…En fråga är: Vilken strategi följer Nato? Och har deras strategi i tidigare insatser lyckats? Svaret uppmuntrar inte, för de krig Nato fört – i Bosnien, Afghanistan­, Irak och Libyen – måste ses som misslyckade. Man har ingripit abrupt och med svagt omvärldsstöd, och har fått lämna uppdrag oavslutade, med nyckelmotståndare obesegrade och länderna i kaos. Många soldater och civila har dödats och flyktingvågen tycks inte ta slut…

Ganska väntat har det som skett väckt kritik och agg mot Nato och Väst.

Vi bör nu fortsätta i alliansfrihet och söka samverka med flera parter. Vi kan även agera via FN och OSSE (Organisationen för säkerhet och samverkan) som mer obelastade fora. Vi bör som förr driva god diplomati och föra avspänningspolitik. Detta är inte som ibland antyds 1950-talspolitik, det är relevant som svar på nya utmaningar. Därtill svar ar det bättre än Nato mot den kristna tanken att man i konflikter bör visa respekt för ”den andre” fast man inte må dela hans synsätt i allt.Läs  artikel

…Det internationella avtalet om demilitarisering innebär att det inte får finnas någon militär närvaro och ingen befästning på Åland. Dessutom är Åland neutraliserat och måste därför hållas utanför krig och militära konflikter. I avtalet står ändå också att det är Finlands skyldighet att försvara Åland.

Enligt Niinistö skulle det vara bra att i framtiden också diskutera Ålands ställning och hur ön ska försvaras tillsammans med Sverige.

Tanken att Åland i egenskap av ett demilitariserat område ska kunna hålla sig utanför en eventuell väpnad konflikt är vackert sagt naiv, skrev Niinistö senare i en bloggtext.

Niinistö ser det demilitariserade Åland som ett militärt vakuum som riskerar att utsättas för begränsade, snabba insatser precis som nyligen på Krim.

Att det är Ryssland som utgör det potentiella hotet mot Åland, är i detta sammanhang ett outtalat faktum…

Statsvetaren Pekka Visuri är mera försiktig i sin analys. Enligt honom kan man inte tumma på Ålands särställning, han påpekar också att det inte bara är en fråga mellan Finland och Ryssland, utan berör alla de 13 länder som i tiderna skrev under avtalet.

Ålands militärstrategiska roll är dessutom inte längre lika betydelsefull som förut, påpekar Visuri. Orsaken är att flottans roll i Östersjöområdet överlag har minskat. Ryska flottan är bara är en bråkdel av vad den var under Sovjettiden. Dagens smidigare och lätta militärteknologi gör dessutom att renodlade fasta militärbaser runtom i Östersjöområdet inte längre behövs.Läs artikel

Det är inte aktuellt för regeringen att skicka vapen till de kurdiska peshmerga-styrkorna som deltar i striderna mot terrororganisationen IS i Irak, enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S)…

Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) har föreslagit att Sverige ska beväpna de kurdiska styrkorna med bland annat granatgevär och kulsprutor.

– Regeringen kommer inte att föreslå det. Vi har för avsikt att fördubbla den svenska styrkan från 35 till 70 man och det handlar om utbildning och mentorering, säger försvarsminister Peter Hultqvist till TT. Läs artikel

Den pågående diskussionen om Ålands demilitarisering riskerar att öka på spänningarna kring Östersjön, anser professorn i internationell rätt Martin Scheinin. Enligt Scheinin är Ålands demilitarisering en viktig fråga – både symboliskt och strategiskt.

– Ålands ställning i sig är ju en viktig fråga av historisk betydelse, av allmän politisk betydelse för Norden och till och med allmänt för internationell säkerhet är det ganska viktigt att det finns sådana arrangemang som Ålands demilitarisering. Inte bara i ett historiskt perspektiv utan också för stabiliteten i världen, säger Scheinin…

I debatten om Åland har riskerna med ett militärt vakuum lyfts fram som en anledning till att omvärderna Ålands ställning. Enligt Scheinin är oron över ett militärt vakuum emellertid förlegat:

– Om vi ser på nutidens konflikter så har det ganska liten betydelse att dessa öar finns. Militära hot är av global natur, de är ofta av icke-materiell natur där hot och spänning skapas via elektroniska metoder. Landsgränserna har naturligtvis en viss särställning, men språkbruket kring militärt vakuum angående Åland är nog helt föråldrat. Läs artikel

– Om den stora krisen drabbar vårt område, och båda våra länder är mitt i denna kris, så kommer vi att försvara oss mycket hårt om vi behöver göra det.

