I förra veckan skrev moderaterna Anna Kinberg Batra och Hans Wallmark på Di Debatt och kritiserade regeringen för passivitet i säkerhetsfrågor. Att tala om passiv regeringspolitik är helt obegripligt, när Moderaterna har kommit överens med oss om denna politik, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S)…

Moderaterna får kontinuerligt information om vad som genomförs i försvarsöverenskommelsen. Vi uppfattar att det i försvarsgruppen finns ett öppet klimat där vi kan diskutera eventuella problem och utmaningar. Regeringen och Moderaterna är dessutom överens om de ekonomiska medel som avsätts och hur prioriteringarna ser ut.

Att i detta läge tala om passiv regeringspolitik är helt obegripligt, när Moderaterna själva är en del av denna politik. I förhållande till den förra regeringens politik kan vi nu konstatera ett tydligt trendbrott i synen på försvaret, försvarets ekonomi och den militära förmågan…

Att ändra Sveriges grundläggande säkerhetspolitiska doktrin genom att ansöka om medlemskap i Nato skulle skapa motiv för ett ökat spänningsläge i vårt närområde. Vi ska skydda vår egen säkerhet och tillsammans med andra vidta nödvändiga åtgärder i syfte att bidra till avspänning och stabilitet i Europa och i vårt närområde.

Att regeringen nu, tillsammans med över 100 andra länder, avser att rösta för en resolution som inleder förhandlingar om ett förbud mot kärnvapen är inget som utgör grund för att förändra denna planering.Läs artikel

Anna Kinberg Batra och Hans Wallmarks artikel Löfven visar svagt ledarskap finns att läsa här.

President Sauli Niinistö säger att de senaste ryska kränkningarna av finskt luftrum inte var en provokation mot Finland.

I en intervju för Maaseudun Tulevaisuus säger att det snarare var fråga om likgiltighet än om hotfullt uppträdande.

Niinistö säger att Ryssland livliga luftverksamhet hade att göra med att Iskanderrobotar transporterades sjövägen till Kaliningrad. Transporten skyddades med jaktplan som flög in i såväl finskt som estniskt luftrum.

-Luftrumskränkningarna hade ingenting att göra med den biträdande amerikanske ministerns besök eller mitt samtal med (president Vladimir) Putin, säger Niinistö till tidningen.(FNB) Läs artikel

Som andel av BNP hamnar Sverige kring en procent 2016. I jämförelse med övriga nordiska länder är det en bit under Danmarks 1,17, Finlands 1,37 procent och Norges 1,54 procent.

I Baltikum har Lettland försvarsutgifter på 1,45 procent av BNP, Litauen på 1,49 och Estland på 2.16 procent.

Övriga Natoländer runt Östersjön har också högre försvarsbudgetar sett till BNP än Sverige. Tyskland ligger på 1,19 procent 2016 och Polen på 2,0.

– Vi har lägre BNP-andel än övriga nordiska länder och de baltiska länderna. Om Sverige skulle vara medlem i Nato skulle vi ligga bland de lägre i Nato, men inte allra lägst, säger Bengt-Göran Bergstrand vid FOI…

För närvarande är det bara fem Natoländer som kommer upp till 2,0 procent eller mer: USA, Storbritannien, Grekland, Estland och Polen. Samtidigt är trycket hårt inom försvarsalliansen för att de europeiska länderna måste öka sina egna bidrag till det gemensamma åtagandet i Nato. Läs artikel

– Vi ska inte gå med i Nato. Det är den grundläggande linjen. Det är partiets åsikt och det har jag klargjort för så många länder. Det finns inte på agendan och det kommer inte att finnas på agendan.
– Det enkla skälet är att det skulle driva upp stämningsläget i vår del av Europa. Ingen tjänar på det. Vi har nog att hantera ändå.

I det sammanlagda säkerhetspolitiska pusslet som ska läggas är det en fördel att Sverige och Finland har den militära alliansfriheten som grund. Peter Hultqvist nämner också, att i den säkerhetspolitiska utredningen som genomförts, fanns inte direktivet att den militära alliansfriheten skulle utredas.
– Det är en viktig signal, att vi inte är inne i en process där vi byter fot eller linje.
– Men de borgerliga har försökt använda den här utredningen som argument för att gå med i Nato.  Läs  artikel

Den norska regeringen godkänner ett omstritt beslut om stationering av 330 amerikanska soldater på norsk mark.

