De baltiska länderna ser tydliga säkerhetspolitiska problem med det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2. De har svårt att få de andra nordiska länderna med på en kritisk ståndpunkt och Sipilä ser inga problem med projektet.

Den nya säkerhetssituationen i Östersjön är en stor utmaning intygar de nordiska och baltiska statsministrarna med en mun, men då det gäller det ryska gasledningsprojektet som ska löpa genom hela Östersjön är uttalandena olika…

Sverige och Danmark har sagt att de ser säkerhetspolitiska aspekter på problemet, men skickar bollen vidare till EU.

– Vi ser också att det finns en politisk dimension i den här frågan och därför har vi bett att EU-kommissionen ska ge sin ståndpunkt, säger Danmarks Lars Løkke Rasmussen. Läs artikel

Sverige tackar nej till en inbjudan från Ryssland om att diskutera ”praktiska åtgärder rörande säkerheten i Östersjöregionen”.

Det framgår av interna dokument i regeringskansliet som Expressen tagit del av.

”Sverige vill framhålla att denna typ av frågor bör behandlas i relevanta multilaterala fora där alla berörda parter deltar”, skriver regeringen i ett svar som lämnats till den ryska ambassaden.

Även den finska regeringen fick en sådan inbjudan – som omgående nobbades av utrikesminister Timo Soini.

– Den här typen av kontakter och förhandlingar måste hållas i större sammanhang. Jag tror inte att det är möjligt att det blir bilaterala möten mellan två länder i detta fall, men blir det ett bredare sammanhang så måste vi överväga det, konstaterade han…

”Sverige vill framhålla att denna typ av frågor bör behandlas i relevanta multilaterala fora där alla berörda parter deltar.”

Och vidare: ”Bilateral diplomatisk dialog med Ryssland, inklusive om den övergripande säkerhetspolitiska situationen i Europa, är fortsatt en viktig kanal för att framföra svenska ståndpunkter.”Läs artikel

I den svenska diskussionen om synen på Ryssland finns det en krets av ”svenska apologeter för Putin”. De utgör ”Putins svenska brigad” eller åtminstone en ”stödbataljon” (alltså en form av femtekolonnare).

Oerhört alarmerande, eller hur? Särskilt som denna analys framförs av Dagens Nyheter, Sveriges största liberala tidning som deklarerar sig stå för ”en humanistisk upplysningstradition” och för tolerans och demokrati.

Främst bland dessa ”apologeter” (upphetsade religiösa agitatorer) framhävs Sven Hirdman, tidigare ambassadör i Moskva under tio år, och Hans Blix, tidigare liberal utrikesminister, chef för FN:s Irakinspektion fram till USA:s invasion 2003, en av vårt lands skickligaste utrikesanalytiker…

Saken blir än värre genom att tidningen på nyhetsplats har bestämt sig för att framhäva rysk upprustning och möjliga ryska hot men tona ner västlig upprustning. Reportern Mikael Holmström har välinformerade militärkällor som han flitigt utnyttjar. Problemet, menar jag, är att även bra källor kan vara ensidiga och att tidningens urval av nyheter blir så inriktat på ryskt hot. Läs artikel

De nordiska regeringarna bör kritiskt granska den ryska gasledningen Nord Stream 2 som Ryssland planerar att bygga i Östersjön. Det anser Den konservativa gruppen i Nordiska rådet som vill att gasledningen granskas utifrån miljö-, säkerhets-, försvars-, och utrikespolitiska aspekter…

Det främsta skälet gäller miljön, anser de konservativa, men det som betonades starkast i debatten i plenum var de säkerhetspolitiska aspekterna…

De konservativas förslag fick både stöd och mothugg i salen. Två som sade emot var Erkki Tuomioja (S) och Juho Eerola (Sannf). De såg inga säkerhetspolitiska aspekter med Nord Stream 2.

– Jag tycker att ökat ömsesidigt beroende minskar länders vilja att ta till vapen. Det borde vi stödja i Nordiska rådet, sade Tuomioja. Läs artikel

Ryssland har reagerat med ilska på beslutet att stationera amerikanska soldater i Norge. Den framstående politikern Frants Klintsevitj säger att Norge nu kan bli ett mål för Rysslands kärnvapen.

För en vecka sedan beslöt norska regeringen att runt 330 soldater ur USA:s marinkår ska förläggas på Værnes i Nord-Trøndelag från och med januari 2017. Trots att Norge varit Nato-medlem sedan 1949 har trupper från alliansens andra länder inte varit fast stationerade i landet.

I Ryssland har beskedet om den amerikanska uppladdningen mötts med vantro och ilska.

– Det är mycket farligt för Norge och norrmännen, säger Frants Klintsevitj, vice ordförande i ryska Federationsrådets försvarsutskott, i en intervju för norska TV 2…

Han säger att Norge nu måste vara berett på att bli mål för Rysslands atomvapen.

– Vi har aldrig förr haft Norge som mål för våra strategiska vapen. Men om den här utvecklingen fortgår, kommer Norges befolkning att drabbas. Vi är tvungna att reagera på klara militära hot, och vi har våra sätt att reagera på. Jag måste bara säga som det är, förklarar Klintsevitj. Läs artikel

Regeringen har dragit i bromsen för det framtida mobila bredbandsnätet. Beslutet – som snabbt fick kritik från teleoperatörer – handlar om Sveriges säkerhet, enligt försvarsministern.(TT).

– Vi måste säkra att vi kan ha en bra kommunikation när det gäller försvar, säkerhet och allmän ordning, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT.