Den som säger det är Finlands utrikesminister Timo Soini i ett 40 minuter långt exklusivt samtal med ledarsidans Podd72. Det sägs i ett sammanhang om diplomatin, som är säkerhetspolitikens främsta verktyg, någon gång i framtiden skulle misslyckas.

– Ryssland respekterar att vi är en liten modig nation, som inte söker konflikt. De vet att det inte finns några hot från Finland, men de vet också att vi kommer att försvara oss som tigrar och lejon tillsammans om någon försöker göra något dåligt för oss.”…

Sverige och Finland samarbetar närmare än tidigare, i syfte att tillsammans kunna hantera utmaningar ”bortom fredstid”. Samtidigt som vi samtalar övar svenska flygvapnet i norra Finland. Sverige, den goda grannen, är en av Soinis främsta prioriteringar som utrikesminister.

– Vi delar de utrikespolitiska och säkerhetspolitiska utmaningarna. Vi accepterar inte den illegala annekteringen av Krim och vi anser att Minskavtalet måste följas för att lyfta sanktionerna mot Ryssland. Vi har samma syn på Syrien. Vi samarbetar i den internationella miljön, senast när vi bistod Sverige i att ta plats i FN:s Säkerhetsråd.

Finns det något slutmål med samarbetet?– Vi är överens om att inte definiera eller begränsa oss. Men jag har svårt att se att vi skulle gå in i en formell allians med varandra, men det finns mycket arbete att göra innan det.

Hur skulle du vilja beskriva den bilaterala relationen med Ryssland?– Vi har dialog och vi har avskräckning. Vi pratar öppet, vi möter dom och vi försöker lösa praktiska problem. Till exempel hade vi asylsökande som kom till våra två nordligaste gränsövergångar, men vi hade en dialog, vi kom överens och vi fick stopp på det.Läs artikel

Sydöstrans ledarsida behandlar den 14 oktober Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Bra. Ledarskribenten Hans Bülow kritiserar den moderatledda alliansregeringen för nedmonteringen av det svenska försvaret. Med rätta…

Det är dock en historia – en historia om alla partiers ansvarslösa hantering av Sveriges säkerhet. Frågan är: vad gör man i Sveriges riksdag nu när felbedömningen är odiskutabel? Jo, man ägnar nästan alla kraft åt att debattera om Sverige skall gå med i Nato…

Alla, utom Miljöpartiet, är ense om att Sverige skall försvaras. Två partier, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, är uttalade motståndare till såväl EU som Nato. Detta är läget. Riskerna må var och en bedöma. I synnerhet ansvariga politiker.

Även om man bedömer risken som låg finns dock en skyldighet att tänka tanken – vad händer OM? Även lokalt. I Karlskrona finns marinens huvudbas och örlogsvarvet. I Ronneby finns en av landets viktigaste flygbaser. Ryskt flyg har övat anfall mot dessa baser.

Sveriges luftvärn är placerat i Halland. Om övningen blir verklighet: har då kommunledningarna funderat på vad som skulle hända befolkningen? Har länsstyrelsen någon beredskap? Har över huvud taget någon tänkt tanken? Läs artikel

De nya ryska robotarna i Kaliningrad kan nå sydöstra Sverige. Vid ett överraskningsanfall kan Jasplanen i Ronneby slås ut innan de hunnit lyfta. Därför måste planen flyttas. Enligt uppgift till Expressen ska planen placeras på andra baser…

På söndagen intervjuades överbefälhavare Micael Bydén i SVT:s Agenda. – Det finns ytterligare ett system som direkt kan påverka oss och för mig innebär det att vi behöver vidta ett antal åtgärder. Till exempel att inte ha alla ägg i samma korg. Exempelvis att titta på spridning av våra flygstridskrafter…

Anders Nygren är lärare i luftoperationer vid Försvarshögskolan. Han förklarar varför det är riskfyllt att samla för många flygplan och för mycket personal på några få ställen i händelse av en militär konflikt.