Förslaget har stött på motstånd – också internt inom regeringspartierna.

– Man borde hellre bidra till att lugna ner den ryska björnen. Vi borde sätta våra nationella intressen först, och jag är osäker på om USA och Norge har gemensamma intressen här, säger Christian Tybring-Gjedde, talesman för Fremskrittspartiet till NRK.

Jacob Børresen, som har en lång bana inom militären bakom sig, har också en kritisk inställning, rapporterar NRK.

– Det här sänder negativa signaler österut. Det finns en risk för att områdena i norr blir ett konfrontationsområde.Läs artikel

Stockholms konserthus, den 21 oktober 2016

Kära FN-vänner,

Först och främst vill jag inleda med att tacka svenska FN-förbundet som har bjudit in mig till detta högtidlighållande av FN-dagen.

Som utrikesminister och medmänniska är jag stolt över det stora engagemang för FN som finns i Sverige – och över det arbete som Sverige utför i FN ända sedan vi blev medlemmar för 70 år sedan.

Ni vet det lika väl som jag: FN är världens viktigaste plattform för internationell fred och säkerhet. FN berör oss alla…

I månadskiftet kommer första utskottet i generalförsamlingens ta ställning till en resolution om att inleda förhandlingar om ett globalt kärnvapenförbud. Kärnvapen som är det enda massförstörelsevapen som fortfarande saknar ett regelrätt förbud. Och jag är så stolt över att meddela att regeringen i veckan beslutade att ansluta sig till denna resolution. Ett avgörande steg mot en värld fri från kärnvapen…

Varför behövs egentligen FN? Och varför firar vi FN-dagen?

Låt mig hänvisa till FN-stadgan för att ge er mitt svar.

FN behövs för att rädda kommande släktled undan krigets gissel.

Och FN behövs för arbetet med de grundläggande mänskliga rättigheterna, och för den enskilda människans värdighet och värde, och för lika rättigheter för män och kvinnor.

Så enkelt – och samtidigt så svårt.Läs talet

Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Så kan man nog beskriva Moderaternas insats i debatten om kärnvapen i förra veckan. De lyckades nämligen egenhändigt skjuta en viktig del av partiets Nato-argumentation i sank.

Och hamna i försvarsställning för kärnvapen.

Det började med att utrikesminister Margot Wallström i tisdags berättade för utrikesutskottet att Sverige kommer att rösta ja till en resolution om kärnvapenstopp i FN:s generalförsamling. Egentligen borde ingen vara förvånad.

Sverige har sedan många år gått i spetsen för nedrustning och bland andra Socialdemokraterna vill se en kärnvapenfri värld.

Att försvarsalliansen Nato ytterst bygger på kärnvapenavskräckning har alltid varit en stark invändning mot svenskt medlemskap. Moderaterna brukar vifta bort detta med att Sverige kan fortsätta arbeta för nedrustning även om vi går med i Nato.

Men i veckan var argumentationen i stället den rakt motsatta. Moderaterna kritiserade utrikesministern eftersom de anser att FN-resolutionen mot kärnvapen hotar Sveriges möjligheter att gå med i Nato…

dag, på självaste FN-dagen, kan det vara bra att påminna om att avspänning, särskilt i Sveriges närområde, ligger i vårt egenintresse. Den militära alliansfriheten har bidragit till fred i över 200 år och arbetet för nedrustning har lett till att Norden är en kärnvapenfri zon.

