Det var inte många som sett luftvärnets nya robot annat än som en tecknad skiss. Anpassningen till att fungera från marken och på bandvagn pågår för närvarande vid fabriken i Tyskland.

Trots att det nya systemet ännu inte är helt färdigutvecklat lyckades Lv6, efter mycket jobb, få prototypen till Sverige under firandet av Flygvapnet 90 år. Jubileet firades under helgen 27-28 augusti med en mängd uppvisningar både på marken och i luften.

Även om robotbandvagnen för närvarande är en provversion som inte är fastställd så har man ändå kommit så långt att huvuddragen på systemet är tydliga. Förutom det nya robotsystemet deltog Luftvärnet med den världskända radarsensorn UndE 23, Robot 70 samt Pansarterrängbil 203 med Vapenstation 01. Köerna till Luftvärnets utställning var alltid långa. Officerare och soldater fick visa sin utrustning och svara på frågor om både befintlig materiel, om utbildning samt om framtiden. Läs pressmeddelande

…Det finns dock länder som i sin lagstiftning tagit otvetydig ställning. Vårt grannland Finland tillhör ett av dem. I sin kärnenergilag från 1987 skriver man i under rubriken ”Kärnladdningar” klart och tydligt i § 4: ”Det är förbjudet att till Finland införa kärnladdningar samt att här framställa, inneha och spränga sådana.” Även Nya Zeeland har, trots amerikanska protester, stiftat en sådan lag på initiativ av den dåvarande Labourregeringen och 1987 antogs ”the New Zealand Nuclear Free Zone, Disarmament, and Arms Control Act.”

Sverige bör på samma sätt införa en klar och otvetydig lagstiftning om ett förbud mot införande och transitering av kärnvapen på svenskt territorium. Att förbudet efterlevs ska följas upp genom tillförlitliga kontrollmekanismer. Detta bör riksdagen besluta. Läs talet

Det var 13 år sen senast, men i morse var det dags igen.
En av Försvarsmaktens Tp84 landade på flygbasen i Råda, som en del av Flygvapenövning 2016.
– Det är ett viktigt steg till ökad militär förmåga i försvaret av Sverige, säger Lars Helmrich, chef F7…

– I fjolårets försvarspolitiska inriktningsbeslut betonar regeringen särskilt vikten av ökad rörlighet inom och mellan baser. När vi nu åter landar på Råda är det ett viktigt steg och ett betydelsefullt bidrag till ökad militär förmåga i det nationella försvaret, säger Lars Helmrich, chef F7. Läs pressmeddelande

Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev kommer på besök till Finland före årsskiftet, bekräftade statsminister Juha Sipilä (C) vid Statsministerns frågetimme i Yle på söndagen.

Sipilä sade att man redan tidigare har kommit överens om att Medvedev ska komma till Finland i år och att man vill hålla fast vid det. Datum för besöket har ännu inte slagits fast.

Sipilä träffade Medvedev i S:t Petersburg i januari och bjöd honom till Finland då. Läs artikel

Finland kommer åtminstone inte att utöka sina krigsövningar med USA, sade Juha Sipilä i Statsministerns frågetimme i Yle på söndagen. Å andra sidan tycker han inte att de behöver bli färre heller nästa år på grund av Rysslandsrelationerna.

– Man behöver knappast göra något särskilt för att blidka Ryssland.
Han anser dock att Finland måste vara noga med att den militära alliansfriheten också syns i de gemensamma manövrarna.
– I övningsverksamheten måste vi ge akt på att vi följer de grundprinciper som ett militärt alliansfritt land har.

Sipilä säger att Finland har erfarit ett brett stöd i EU för att ha utökat sina bilaterala samtal med Ryssland de senaste två åren…

I samma intervju bekräftade Sipilä också att Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev kommer på besök till Finland före årsskiftet, men att datum för besöket ännu inte har slagits fast. Läs artikel

”Kärnvapnens återkomst på den europeiska scenen har överrumplat västländerna. I en värld där icke-spridning ersatte kärnvapennedrustning, kom den plötsliga återupptäckten att kärnvapen kan utnyttjas för att uppnå politiska och strategiska fördelar – och möjligen även användas – som en chock.”

Det politiska huvudbudskapet i citatet ovan, hämtat från den finska Natoutredning som publicerades våren 2016,är träffande. Tre av skribenterna är medlemmar i Kungl Krigsvetenskapsakademien.