I december skulle frekvensutrymme på det så kallade 700 MHz-bandet börja auktioneras ut. Markbunden digital-tv skulle få maka på sig till förmån för mobilt bredband och telefoni. Men efter att regeringen nu har beslutat att hålla på de åtråvårda frekvenserna ytterligare ett år blåste Post- och telestyrelsen (PTS) av auktionen…

Planerna för frekvensutrymmet har fått hård kritik från tunga myndigheter. Försvarsmakten, Polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har pekat på stora samhällsrisker.

Peter Hultqvist delar den bedömningen.

– Utvecklingen i vår omvärld visar att det är nödvändigt att vi gör det här, säger han. TT: Kan du vara mer specifik om vilka hot det skulle kunna finnas?

– Jag vill inte gå in på det, men däremot säga att det är nödvändigt att göra det här. Läs artikel

Swenex är en årligen återkommande marin nationell övning där försvaret av det egna territoriet och svenska intressen står i fokus. Övningen genomförs på Ostkusten i ett område som sträcker sig från Södertörn i norr till Västervik i söder och på Gotland mellan den 14 och 23 november 2016.

Under en tid har den säkerhetspolitiska situationen i närområdet försämrats vilket gör det än viktigare att marinen kan bidra med stabilitet och säkerhet i och kring Östersjöområdet. Det görs bland annat med övningar. Det är också viktigt att samarbetet mellan marinen och andra maritima aktörer fortsätter att utvecklas…

Totalt närmar sig antalet personer i övningen 2 000 stycken. Av dessa kommer drygt 1 700 personer från de marina förbanden  som ingår i övningen. Dessutom deltar personal från Luftstridsskolan, Livgardet, Flygtaktiska staben, FMLOG samt Militärregion syd och mitt, med flera.  Ett 20-tal större stridsfartyg som korvetter, minröjningsfartyg, stödfartyg och ubåtar tillsammans med ett stort antal stridsbåtar och bevakningsbåtar är med i övningen. Utöver fartygen deltar ett tiotal stridsflygplan ur F 17, F 21 samt fyra helikoptrar från Helikopterflottiljen. Läs pressmeddelande

Ryssland har gått in med två korvetter som kan utrustas med kärnvapen i Östersjön.

Trots det är svenskarna inte mer rädda för hotet från Ryssland.

– Oron har inte ökat, den har minskat något och där ligger den stabilt, säger Karin Nelsson, analyschef på Aftonbladet/Inizio…

Men Rysslands ytterligare förflyttningar i Östersjön påverkar inte svenskarnas oro. I en ny undersökning från Aftonbladet/Inizio visar det sig snarare att oron har minskat.

Samma fråga har ställts till svenska folket tre gånger, i maj 2015, januari 2016 och nu 28-29 oktober 2016. På frågan ”Är du orolig för ett ökat militärt hot från Ryssland eller inte?” svarade 38 procent i maj 2015 att de var ”ganska orolig”. I januari 2016 var antalet svarande i samma kategori 30 procent. Och i den senaste undersökningen låg siffran på 29 procent.

– Oron har inte ökat, den har minskat något och där ligger den stabilt, säger Karin Nelsson, analyschef på Aftonbladet/Inizio. Även andelen som säger sig vara ”mycket orolig” för hotet från Ryssland ligger stabilt, 11, 7 och 10 procent i undersökningarna.Läs artikel

Sten Tolgfors utförliga genmäle till min artikel, ”Nato-debatten och säkerhetsdilemmat” föranleder följande kommentarer.

1. Genomgående i Tolgfors text är att han verkar tro, att när jag gör ett analytiskt konstaterande/an­tagan­de, detta också är min preferens. Men en noggrann läsning av min text borde klargöra denna viktiga skillnad. Han tycks vidare tro att jag gör en annan bedömning av orsakerna till att det säkerhetspolitiska läget blivit som det nu är i vårt närområde. Men på denna punkt skiljer vi oss inte särskilt mycket åt, vilket var anledningen till att jag i min text inte alls diskuterade detta.

Ett avgörande problem för Nato-anhängarna är dock i mina ögon att deras slutsats inte logiskt följer av analysen av säkerhetsläget. Frågan är nämligen – och här kommer säkerhetsdilemmat in i bilden – om det är i vårt, regionens eller för den delen Natos:s, intresse att spänningen y t t e r l i g a r e skruvas upp genom en svensk och kanske finsk ansökan till alliansen? Här måste man använda vad Hans Blix har kallat ett vidvinkelperspektiv. Läs artikel

Förflyttningen av de två moderna ryska korvetterna till Östersjön har överdramatiserats, anser Sjökrigsskolans tidigare rektor, kommodor Henrik Nysten.

De ryska korvetterna tog den långa sjövägen från Svarta havet till Östersjön på ett mycket demonstrativt sätt, och det var sannolikt också Rysslands avsikt att väcka uppmärksamhet.

– De här två korvetterna är bara redskap för att demonstrera en ökad rysk närvaro i Östersjön. Det är ingenting speciellt med de här fartygen utom att de är relativt nya och utrustade som moderna missilkorvetter är, säger Henrik Nysten.

Ryssland vill visa att man inte godkänner den ökade Natonärvaron i de baltiska länderna.

– Och medierna spelar en annan roll än tidigare. Nu rapporteras allt direkt och man kan följa med alltihop på ett helt annat sätt, påpekar Henrik Nysten. Läs artikel