Vår säkerhetspolitik tillhör de mest framgångsrika i världen. Läs artikel

…Det som det däremot finns anledning för ett grannland som Finland att tänka på är att Ryssland alltid finns bakom östgränsen. Vi kan inte göra något åt geografin och vårt öde är och förblir att ha ett stort och på många sätt annorlunda land som granne. Då det dessutom är Ryssland så finns det orsak att åtminstone i viss mån acceptera en viss särbehandling. Det ligger i Finlands eget intresse att upprätthålla goda relationer till alla grannar, inte minst den mäktigaste…
Finlands eget bästa måste ändå gå före grannrelationen. Vem skulle agera med Finlands bästa för ögonen om inte Finland självt? Ingen annan tänker i första hand på Finlands intressen och säkerhet så det är klart att den uppgiften tillkommer Finland och finländarna…
Här kommer vi in på frågan om hönan och ägget – är Natos installationer och truppförstärkningar ett svar på Rysslands agerande eller är det tvärtom. Hur som helst för det här oss in i en otäck spiral – relationerna blir kyligare, retoriken hetare och upprustningen accelererar. Ingen part vinner på en sådan utveckling, därför är det viktigt att EU nu söker möjligheter till att återuppta en normal dialog med Ryssland. Finland har upprätthållit ett bilateralt samtal och kan gärna fortsätta det, men givetvis i samförstånd med de övriga EU-länderna. Läs artikel

Morgan Johansson (S)…
Regeringens avsikt är att under våren 2017 lägga fram en proposition om en ny krigsmateriellagstiftning…

Det behövs för att vi ska uppfylla våra målsättningar och våra internationella åtaganden. Det kan naturligtvis ifrågasättas, vilket ibland sker, varför vi alls ska ha en möjlighet till export. Jag ser framför allt försvars- och säkerhetspolitiska argument för det. Sverige är ett alliansfritt land, och så ska det förbli. Mot den bakgrunden är det naturligtvis en stor tillgång att vi har en egen försvarsmaterielproduktion, så att vi inte i alltför stor utsträckning ska bli beroende av andra länder och allianser för materiell försörjning till försvaret. Svensk försvarsindustri bidrar på så sätt till Försvarsmaktens förmåga och ytterst till Sveriges säkerhet. Men för att en sådan försvarsindustri ska vara bärkraftig behövs också en möjlighet till export…
Vi i Sverige har ett försvar just för att försvara oss. Det är det vi ska använda vår försvarsmakt till. Vi har ingen tanke på att angripa andra länder. Det finns gott om länder i världen som har precis samma inställning som vi och som därför vill kunna köpa svensk försvarsmateriel just för att kunna försvara sig själva i händelse av ett angrepp utifrån. Jag har i grunden inga moraliska problem med det. Denna utgångspunkt är också bärande i dagens reglering. Läs riksdagsprotokollet

En helt ny garnison med garage, verkstäder och utbildningslokaler. Militärens nya strategi på Gotland innebär investeringar på 2 miljarder kronor per år den närmsta tiden.

Utskottets ställningstagande Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att garantera landets politiska oberoende och självständighet. Hävdandet av vårt lands suveränitet och territoriella integritet är en nödvändig förutsättning för att Sverige ska kunna uppnå målen för vår säkerhet. Utskottet anser att den svenska säkerhetspolitiken är en del av samhällets samlade resurser för att möta hot och utmaningar mot vår säkerhet. Sverige är inte med i någon militär allians. Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra, och hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Utskottet vill understryka vikten av europeisk sammanhållning och en enad, principfast och tydlig europeisk utrikespolitik för att möta utmaningar mot vår säkerhet. EU:s förmåga att agera som en säkerhetspolitisk aktör är en funktion av medlemsstaternas resurser, sammanhållning och politiska vilja. Utskottet ser med allvar på hybridhot och välkomnar kommissionens och den höga representantens gemensamma meddelande…

Utskottet ser ett behov av att utveckla EU:s förmåga att stötta och stärka medlemsstaternas motståndskraft mot hybridhot. För att kunna agera så effektivt som möjligt i olika krishanteringsinsatser kan EU med fördel utveckla sina partnerskap med FN och Nato. Utskottet vill understryka att hanteringen av hybridhot primärt är ett nationellt ansvar. EU har en viktig kompletterande roll när det gäller att nå en gemensam uppfattning bland medlemsstaterna om frågans vikt och innebörd. Samarbete mellan EU och Nato är viktigt för att stödja det nationella arbetet. Utskottet anser att det därtill finns en potential för ett ömsesidigt utbyte av lägesbild, kunskap och information mellan EU och Nato samt av en koordinerad strategisk kommunikation i fråga om hybridhot, vilket också lyfts fram i det gemensamma meddelandets åtgärdsförslag 22. Läs utskottets ställningstagande