De uttryckte också mellan raderna en uppfattning att Ryssland och USA skulle ha systematiskt uppgraderat sin kärnvapentriad likvärdigt, givet de något olika prioriteringar som länderna haft sedan decennier tillbaka. (Rysslands första prioritet är som bekant de markbaserade strategiska kärnvapnen, medan USA:s motsvarande är de havsbaserade vapnen.) Läs  artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist besökte den 3 september den pågående Flygvapenövning 16 i södra Sverige. Övningen genomförs i år tillsammans med ett finskt flygande förband.
– Den militära förmågan måste kontinuerligt uppdateras. Det kräver bland annat att krigsförbanden deltar i kvalificerade övningar med andra. Samarbete med Finland är av särskild vikt, säger Peter Hultqvist…

– Genom att ytterligare fördjupa samarbetet med Finland, exempelvis med en större övning som denna, stärker vi den nationella förmågan i respektive land och skapar ökad säkerhet i vårt närområde, säger Peter Hultqvist. Läs pressmeddelande

…Bringéus’ rap­port, som inte är pub­li­cerad ännu, visar att Nato-med­lem­skap inte skulle lösa Sve­ri­ges för­svars­pro­blem, där­emot del­vis öka spän­ningarna i Ös­ter­sjö­om­rå­det. Men tyd­lig­heten i sä­ker­hets­po­li­tiken skulle öka, an­ser han.
Bringéus ut­går från, lik­som den svenska sä­ker­hets­po­li­tiken un­der det kalla kriget, att ett iso­le­rat ryskt an­grepp på Sve­ri­ge är osan­no­likt. Det som möj­li­gen kan ske, om än inte hel­ler sär­skilt san­no­likt, är att ett ryskt an­grepp på de bal­tiska länderna skulle leda till att Sve­ri­ge blir in­draget – an­tin­gen ge­nom att Ryss­land vill ut­nyttja Got­land för sina operationer el­ler som följd av den svenska so­li­da­ri­tets­för­klar­ingen med de bal­tiska länderna….

För­delen med med­lem­skap är att osäkerheten om svensk sä­ker­hets­po­li­tik med tan­ke på det nära sam­ar­be­tet med USA och Nato och EU:s so­li­da­ri­tets­klau­sul skulle minska.
Är dagens sä­ker­hets­po­li­tik det sämsta al­ter­na­tivet? Läs ledaren

Medelpadsbataljonens krigsförbandsövning inleddes i torsdags i Ånge och fortsatte på fredagen i centrala Härnösand. På lördagen var det Västernorrlands största stad Sundsvall som skulle försvaras. Under dagen var det också stort fokus på att informera Sundsvallsborna om Försvarsmakten och hur man gör för att bli till exempel hemvärnssoldat.
– Det har varit mycket folk här på Stora torget hela dagen, det är många som har visat intresse för ett engagemang i Hemvärnet, berättar Pontus Löfgren, yrkesinformatör vid Västernorrlandsgruppen.

Själva övningen hade samma syfte som på fredagen i Härnösand, att soldater och officerare ska få möjligheten att öva i den miljö de har till uppgift att försvara i ett skarpt läge. Löjtnant Michael Berggren är ställföreträdande kompanichef på 161:a insatskompaniet och han tycker övningen är väldigt bra. Läs artikel

Sverige har ett enda luftvärnsregemente. Val måste göras vid ett fientligt anfall: Vilka mål är viktigast att beskydda? Rutiner övas upp tillsammans med flygvapnet i Blekinge…

Flygvapnet övar annars ofta för sig, luftvärnet för sig. Men årets Flygvapenövning är inriktad på att öva försvar vid ett anfall mot Sverige och mot Blekinge.

Rutiner behöver övas upp på nytt mellan flygflottilj och luftvärnsregemente. I övningen ingår också flygflottiljens eget skydd av basen tillsammans med hemvärnet. Ett alltmer spänt läge vid Östersjön har lett till en ominriktning i övningsverksamheten. Även om försvaret ska kunna användas för internationella insatser också, kommer fler övningar framöver att handla om försvar av Sverige.

– Vi behöver ett större luftvärn. Det ger viktigt skydd av flygbas och befolkning, säger Lars Bergström…

Luftvärnsbataljonerna kan till exempel delas upp för att täcka fler mål.

– Men det är ingen hemlighet att vi skulle behöva fler bataljoner, säger Lars Lindén.Läs artikel

Vid årsskiftet avgår Ban Ki-Moon efter tio år som FN:s generalsekreterare. En av hans största besvikelser är bristen på framgång i kampen för en kärnvapenfri värld.

Ban Ki-Moon har gjort sig känd som en mycket engagerad förkämpe för kärnvapennedrustning. Vid ett möte i säkerhetsrådet som hölls förra veckan påpekade han dock att ”nedrustningsfrågan kört fast på flera områden”, däribland genom Nordkoreas fortsatta kärnvapenprov och ett amerikanskt förslag på att modernisera landets nukleära arsenal för mångmiljardbelopp.

-Utvecklingen mot ett avskaffande av kärnvapnen har hamnat i en besvärlig låsning, med en återkomst för några av de dåliga argument som användes för att rättfärdiga kärnvapnen under kalla kriget, sade FN-chefen.Läs artikel