör, liksom jag har sagt tidigare, ta mer ansvar för sin egen säkerhet. Det är också något som Finland gör och har gjort.

Niinistö påtalar vikten av fortsatt dialog med Ryssland. – Jag är övertygad om att president Trump fortsätter den dialogen.

President Sauli Niinistö säger också att valet av Trump inte påverkar Finlands inställning till Nato.

– Finlands inställning till ett Natomedlemskap avgörs inte av en person, även om den personen råkar vara USA:s president.Läs artikel

Allmän värnplikt – ett folkförankrat försvar för hela territoriet, Lars-Gunnar Liljestrand

Värnpliktsutredningen kom 28 september med sitt slutbetänkande  där  det inte föreslås allmän värnplikt utan fortsatt yrkesarmé med  lite  komplettering av pliktinkallade. Även den utredningen har vi kommenterat.

 

Vi publicerar åter det här inlägget från 18 juni i år.

Värnplikten har åter blivit aktuell då försvaret inte lyckas fylla leden med yrkessoldater. Trots ett starkt folkligt stöd för allmän värnplikt verkar regeringen dock inställd på att endast komplettera med värnpliktiga. Den sittande Värnpliktsutredningen skall ”föreslå lämplig balans mellan plikt och frivillighet” men allmän värnplikt är alternativet till ett yrkesförsvar. Värnplikten är inte som utrikesminister Margot Wallström ville få det till ett sätt att sysselsätta ungdomar med allt från hemtjänst till att kratta löv. Syftet med allmänna värnplikten är ett folkförankrat totalförsvar vilket inte är samma sak som att alla måste genomgå vapenutbildning, även civilförsvaret ingår. Här är fem punkter av Lars Gunnar Liljestrand om varför en allmän värnplikt vore en bra idé:

1. Försvar av hela landet
Allmän värnplikt krävs om hela territoriet skall försvaras. Idag finns endast några hemvärnsbataljoner mellan Stockholm och Boden. Gotland är nästan helt utan försvar. Med allmän värnplikt där utbildningen sker i det egna länet skapas ett rikstäckande försvar där de värnpliktiga snabbt kan mobiliseras och där varje värnpliktig känner att försvaret gäller hembygden. Det är inte detsamma som att vi skall bygga nya kaserner. Här handlar det om en modern flexibel decentraliserad utbildningsverksamhet.

Läs mer

Lettlands president besökte Finland – ”Finland arbetar för att minska spänningarna kring Östersjön”, presidentti.fi

President Niinistö tog upp säkerheten i Östersjöregionen som det viktigaste ämnet för diskussionen.

”Spänningarna i Östersjöregionen har ökat.  Vi har sett hur Nato placerar styrkor i de baltiska länderna. Det här är viktigt – inte bara för att garantera människors säkerhet, utan också för att stabilisera hela området. Vi hade ändå kunnat vänta oss att Ryssland skulle reagera på Natos åtgärder, och nu har vi fått se reaktioner”, sade president Niinistö med hänvisning bland annat till de Iskander-robotar som Ryssland placerat i Kaliningrad.

”Enligt min mening är all verksamhet för att minska eller stabilisera spänningarna i Östersjöregionen viktig. Finland arbetar för det”, framhöll president Niinistö. Han underströk även betydelsen av att föra en dialog med Ryssland och konstaterade att dialogen också betonades i slutdokumentet från Natos toppmöte i Warszawa i somras.

President Vējonis tog vid presskonferensen upp att Finland och Sverige deltagit i toppmötet i Warszawa.

”Lettland är helt och hållet för ett förstärkt samarbete mellan Nato och Finland och Sverige. Det var bra att Finland och Sverige deltog i toppmötet i Warszawa. Jag är säker på att samarbetet kommer att fortsätta. Mötet i Warszawa var bara startskottet”, sade president Vējonis. Läs artikel

Nordiska försvarsministrarna träffas i Köpenhamn den 9 november, regeringen.se

Den 9 november träffas de nordiska försvarsministrarna för att diskutera den fortsatta utvecklingen av det nordiska försvarssamarbetet, Nordefco.

