Försvarsminister Niinistö: EU-intresse för finländskt hybridcenter, svenska.yle.fi

av

Finland har beslutat att grunda ett kunskapscenter som fokuserar på hybridhot mot EU om de andra medlemsländerna deltar, säger minister Niinistö.

Niinistö presenterade Finlands planer på forskningscentret under EU-försvarsministrarnas möte i Bratislava i dag.

– Det finns intresse bland Östersjöländerna. Nu gäller det att få intresset utvidgat också till länderna vid Medelhavet, säger Niinistö…

Hybridhot handlar om aktivitet som har som syfte att sätta samhällen i gungning och skapa osäkerhet – utan direkta krigshandlingar. Det kan handla om nätverksattacker eller spridande av falsk information. Läs artikel

Öppet Nato-gräl, överste Per Blomquist, sla.se

av

Öppet Nato-gräl uppstod vid presskonferensen när ambassadör Krister Bringéus redogjorde för sin utredning om svenska internationella samarbeten (SvD10/9). Varför sätter inte regeringen punkt för denna pinsamma säkerhetspolitiska ordning – inbördes gräl? Hur kan den stoppas? Genom insikt om att ett folkförsvar av vårt betydelsefulla militärstrategiska markterritorium är till nytta för alla kringliggande parter – inte minst för Ryssland mot huvudantagonisten USA/Nato.

En äldre dam ställde denna fråga till mig: Varför är det inte bra att gå med i Nato? Jag ska försöka svara. Läs artikel

Väyrynen: Intrigspel bakom Finlands utrikespolitik, hbl.fi

av

Europaparlamentarikern Paavo Väyrynen (C) kräver i sin blogg i nättidningen Uusi Suomi klarhet i Finlands utrikespolitiska linje.

Enligt den tidigare utrikesministern har linjen förändrats under det senaste året.

Väyrynen ser intrigspel bakom Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Han säger att det är svårt att få reda på vem som leder politiken.

– Finlands utrikes- och säkerhetspolitik ser ut att ledas av en sammansvärjning i bakgrunden. Den består av en del politiker, ekonomiska förgrundsfigurer och officerare och har stöd av ledande massmedier. Utnämningen av Jyri Häkämies till EK:s (Finlands näringsliv) vd var inte någon tillfällighet, skriver Väyrynen.

Enligt Väyrynen kunde man se spår av intrigspel redan innan riksdagsvalet. Flera inflytelserika personer inom näringslivet utövade påtryckning på politiker för att de skulle stöda ett Natomedlemskap för Finland, skriver Väyrynen.Läs artikel

Jan Nygren (S): Skaffa en Nato-option, Dagens Industri

av

Att för tid och evighet utesluta ett svenskt Nato-medlemskap är ingen bra säkerhetspolitisk signal. Den kan till och med verka destabiliserande i Östersjöområdet, menar Jan Nygren, tidigare S-minister.

Debatten om ett eventuellt svenskt NATO-medlemskap har fått närmast liturgiska former. På ena sidan de som kräver svenskt Nato-medlemskap. På andra sidan de som under inga omständigheter kan tänka sig detta. För att hantera debatten tillsätts från tid till annan utredningar vars syfte sägs vara att inte pröva frågan utan bara bidra med analys. När resultaten presenteras är den politiska debatten stort sett densamma som den var innan utredningarna. De senaste analyserna av Bertelman och Bringeus har tillfört mycken sakkunskap och intressanta analyser. Men det leder ändå inte till någonting i det politiska system, som blockeras av ”för- eller-mot-attityder”. Så kan det inte fortsätta.

Det finns goda skäl för att vara tveksam till en NATO-anslutning. Framför allt skulle en enskild svensk anslutning ställa Finland i ett utsatt säkerhetspolitiskt läge. Detta tycks alltfler nu inse, inte minst efter publicerandet av den rapport som skrivits av René Nyberg m.fl, beställd av det finska utrikesministeriet.