– Vi får inte glömma att det alltid är motståndaren som kommer att dra första kortet. Det vill säga, aggressionen kommer inte att inledas av Sverige. Det innebär att i ett överraskande anfall finns det stor risk att våra flygstridskrafter blir utslagna på marken, säger Nygren och fortsätter: – Jag tolkar överbefälhavaren som att han vill möjliggöra att vi får verkan av flygstridskrafterna, så att de inte blir utslagna innan konflikten ens har startat. Han vill nog ha möjlighet att sprida dem till flera olika baser. Läs artikel

Efter att Margot Wallström presenterat Sveriges linje om kärnvapenstopp mötte hon patrull främst från Liberalerna.

– Sverige bör inse att det kärnvapenparaply som västvärlden erbjuder kommer också oss tillgodo, säger Allan Widman, Liberalernas försvarspolitiska talesperson…

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet stöder resolutionen. Men på allianssidan är det mer splittrat.

– Där finns ett visst samordningsbehov, konstaterar Allan Widman, Liberalernas försvarspolitiska talesperson.

Centerpartiet stöder resolutionen. Moderaterna och Kristdemokraterna tvekar. Liberalerna är klart mest negativa.

– Just nu riktas det hot om användande av kärnvapen som också berör vårt närområde. I en sådan situation bör Sverige inse att det kärnvapenparaply som västvärlden erbjuder kommer också oss tillgodo. Att då kritisera detta framstår för mig som en kvalificerad dubbelmoral, säger Allan Widman…

Sverigedemokraterna begärde inte ordet i frågan under utrikesutskottets möte. Expressen har sökt partiet, utan framgång, under kvällen. Läs artikel

Sverige kommer att förhandla om ett kärnvapenstopp i världen – under FN-flagg.

– Det är viktigare än någonsin att att jobba för nedrustning, säger Margot Wallström (S).

Moderaterna kräver besked om ställningstagandet kan äventyra ett framtida svenskt Natomedlemskap… Margot Wallström slår fast att regeringen anser att det är viktigare än någonsin att jobba för nedrustning av kärnvapen.

– Hållbar säkerhet byggs inte med kärnvapen, utan genom att aktivt verka för en kärnvapenfri värld. Därför inleder vi nu ett arbete för att ta fram en FN-resolution om ett globalt kärnvapenförbud, säger hon till Aftonbladet. Förhandlingarna om kärnvapenavtalet väntas pågå under några år innan ett förslag kan tas fram och därefter undertecknas av medlemsländerna…

Båda regeringspartierna S och MP har kongressbeslut om att verka för nedrustning i världen. Men också företrädare för Allianspartierna har tidigare pläderat för detta. Den senaste tiden har dock företrädare för Moderaterna bytt fot i frågan…

– Det är rimligt att vi startar processen. Det innebär ju inte att vi kommer att rösta ja till slutresultatet, för det avgörande är ju om det är en process som leder till eller bort från en kärnvapenfri värld, säger C:s talesperson Kerstin Lundgren till TT. Läs artikel

Regeringen lägger inom kort fram förslag om att förlänga och dubblera Försvarsmaktens insats i Irak under 2017. Men vad det konkret militärt rör sig om på marken i Irak svarar man bara på i svepande ordalag. Det kan – med tanke på offensiven mot Mosul – vara läge för klarspråk…

Officiellt rör sig det svenska bidraget om att utbilda kurdiska peshmergaförband. Försvarsmakten har visat en något större öppenhet och preciserat uppdraget för den 35 personer starka styrkan till att omfatta vapentjänst, utbildning i strid i bebyggelse och bombskydd. Dessutom har det svenska förbandet en ”roll att fylla” som rådgivare åt peshmerga på bataljons- och brigadnivå.

Konkret vad det innebär har inte preciserats i något sammanhang, vare sig från militärt eller politiskt håll…

Tanken är nu att dubblera antalet soldater i Irak från 35 till 70, enligt tidigare besked från Hultqvist. Därmed dubblas även kostnaderna från 115 miljoner kronor till 230 miljoner i grova drag. Då, och inför offensiven mot Mosul, är det också på tiden att regeringen lägger korten på bordet om vilka svenska militära insatser som faktiskt pågår i norra Irak. Det finns inget skäl att dölja detta längre, särskilt inte med tanke på att svenska soldater nu sannolikt kan komma att sväva i livsfara. Läs artikel