Vid mötet kommer försvarsministrarna att underteckna ett så kallat Memorandum of Understanding, MoU, som ska förenkla tillståndshanteringen och öka tillgången till respektive lands luft-, sjö- och landterritorier i fredstid. Avtalet syftar till att utveckla den operativa effekten och kvaliteten hos mark-, luft-, och sjöstridskrafterna.

Vidare kommer säkerhetssituationen i Östersjön, delning av radardata mellan nordiska länder och hjälp till Eastern Africa Standby Force (EASF) att diskuteras. Läs  pressmeddelandet

Statsminister Stefan Löfven står värd för stort Östersjömöte, regeringen.se

Den 8 november invigningstalar statsminister Stefan Löfven på Strategiforumet för EU:s Östersjöstrategi på Münchenbryggeriet i Stockholm.

Strategiforumet samlar deltagare från politiken, näringsliv och civilsamhället för att diskutera frågor om Östersjöregionens framtid. Forumet pågår i två dagar och innehåller workshops och seminarier om exempelvis digitalt och socialt entreprenörskap i Östersjöregionen, bioekonomi, cirkulär ekonomi och hållbar turism.

Strategiforumet hålls varje år. Värdskapet roterar mellan EU:s medlemsländer i Östersjöregionen, i nära samarbete med EU-kommissionen. Detta är första gången som Sverige står värd för mötet. Värdskapet delas i år med Nordiska ministerrådet.Läs programmet

Niinistö: Säkerhetsdebatt förs av två ytterligheter, svenska.yle.fi

Finländarna debatterar för närvarande öppet om säkerheten, men den häftigaste debatten förs av två läger med diametralt motsatta utgångspunkter, säger president Sauli Niinistö.

– Det finns de som anser att Finland nu om någonsin borde ansluta sig till Nato och så finns det de som anser att man inte ska ansluta sig vare sig nu eller i framtiden, sade Niinistö i sitt öppningstal vid den 219. nationella försvarskursen i Helsingfors i dag.

Ett exempel på den häftiga debatten är enligt Niinistö det att man frågar sig om det är tillåtet att tala öppet om Ryssland.

Niinistö förstår inte frågan. Han säger att statsledningen i klara ordalag och snabbt har fördömt Rysslands handlande på både Krim och i Ukraina och i Syrien…

På den andra ytterkanten kritiserar man enligt Niinistö att man gått alltför långt i kritiken mot Ryssland. Niinistö säger att han oroar sig över ett helt annat fenomen. Nämligen att det onda blir vardagligt.

– Om krig förs på pappret varje dag, kommer det nära inpå, in i tankarna, sade Niinistö. Läs artikel

Niinistö: Beredskapslagens tillämpning måste granskas kritiskt, vasabladet.fi

President Sauli Niinistö anser att Finlands beredskap att agera i olika situationer och tillämpningen av beredskapslagen måste granskas kritiskt…

– Möjliggör vår nuvarande verksamhetspraxis tillräckligt rak och snabb handling? Det måste vara klart i alla situationer att vi vid behov problemfritt kan identifiera undantagsförhållanden, sade Niinistö under öppnandet av försvarskursen.

Han varnade för att det finns en öppning för hybridpåverkande mellan de befogenheter som myndigheterna har under normala förhållanden och den situationen som krävs för undantagsförhållanden…

Niinistö förundrade sig över att man år efter år talar om att man inte skulle få tala om Ryssland.

– Jag tycker att man talat igenom sakerna rätt väl. Det är i och för sig en bra sak. Att skapa en bild av att man inte skulle få tala är i min mening något motstridigt i jämförelse med hur mycket det diskuterats, sade Niinistö till journalister.Läs artikel