Det finns också anledning att ta en extra titt på det NATO vi ser idag. Montenegro är uppenbarligen på väg att accepteras som medlem och Turkiet är det som bekant redan. Länder som borde få oss alla att fundera lite extra över vad ömsesidiga säkerhetsförpliktelser kan innebära. Läs artikel

”Sverige och Storbritannien fördjupar försvarssamarbetet”, försvarsminister Michael Fallon och försvarsminister Peter Hultqvist , DN Debatt

av

…I juni i år skrev vi under ett samarbetsprogram på försvarsområdet som kommer att möjliggöra mer samarbete: mer utbyte av koncept och doktrin; mer främjande av interoperabilitet och förmåga till gemensamt agerande; mer utveckling av vår gemensamma strategiska och operativa förståelse. Offentliggörandet av Storbritanniens innovationsinitiativ på försvarsområdet ger oss möjlighet att bygga vidare på vårt banbrytande samarbete kring radarjaktroboten Meteor, genom att undersöka möjligheten till nya partnerskap kring nya förmågor. Sverige är Storbritanniens största handelspartner bland de nordiska länderna. Storbritannien är Sveriges näst största exportmarknad. Så våra ekonomier, liksom vårt försvar, kommer att gynnas av den här fördjupade relationen. När Storbritannien lämnar EU kommer vi att söka vägar för att stärka våra band. Läs artikel

Ryska bombplan flög under civilflyg på väg till Sverige, gp.se

av

Två ryska bombplan uppges ha flugit med transpondrarna avslagna in under ett passagerarplan på väg från Island till Sverige. Det uppger isländsk media.

Det var i torsdags som ett par ryska bombplan flög under ett passagerarplan på väg från isländska Keflavik till Stockholm, rapporterar isländska tidningen MBL.

De ryska planen tros vara av typen TU-22M ”Backfire”, ett strategiskt överljudsbombplan som utvecklades under Sovjettiden. Bombplanet har mycket lång räckvidd och kapacitet att bära kärnvapen.

Bombplanen ska ha varit på väg mot Ryssland från någon plats nära Spanien. De passerade under passagerarplanet över isländskt luftrum, nära gränsen till Norges luftrum, på 6 000 till 8 000 fots avstånd. Det motsvarar 2 000 till 2 700 meter…

Vid ett möte mellan företrädare för Ryssland och försvarsalliansen Nato för två månader sedan var frågan uppe. Senare har det ryska försvarsdepartementet meddelat att Ryssland börjar utreda åtgärder för att förbättra säkerheten ovanför Östersjön.

– Det heter att man är beredd att göra bruk av transponder obligatorisk, om Nato gör det. Förra veckan meddelade dock Nato att man motsätter sig det ryska förslaget. Motivet var att det inte skulle förhindra ryssarna från att göra farliga flygningar i närheten av fartyg och flygplan från den västliga alliansen.Läs artikel

Säkert och osäkert i Östersjön, Anders Björnsson

av

”Vatten är ett farligt gift, vilket omger Visby stift”, skaldade en gång Falstaff fakir, en skämtare från Lund. Och han hade naturligtvis rätt. På den grunda Östersjön kan det gå höga vågor, och genom århundradena har det på detta innanhav förekommit verksamhet av kapare, pirater, sjörövare och även spritsmugglare som har haft gift med sig i lasten. Och även här har ordet last en dubbel betydelse – inte minst i motboksårens Sverige och förbudstidens Finland. Handel måste inte alltid vara en fridsam eller helt ofarlig syssla.

Det vet fiskaren och sjömannen, men det vet också bonden som seglade med sina varor från den ena stranden till den andra. Fridsam var inte heller flyktingtrafiken, exempelvis i andra världskrigets slutskede. Många av den tidens båtflyktingar omkom på öppet hav, undan den segerrika sovjetarmén.

Läs mer

Värnplikt eller rättighetsjakt? Ledare i Smålandsposten

av

Nu i veckan presenteras ett förslag på hur en allmän värnplikt skulle kunna se ut. Godkänns förslaget skulle någon form av värnplikt kunna aktiveras 2019. Det ger anledning till reflexioner på flera plan…

Poängen är att plikter, liksom för den delen rättigheter, finns där oavsett om vi eller statsmakten vill kännas vid dem eller inte. Aktiverandet av värnplikten (den avskaffades aldrig utan förklarades klokt nog vilande) är en vikt att lägga i den obalans som har uppstått i ett Sverige där rättigheter jagas och konsumeras som aldrig förr men plikter undanbedes.

Så ja, det finns ett värde i att unga människor underkastas värnplikt, sedan må det i det enskilda fallet landa i allt mellan en enda mönstring till flera månaders tampande i skogen. Huvudsaken är att samhället upprätthåller en levande pliktförväntan. Läs artikel

Säker och osäkert i Östersjön, Anders Björnsson

av

”Vatten är ett farligt gift, vilket omger Visby stift”, skaldade en gång Falstaff fakir, en skämtare från Lund. Och han hade naturligtvis rätt. På den grunda Östersjön kan det gå höga vågor, och genom århundradena har det på detta innanhav förekommit verksamhet av kapare, pirater, sjörövare och även spritsmugglare som har haft gift med sig i lasten. Och även här har ordet last en dubbel betydelse – inte minst i motboksårens Sverige och förbudstidens Finland. Handel måste inte alltid vara en fridsam eller helt ofarlig syssla.

Det vet fiskaren och sjömannen, men det vet också bonden som seglade med sina varor från den ena stranden till den andra. Fridsam var inte heller flyktingtrafiken, exempelvis i andra världskrigets slutskede. Många av den tidens båtflyktingar omkom på öppet hav, undan den segerrika sovjetarmén. Det var både civila och soldater som anlände den vägen – många tog i land på Gotland, för att sedan hamna på det svenska fastlandet. En del internerades i läger och blev utvisade, de som hade kommit hit i uniform – och det var inte bara balter utan även andra som hade slagits i den tyska armén på det här krigsavsnittet. Min farbror gjorde sin beredskap på Gotland och i ett interneringsläger i Havdhem blev han bekant med en ung man från Bessarabien, dagens Moldavien, Theodor Baban, som skrev brev till honom på hjälplig tyska, som hade kämpat i ett underrättelseförband för tyskarna på östfronten och som sedan bara försvann.

Läs mer

Militärexpert: ”Nato beroende av svenskt territorium”, svd.se

av

Natos utspel om att erbjuda Sverige hjälp vid en krissituation är en del i ett säkerhetspolitiskt spel och ska ses i ljuset av USA:s egna intressen, menar militärstrategen Stefan Ring.

– Det är inte i första hand ett löfte att hjälpa Sverige utan snarare att Nato är beroende av svenskt territorium…

– Vi är en del av ett storstrategiskt säkerhetspolitiskt spel där man är beroende av svenskt territorium för att hjälpa Baltikum. Man kan dra paralleller till löften som USA gav Sverige redan under kalla kriget…

Stefan Ring tillägger att det även kan vara ett led i att puffa den svenska opinionen åt ett Natovänligt håll.

Om Nato inte skulle klara av att komma till de baltiska staternas hjälp i en krissituation skulle dess förtroende i andra medlemsländer skadas. Läs artikel

Niinistö: Man kan inte basera försvaret på Nato, svenska.yle.fi

av

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf.) har kommenterat Vershbows uttalande i tidningen Kaleva.

Enligt Niinistö kan man på intet sätt basera Finlands försvar på Nato.

– Man måste göra en klar åtskillnad mellan Natomedlemskap och de konsultationer som Vershbow nämner. Finland är ett militärt alliansfritt land med ett nationellt, självständigt försvar, säger försvarsministern.

Niinistö säger att Natopartnerskap inte har någon större betydelse vid en kris.

– Som exempel kan nämnas Ukraina som också har ett partnerskapsavtal med Nato.Läs artikel

Carl Bildt behöver en kurs i modern strategi, Carl Björeman

av

Carl Bildt gick under söndagen 18 september ut med lugnande budskap, bland annat i Aftonbladet, i Svenska Dagbladet och i Agenda. Han avfärdade motiven för den förstärkning av Gotlands försvar, som ÖB har genomfört och som innebär att markstridsförband alltid skall finnas på ön. Det finns enligt Bildt inget hot mot ön.

Skulle det uppstå ett sådant hot är det enligt Bildt väl sörjt för försvaret av ön. Sverige har ett luftförsvar som gör att man inte kan flyga dit, vi har ett sjöförsvar som ser till att man inte kan åka båt dit.  Och var och en som vet något om Gotland vet att så många andra alternativ finns inte, säger Carl Bildt.

Läs mer